Nekromanti Arketyper, Yrken och Kalasbyxor!

[Johan Granberg]

Egentligen är det nog lite brunt av mig att göra såhär, men what the hell... Jag tror inte att Eksem blir ledsen, han är en hård kille!

Jag tänkte följa upp Eksems fråga genom att anpassa det hela till mitt egna, snarlika dilemma. Jag har nog inte nämnt det på forumet tidigare, men jag håller alltså på att leka lite med tanken på ett sorts skräckspel med fokus på baksidan av den amerikanska drömmen och i stort sett helt utan övernaturligheter (Jag är främst inspirerad av litteraturgenren Country Noir, t ex Jeremy T LeRoy och Larry Browns skildringar av den vita underklassen i USA). Om ni har sett filmen Gummo så har ni en ganska bra bild av hur jag vill ha stämningen där (fast lite...öh nedtonat). Det är min allmänna besatthet av "white trash-kultur"(läs Redneck Manifesto av Jim Goad!) som har mynnat ut i detta projekt och jag hoppas framför allt kunna skapa något som är lite orginellt i en genre som jag annars tycker har stagnerat en aning.

Men jag har alltså samma problem som Eksem. Jag har ingen aning som vilket system jag skall ha för rollpersonsskapande. Hade jag skrivit ett fantasyrollspel skulle jag förmodligen ha satsat på något i stil med star wars d6, dvs ganska många korta arketypbeskrivningar och utförliga regler om hur man skapar egna, men det känns på något sätt svårt att använda sig av det när settingen är 'vår' värld. Då spelet skall ha fokus på det fattiga, vita USA skulle man ju såklart kunna använda sig av klassiska white trash-stereotyper, men jag vill inte banalisera och göra simpsons-humor av det (en av anledningarna till att jag gör spelet är ju att man skall få en chans att uppleva hur amerikansk media konstant trycker ned och sparkar på dessa människor som redan ligger). Därför känns det svårt att ha ett arketypsystem. Ett yrkessystem å andra sidan känns konstigt då de människor man spelar ofta är den sortens folk som driver omkring och tar massa olika sorters arbeten i desperata försök att säkra sin familjs överlevnad. Klasser har jag ingen som helst aning om hur det skulle kunna användas i det här fallet.


/Johan, som var för snäll för att försöka kapa Eksems tråd.

 

[Sodivra]

Vad sägs om att ha några aspekter av rollpersonen man måste specifiera?
Till exempel, "Attityd mot främmande kulturer och raser", "Attityd mot avvikande sexualitet", "Källa till glädje", "Källa till depression", "Yrkesförflutet".. Osv. Jag rekommenderar att man får välja mellan färdiga svar, eller så formulerar man ett eget. Om man vill kan de ha vissa regelmässiga effekter, men de kan också bara vara ett sätt specifiera karaktären - Man får ett ramverk man kan sätta in rollpersonen i, även om det inte är annat än karaktärsbeskrivningar.

 

[Man Mountainman]

Jag tror på något liknande Arvidos förslag; att man tar fasta på det väsentliga som skiljer olika "rednecks" åt och fokuserar spelarens ställningstaganden mot dessa aspekter av rollpersonen. Sen kan man kanske utgå från rollpersonens sociala situation; är den tonåring? Ungkarl? Änkling? Arbetslös? Sådana saker. Och sedan orda lite om hur det är att befinna sig i just den situationen när man är medborgare i White-trash-amerika.

Gummo? Var det den där rullen när de dansade i en pool med en kille i kaninkostym i slutet?

 

[Johan Granberg]

Jovars...

Jag gillar också den idén, även om det känns lite fel att ta upp syn på andra raser/sexuella läggningar osv. Då hamnar man ju lite i det där stereotypiserandet som jag vill komma bort från. Problemet är att jag inte riktigt kan komma på några riktigt relevanta frågor att ställa. Hmm...jag är verkligen kass på att spåna på regler, hujedamig!

En tanke med spelet är att jag vill lägga en grund för ett slags "såparollspel". Jag tror definitivt på att man på något sätt kräver att alla rollpersoner skapas samtidigt med någon sorts tanke på hur grupprelationerna skall vara uppbyggda. Kanske skulle man kunna använda sig av någon slags "relationskarta" som extra formulär där man listar upp de olika relationerna och har gott om plats för att revidera dessa/lägga till nya? Äh...jag svamlar lite nu, men jag är väldigt nyfiken på hur man kan skapa en grund för rollspel mer inriktat på socialt relationsspel än "äventyr".

Gummo? Var det den där rullen när de dansade i en pool med en kille i kaninkostym i slutet?

