Nekromanti Angående regler, tärningar & allmänt hobbiga tabel

[Irratic]

Hmmm!
väldigt olika åsikter om diverse olika system & ideèr om regelsystem, det som är enligt min åsikt mest tröttsamt är uträkningar & det ständiga slående i olika tabeller, jag menar skade tabeller framförallt, det blir lätt buggar i skade & fummel tabeller, därför har jag i mitt system avskaffat fummel & förenklat skade systemet genom att låta SL bestämma vart man träffar medan tabell & tärning bestämmer skadans omfattning men att Sl beskriver skadan fritt.
Fummel tycker jag personligen tillhör D & D som jag är en aktiv ogillare av ( ursäkta den dåliga svenskan) jag menar om man är en mäster bågskytt & fummlar så att man skjuter sig själv i foten, Hur realistiskt är det & hur mycket stämning finns det i ett sådant fummel, ett fummel är i sig att man missar. Gamla gigant tror jag det var som hade fummel att man satte sig i foten med båge,eller annat vapen, så man försöker skapa ett system som för handlingen framåt men som sagt i tidigare inlägg inte kommer i vägen för spelkänslan Samma sak med vikt uträkningar , där räcke det gott o väl att använde suntförnuft att se till rps styrka & uthållighet mot den eventuella vikt man ska bära istället för att sätta sig & räkna ut den förbannde vikten kontra styrka & eventuella uthållighet, jag menar det är möjligt att släpa omkring en hel del crap som äventyrare.....
" We worshp hie shadow, long may he reign"

 

[Duddmannen]

Visst, men...

[...] därför har jag i mitt system avskaffat fummel och förenklat skadesystemet genom att låta SL bestämma var man träffar. Tabell och tärning bestämmer skadans omfattning men SL beskriver skadan fritt.

Jag tycker att det låter som en bra idé i princip, men det är lite som jag funderar över. Hur fritt får SL placera skadan? Finns det ingen begränsning eller måste SL följa ett visst system.

Exempel: Barbaren Göte hugger in i spelaren Pers karaktär Hallgerd. Skadan är låg och SL bedömer att hugget bara kapar av Hallgerds öra. Per blir förbannad och tycker att SL nu dömt honom till permanent löje på rent kiv. SL tycker att Per överreagerar och anser att ett avkapat öra är ett lågt pris att betala. Det hade ju kunnat bli hela huvudet.

Om SLs godtycke är det som avgör, blir det kanske inte alltid så lätt alla gånger. Fast å andra sidan kan ju en envis tabell ställa till med en del kaos också, så jag vet inte.

Skriv mer om detta!

/Duddmannen

 

[Irratic]

Re: Visst, men...

När det gäller Sls makt gäller det att använda den med måtta & balans. Man skall se till att SLs makt är inpräntat i mryggraden hos spelaren,

1. regel Sl har alltid rätt
2. Om sl har fel, se regel .1

så enkelt är det, om då en spelare känner sig missnöjd med ett resultat kan man, disskutera det med spelran eller se till att de får en lite morot för gott uppförande, de bästa verktygen en SL har är PISKAN & moroten.....
Jag ser iunte mig själv som fiende till Spelarna som jag märkt många Sl gör utan snarare en samarbetspartner med sadistiska inslag HEHE...

& SL är GUD i alla rollspel glöm detta aldrig

 

[Duddmannen]

Fast ärligt talat...

... och skämt åsido.

1. regel Sl har alltid rätt
2. Om sl har fel, se regel .1

Jag kan ju lugnt säga det att den SL som försöker köra med den här modellen mot mig kan se sig om efter en ny spelare. Det finns få saker som är värre än en SL som agerar diktator (och då kan jag säga att även jag brukar vara SL mycket oftare än jag brukar vara spelare).

Den attityden funkar inte i riktiga rollspel.

SL och spelarna ska arbeta tillsammans hela tiden för att ALLA ska få ha roligt. Om SL friformar efter eget huvud utan spelarna kan göra någonting, kan han ju lika gärna läsa högt ur en bok.

Nej, det behövs riktlinjer och regler även för en SL. Ok om man inte vill ha en massa tabeller, det kan ju lösas på annat sätt. Men att låta SL avgöra helt fritt vid varje tillfälle tror inte jag riktigt på.

/Duddmannen

 

[Troberg]

Re: Fast ärligt talat...

En bra spelledare bör vara som en bra kung (nej, inte död...). Han bör ha fått sin makt från folket/spelarna och utnyttja den för att främja deras intressen. Folket/spelarna delegerar en del av sin makt till ledaren.

Det är ett förtroendeuppdrag, inte en maktposition för sakens egen skull.

Speledaren bestämmer därför att spelarna litar på att han klarar det. Funkar inte det så får man omvärdera.

 

[Sting]

Re: Fast ärligt talat...

Även om man kör med köpe-äventyr enbart och helt utan dolda slag så kan SL om hon nu är Elak ge sig på spelarna hur mycket som helst och dessutom utan att bryta mot någon regel. Det enda som hindrar det är ju att det är föga roligt för någon och dessutom snabbt skulle få den sln att köra solitärspel. Hur man än gör så har sl makten att sabba spelet helt.
Detta går inte att undvika genom regler, misströsta inte dock, ty det brukar lösa sig bra ändå för det finns något som kallas för Samtala! Denna fina uppfinning kan användas till mycket och det är ett av de bästa sätten att lösa konfliker med, eller rent av förhindra att de uppstår! Hurra för Samtalet!

