Användning av session 0

Rickard

Urverk speldesign
Joined
15 Oct 2000
Messages
20,260
Location
Helsingborg
Jag tycker många sätter en övertro till session 0. Missförstå mig inte, det är skitbra. Ha en session 0!

Men många lyssnar inte. Och många hör vad de vill höra oavsett vad man säger. Eller håller med om allt för de förutsättet att alla kommer rätta sig efter dem i alla fall.

Men det brukar snabbt bli tydligt om man har en sån person med när man väl börjar spela. Så dra inte igång kampanjen på en gång!

Låt alla skapa sina karaktärer och spela sen 1-3 superkorta, avslutade scenarion som illustrerar allt du pratade om på session 0.

En till två kvällar par scenario, max! Och diskutera efter varje scenario!

Då får folk pröva sina kataktärer och kan göra ändringar om de vill. De får en känsla för spelet om det är ett nytt spel, och scenariona funkar för att knuta band mellan rollpersonerna (eller gör det tydligt när det inte går).

Om nån spelare inte
funkar, eller visar sig inte vilja vara med trots allt, kan de enkelt lämna gruppen vid naturliga stoppunkter.

Och det borde bli uppenbart om det som sades under session zero faktiskt håller.

(inte i 100% av fallen, ibland tar det som Anarchclown skrev 30 spelmöte. Men oftast)
Mycket tänkvärt inlägg, men tänker du dig att session 0 är hugget i sten eller skulle det gå att ha återkoppling för att se om någon ska läggas till eller ändras?
 
Last edited:
En sak jag har kommit underfund med senaste året, mycket för att min IRL-spelgrupp har klara preferenser i vad dom tycker är kul är att det går att kombinera många olika spelstilar under ett spelmöte utan att dom egentligen kommer ivägen för varandra. Jag är mycket för att sätta upp drama, en annan gillar gestaltning och immersion och en tredje gillar att samberätta och glida runt i världen.

Jag har i decennier ogillat Robin D Laws spelartyper. Inte så mycket att han inte har en poäng med preferenserna utan att det är spelledarens uppgift/skyldighet att alltid trigga dessa preferenser i varje spelmöte. Men nu när vi kör väldigt loosey goosey med en flytande spelledarroll mellan alla deltagare så inser jag att han faktiskt har en poäng och hur fantastisk hobbyn är att man kan gilla så många olika aspekter av spelet men ändå tycka att det går bra att lira tillsammans.
 
Ett läge där jag lärde mig något om session 0 var just när jag ville börja använda en ny spelledarstil, då min gamla spelledarstil bränt ut mig, där jag involverade spelarna mer i beskrivandet. Det fungerade väldigt bra i början där spelarna var väldigt involverade. Efter ett tiotal möten kände jag det kreativa trycket var på mig igen som spelledare och jag insåg att vi fallit in i gamla banor igen där jag satt och beskrev allting. Det var här jag insåg att man måste ha uppföljning på nya saker man vill testa, just för att konventionerna är såpass starka i hur man spelar.
 
ä
Mycket tänkvärt inlägg, men tänker du dig att session 0 är hugget i sten eller skulle det gå att ha återkoppling för att se om någon ska läggas till eller ändras?
Jag ser inget som hugget i sten. Session zero tycker jag är till för at diskutera intentioner.

Tycker det ör viktigt med återkoppling och diskussion kontinuerligt. Framför allt under och efter de inledande testscenariona, men även under resten av kampanjen.

En av de största fördelanra med att spela med andra människor är ju att man inte slaviskt måste följa den programerade koden som i dataspel.

Kommunicera mera!
 
Spelar hellre en kort (enkvällssession) än pratar (slösar) bort tiden med en SZ. Det är ändå bara i handling man ser hur folk tänker, då det så ofta läggs ett filter av tolkning över vad man sagt (istället för lyssna till orden) eller en förväntan att tolka (istället för att ta det som sägs för vad som är sagt).
 
Jag har aldrig haft en fullgod session 0, men absolut en halvtimma i början av första spelträffen där vi går igenom hur rollpersonerna hör ihop och eventuellt vilken ton vi vill ha.

- Jag är inte särskilt intresserad av världsbygge, så orkar inte med en lång föreläsning om spelvärlden och dess historia.

- Jag kör ytterst sällan längre kampanjer, så det är inte jätteviktigt att alla rollpersoner är perfekta och skapade med just detta äventyr i åtanke.

- Jag har små barn och att få till spel kräver planering och prioritering, vill inte offra en hel spelträff på att prata om vad vi ska spela, snarare än att faktiskt spela.
 
Jag ser inget som hugget i sten. Session zero tycker jag är till för at diskutera intentioner.
Tycker det ör viktigt med återkoppling och diskussion kontinuerligt. Framför allt under och efter de inledande testscenariona, men även under resten av kampanjen.
Kommunicera mera!
Låter klokt att se session 0 som en del i ett kontinuerligt arbete och ingen engångsimplementering av någon form av ramverk. Intentionen saknar ju i stort värde om man inte ser till att de blir uppfyllda, därför bör man även arbeta med uppföljning av intentionerna.

Själv kör jag Session 0 med sedan feedback tätare i början för att sedan tunna ut det. Om det inte krävs av andra anledningar.
 
Spelar hellre en kort (enkvällssession) än pratar (slösar) bort tiden med en SZ.
När jag drar in folk i spelgruppen brukar jag träffa dom för en fika först för att se vad det är för individer.

Jag brukar köra session 0 som en del av ett upplägg: göra rollpersoner, diskutera igenom världen, etc. Det behövs oavsett. Vet inte om det någonsin varit på tavlan att ha ett helt spelmöte kring detta. När jag körde oneshots i Shadowrun behövdes ingen session zero. Jag presenterade dock information på Discord.
 
Jag har aldrig haft en fullgod session 0, men absolut en halvtimma i början av första spelträffen där vi går igenom hur rollpersonerna hör ihop och eventuellt vilken ton vi vill ha.
Vet inte om det någonsin varit på tavlan att ha ett helt spelmöte kring detta.
Jag kör i motsats till detta ganska extensiva session 0, ofta en hel session inklusive saker att läsa innan (ibland även hemläxa), inte inför one-shots såklart men alla typer av kampanjer, även kortare. Mycket för att mina spelare tycker det är kul att diskutera dessa saker och så även jag. Har även haft hela sessioner där vi bara diskuterar olika former av fiktioner vi gillar, vilka skulle vilja spela och hur vi kan mötas i våra olika preferenser.

Men vi bakar in mycker i dessa möten och tycker det ledar till visst ökad konsensus om vad vi gör när vi spelar, som ett förarbete där man mäter två gånger och sågar en. Med det sagt så är jag beteendevetare och ser att så nödvändigtvis inte behöver vara fallet, men känner lite sålänge vi har kul så gör vi rätt.
 
När jag drar in folk i spelgruppen brukar jag träffa dom för en fika först för att se vad det är för individer.

Jag brukar köra session 0 som en del av ett upplägg: göra rollpersoner, diskutera igenom världen, etc. Det behövs oavsett. Vet inte om det någonsin varit på tavlan att ha ett helt spelmöte kring detta. När jag körde oneshots i Shadowrun behövdes ingen session zero. Jag presenterade dock information på Discord.

Ja, det är ju lite olika form för det. Det viktigaste är väl att gå in med attityden att man ska lyssna hellre än ”få som man vill”.

Sen rollspelar jag gärna rollpersonsskapandet, behöver inte vara så superstrukturerat och gärna befinna sig i gränslandet mellan ett fika, diskussion och spel.
 
Back
Top