Precis den! Följande är en sammanfattning saxad direkt från IMDB:
Constructing this film through random scenes, director Harmony Korine abruptly jettisoned any sort of narrative plot, so here we go: Solomon and Tummler are two bored teenage boys who live in Xenia, Ohio. A few years ago, a tornado swept through it, destroying more than half the town and killing the same amount, including Solomon's father. The film, from there, chronicles the anti-social adventures these two boys have. These include sniffing glue, killing cats, having sex, riding dirtbikes, listening to black metal, and meeting a cavalcade of quirky, bizzare, and scary people. These include a man who pimps his mentally ill wife to our anti-heroes, three sisters who play with their cat and practice becoming strippers, a gay black Jewish midget and his boyfriend, a 12-year-old gay transvestite who is also a cat killer, Solomon's mother, two foul-mouthed six-year olds, and most importantly, a nymphlike skateboarder who walks around town wearing pink rabbit ears.

 

[Johan Granberg]

Intressant idé! Jag tror att den kan fungera till viss del i alla fall. "Attityd mot främmande raser" och "Attityd mot avvikande sexualitet" måste nog klippas dock. För det första känns de ganska...vad ska vi kalla det? smala, typ. De bidrar egentligen inte till rollpersonen på något viktigt sätt. Attityd mot främmande raser/kulturer lär nog dessutom bli ganska likadant för alla rp, om du förstår vad jag menar . Avvikande sexualitet är förvisso ett ganska stort tema, då den allmänna uppgivenheten och vansinnet som präglar den sociala miljön har skapat en mycket vriden och "sjuk"(beroende på hur man ser det naturligtvis) sexualitet hos människorna (återigen vill jag hänvisa till Jeremy T LeRoy eller kanske ännu mer Daniel Woodrells romaner för exempel). Hursomhelst, det där var ett rätt onödigt sidospår . "Källa till glädje/depression" var däremot en mycket bra idé. Om jag lyckas skapa ett intressant system för att bygga upp relationer till rollpersonen tror jag att det här kan vara mycket användbart. Hur jag skall göra med andra delar av rollpersonsskapandet (typ grundegenskaper/färdigheter blabla) återstår att se. Kanske skall jag strunta i dem helt och hållet och bara koncentrera mig på personlighet/relationer?

/Johan, spånar vidare utan att direkt komma fram till något...

 

[Krille]

"Om jag lyckas skapa ett intressant system för att bygga upp relationer till rollpersonen tror jag att det här kan vara mycket användbart. Hur jag skall göra med andra delar av rollpersonsskapandet (typ grundegenskaper/färdigheter blabla) återstår att se. Kanske skall jag strunta i dem helt och hållet och bara koncentrera mig på personlighet/relationer?"

Jag har lite idéer på den punkten. Med lite tur så får du se något på söndag.

 

[CGH]

"Källa till glädje/depression" var däremot en mycket bra idé.

Jag har en liknande idé. De sex olika personlighetsegenskaperna jag tänker använda är (namnen kommer ändras):

Drivkraft - allt som får rollen att gå igång och göra saker och tänka positiv. Även möjligtvis ochså mindre hälsosamma drivkrafter, men ändå.

Negativ inflytande - allt som rollen är rädd och hemmas för mm. Motsats till drivkraft. Bla fobier mm

Favoritmetod - hur rollen oftast löser problem.

Ogillad metod - hur rollen inte löser problem.

Saker rollen gillar - allt från bilar till personer eller abstrakta koncept och idéer.

Saker rollen inte gillar - som ovan fast ogillar.

Dessa saker täcker det mesta som jag vill ha med i en roll. Tror jag i varje fall. Det har inte speltestats än.

Alla egenskaperna är öppna, alltså de innehåller egentligen massor mer specifika egenskaper som egentligen är de som använda. Som "hantverksfärdigheter" fungerar i många spel.

 

[Sodivra]

Men var är kalasbyxorna?

Jaha, så du har inte bestämt dig för hur handlingsresolution funkar än? Utmärkt, då kan jag ju utgå från vad jag vill när jag skriver det här..

Jo, jag har också funderat över hur man gestaltar bl.a grupprelationer och förstärker dessa - Visserligen kommer de väl av sig självt, men det vore kul att förstärka dom med till exempel regler, både så att spelarna lättare utvecklar detta mer, och så att det känns som de verkligen spelar roll, så att det är något stort när rollpersonen lyckas bryta mot sin roll i gruppen.

Ett sätt du skulle kunna göra det på är att låta spelarna lista vad deras rollpersoner identiferar sig med, grupptillhörighet och så. Det vi identifierar oss med utgör.. tja.. vår identitet.
Sedan kan man använda detta för färdighetsslag - Någon som identiferar sig med punkare för sig bättre i punkarkretsar, och kan spela och komponera punkmusik..

Det är kanske lite för generaliserande förstås, jag hade gärna skiljt mellan skicklighet och tillhörighet, wannabe och true.. Men du kanske vill hålla det på en enkel nivå ändå. Sedan vet jag ju inte hur väl det skulle passa i den här omgivningen, dom kanske inte har någon tillhörighet ändå?