Jag har alltid kört enligt den reglen (den om sls makt), både som sl och som spelare och har aldrig haft problem med den och det har inte mina spelare heller. Den fungerar utmärk men förutsätter en sak, att sl inte vill sabba för folk och sitta som "vinnare" i slutet av spelomgången. Nu har jag aldrig mött någon med detta konstiga uppträdande och har hört om få så det verkar vara ett problem av ringa betydelse.

 

[TomasHVM]

Re: Spilledere med autoritet

"Duddmannen" skrev:
Det finns få saker som är värre än en SL som agerar diktator

Dette er et populært standpunkt blant rollespillere. Rollespillere flest er "unge rebeller som har problemer med å takle autoriteter". Det er ikke helt slik. De er unge, men de har bare problemer med en viss type autoriteter: voksenautoriteter. Samtidig er de ganske blinde for de autoritære elementene som ligger i det klassiske rollespillet, med spillederen i en sentral maktposisjon.

Faktum er at rollespillere flest godtar autoriteter når de kommer fra deres egne rekker (ikke foreldre, lærere, politi eller "korrupte" politikere). Når den cooleste i kameratflokken blir spilleder i et rollespill, er det ikke måte på hvor autoritær han kan være, og hvor bra det faktisk funker i spillet.

Alle mine obervasjoner viser at det er slik. I tillegg viser all min erfaring at en sterk spilleder-autoritet funker sinnsykt bra i rollespill. Jeg er en bra spilleder fordi jeg er observant, sosialt intelligent, kreativ, autoritær og hensynsløs. Disse fem egenskapene er like viktige i en bra spilleder.

Det er faktisk slik at når spillederen ikke lar spillerne ta reelle initiativ, så skyldes det en av to ting:
- spillederen er dårlig forberedt.
- spillederen mangler autoritet.
Manglende autoritet gir også andre negative utslag i spillet.

"Duddmannen" har altså feil i sin påstand om at diktatorer i rollespill er ille. Det er ikke ille, det er bra. Dessuten finnes det få myter som er verre/dummere/blindere enn myten om den antiautoritære rollespilleren. Rollespilleren følger autoriteter like lett som noen andre.

Og bare så det er sagt: det er ikke negativt å følge autoriteter. Å la seg lede er en fin egenskap, som har mye med sosial intelligens å gjøre, både hos lederen og den som følger ham.

 

[Duddmannen]

Re: Spilledere med autoritet

Nu blev jag nog missuppfattad.

"Duddmannen" skrev:
Det finns få saker som är värre än en SL som agerar diktator

Dette er et populært standpunkt blant rollespillere. Rollespillere flest er "unge rebeller som har problemer med å takle autoriteter". Det er ikke helt slik. De er unge, men de har bare problemer med en viss type autoriteter: voksenautoriteter. Samtidig er de ganske blinde for de autoritære elementene som ligger i det klassiske rollespillet, med spillederen i en sentral maktposisjon.

Jag menar INTE att en Spelledare inte får ha auktoritet. Det jag tycker är dåligt är när titeln Spelledare automatiskt ska innebära att man får bestämma som man själv tycker i alla lägen utan att behöva ta hänsyn till varken regler eller spelare.

Faktum er at rollespillere flest godtar autoriteter når de kommer fra deres egne rekker (ikke foreldre, lærere, politi eller "korrupte" politikere). Når den cooleste i kameratflokken blir spilleder i et rollespill, er det ikke måte på hvor autoritær han kan være, og hvor bra det faktisk funker i spillet.

Alle mine obervasjoner viser at det er slik. I tillegg viser all min erfaring at en sterk spilleder-autoritet funker sinnsykt bra i rollespill. Jeg er en bra spilleder fordi jeg er observant, sosialt intelligent, kreativ, autoritær og hensynsløs. Disse fem egenskapene er like viktige i en bra spilleder.

Jag håller med om att det i de allra flesta spelgrupper fungerar alldeles utmärkt, i många fall just på grund av att det finns en spelledare som KAN leda. Auktoriteten som Spelledare kommer dock i det fallet INTE från vad en regelbok säger utan hur personen själv utmärker sig som just ledare.

En bra spelledare är en vars SPELARE säger att han eller hon är bra. I våra egna ögon är vi väl alla perfekta?

"Duddmannen" har altså feil i sin påstand om at diktatorer i rollespill er ille. Det er ikke ille, det er bra. Dessuten finnes det få myter som er verre/dummere/blindere enn myten om den antiautoritære rollespilleren. Rollespilleren følger autoriteter like lett som noen andre.

Nu måste jag kanske definiera vad JAG menar med diktatorer.
En person som kräver att få bestämma helt själv, inte accepterar diskussioner alls och dömer helt och hållet efter eget huvud. Det är en diktator.

En person som bestämmer, men kan acceptera andra källor som underlag för sina beslut, t ex andra spelare eller en regelbok, är INTE en diktator.

Självklart ska en spelledare få bestämma, men det får ju inte ske på bekostnad av underhållningen. En spelledare som inte kan kompromissa eller följa regler är inte rolig att spela med. Auktoritet måste komma från mer än bara det faktum att man kallas för Spelledare, men där håller vi ju med varandra.

/Duddmannen