Sedan kan man ju praktisera ett system där man skiljer på hur rollpersonen ser sig själv, hur andra ser honom/henne, och sådant som inte ens rollpersonen insett. En del egenskaper väljer spelaren till sig själv, sedan så väljer han hur omgivningen uppfattar honom, och så får han några sådana egenskaper av SL och de andra spelarna. (Här kan man nog behöva ett relationsformulär, då olika personer tycker olika om varandra) Sedan kanske man kan lägga ihop egenskaper för att se vem som är mest auktoritär och blir ledaren.. Jag vet faktiskt inte riktigt, jag håller fortfarande på och funderar själv på hur det ska fungera. (Vill ha ett sådant system till Staden-scenariot, Indiecon.)

Det känns som det svåra är att göra så att det verkligen spelar roll och tillför något, och inte bara är en "kom-ihåg-att-göra-karaktärsbeskrivning-regel".

 

[Johan Granberg]

Tredje byrålådan uppifrån, blindstyre!

Jaha, så du har inte bestämt dig för hur handlingsresolution funkar än?

Nix. Jag har i stort sett inte bestämt något alls, regelmässigt. Det enda jag har kommit fram till är att det skall krävas så lite tärningsslag som möjligt. Med andra ord skall det finnas ganska utförliga beskrivningar på vad man kan när man har en viss förmåga så att man inte behöver rulla några tärningar när det inte verkligen bidrar till dramat på något sätt. Hade jag bara skrivit det för mig själv hade jag nog inte orkat använda tärningar alls, men jag vill ju att även de som inte är friformsnördar som jag skall kunna ha lite kul med det

Jag diskuterade det med Dnalor på irc igår och han kom med en del vettiga synpunkter. Jag har fått lite nya idéer till en sorts 'röd tråd' i regelkärnan som skall spegla stämningen och grundtanken med spelet.
Det hela bygger ju på att hopplösheten skapar ett slags vansinne som driver personer till 'sjuka' handlingar. Det kan vara allt ifrån att råna en butik för att impa på sina polare till att döda en kvinnas bråkiga son i ett vansinnigt försök att vinna hennes kärlek. Det vi kom fram till i diskussionen var att man skulle kunna ha ett system med olika 'känsloegenskaper' eller 'behov', som man måste blidka. Antingen generellt, typ 'Hävdelsebehov', eller mer specifikt t ex 'Besatt av att vinna Tjocka Märtas kärlek'. Man kan antingen konstruera det så att man får någon form av bonusar och att ångesten svalnar när man blidkar behoven, eller så blir man "bestraffad" när man inte gör det. Hur det här systemet skall vara uppbyggt har jag inte hunnit fundera så mycket på, men det känns som en bra grej att bygga spelet kring för att få fram den rätta känslan av desperation.

Ett sätt du skulle kunna göra det på är att låta spelarna lista vad deras rollpersoner identifierar sig med/.../Sedan vet jag ju inte hur väl det skulle passa i den här omgivningen, dom kanske inte har någon tillhörighet ändå?

Lite av grejen är nog att de inte har något att identifiera sig med, och därför börjar bete sig 'fel' i sitt sökande. Den enda fasta punkten man har i tillvaron är egentligen familjen. I deras hemmiljö betyder familjen allt. Det är den enda riktiga källan för värme och kärlek i en kall, hård och sjuk värld. Vänkretsen kan också fungera så, men vem säger att man måste ha ett sunt förhållande till sina vänner? (Okej, man måste ju absolut inte ha ett sunt förhållande till sin familj heller egentligen, men någonstans under vansinnet finns ändå en genuin kärlek som inte nödvändigtvis finns hos de man umgås med).

Sedan kan man ju praktisera ett system där man skiljer på hur rollpersonen ser sig själv, hur andra ser honom/henne, och sådant som inte ens rollpersonen insett.

Det här tror jag kan fungera som en bra hjälp när man skall bygga upp ett ’relationssystem’. Om man först definierar hur folk ser på rollpersonen blir det enklare att fastställa de centrala människornas attityd mot henne än om man bara vet ungefär hur hon beter sig. En tanke är också att man skulle kunna ha lite listor på olika sorters relationer (det här tror jag har diskuterats på forumet förr, av Rising kanske?) som man sedan kan plocka ifrån när man gör rollpersonens relationskarta (kanske man ska ha en för hela gruppen istället för en för varje rp?). Jo nu hittade jag det gamla snacket om det här. Det var i Krilles gamla Emmerdale-tråd. Så här skrev Rising:
” Jag tror nog mer på en modell där man gav karaktär A "Lillebrorskomplex" och "Svartsjuka" gentemot karaktär B's "Fåfänga" och "Självgodhet", och att man utifrån detta fick något att gå på. Dessa begrepp skulle sedan förklaras ingående i "reglerna" med förslag på hur man kunde väva in dem i andra, överhängande intriger.”
Ganska precis vad jag hade tänkt mig, med andra ord (suck, varför skall alla andra alltid vara bättre än mig på att formulera mina tankar?)
Vad tror du om det? Om man har ett bra system för väljandet av själva rollpersonens egenskaper tror jag det kan vara ganska enkelt att då klura ut passande relationer mallan dem.