Nekromanti Alice i Underlandet och upphovsrätt

walium

Ganska töntig, faktiskt
Joined
8 Apr 2001
Messages
8,462
Location
Linköping
Ponera att jag skulle vara intresserad av att skapa ett Alice i Underlandet-rollspel, skulle det då finns några juridiska hinder för detta? Boken skrevs 1865 och författaren har varit död sedan 1898 så det verkar vara fritt fram eller? Jag måste förstås läsa igenom böckerna också och inte bara se Disney-versionen av dem, men det går alltid att ordna. :gremsmile:
 
Ponera att jag skulle vara intresserad av att skapa ett Alice i Underlandet-rollspel, skulle det då finns några juridiska hinder för detta?

Det är fritt fram. Den finns på Project Gutenberg, och skulle knappast finnas där om dess legala status var tveksam. Den har dessutom funnits där i minst tio år, såvitt jag vet, så det ska vara dundergrönt. Det finns förresten mycket böcker där man kan använda som inspiration.
 
Hur ser preskriptionstiden ut? Är det typ 50 år efter författarens död eller något liknande som gäller?
 
Det är väl olika beroende på i vilket land författaren är verksam? JAg vill minnas att Sverige har en kortare "preskribitionstid" än t.ex. USA.
 
När det gäller film och foto har jag för mig att det är reglerna för landet man befinner sig i som gäller, inte vart kreatören var verksam. T.ex. gäller inte public domain i Sverige alls, oavsett hur lagarna i USA ser ut (fick vi bittert erfara i våras när vi ville använda gamla filmklipp i kommersiellt syfte).
 
Du har säkert rätt. Poängen var mer menat som att det inte fins nnågon universell tid utan det beror från fall till fall.
 
Fråga nummer två

Om vi nu antar att det är fritt fram att skapa ett Alice i Underlandet-spel hur kan det då komma sig att ingen annan har kommit på den idén tidigare? Eller finns det redan andra spel baserade på eller inspirerade av Lewis Carolls verk där ute?
 
Är det verkligen så? Det var inte den uppfattningen vi fick av juristerna på Reklamförbundet. Fast de säger å andra sidan nej till allt.
 
Re: Fråga nummer två

"Eller finns det redan andra spel baserade på eller inspirerade av Lewis Carolls verk där ute?"

Det var allt jag hittade med en snabb googling. Dock minns jag ett spel där en kanin och man dricker te på framsidan, vilket torde vara Carrolliansk värre.
Varför finns det inte fler då? Jo, för att det är kul att läsa nonsenslitteratur och absurdistiska trakter, men det är inte lika kul att sitta vid ett bord och lyssna på en spelledare som försöker vara lika lustig som böckerna.


Storuggla, hårda bud i Borås
 
Re: Fråga nummer två

Om vi nu antar att det är fritt fram att skapa ett Alice i Underlandet-spel hur kan det då komma sig att ingen annan har kommit på den idén tidigare?

För att använda Risings uttryck: antagligen är det för knarkigt.

Lägg till det att böckerna idag ses genom ett filter påverkat av författarens pedofila tendenser, vilket kan avskräcka en del.

Sedan hjälper det väl inte direkt att det finns en porrfilmsvariant som heter 'Alice i underlivet'...
 
Re: Fråga nummer två

Jag vet att det åtminstone finns ett Forgespel som ska vara väldigt Underlandet-inspirerat; men jag tror att det är svårt att ta inspiration av Alice's båda berättelser utan att det snarare blir något i stil med Changeling eller älvariket i Sandman av det hela.

Det mesta som händer i Underlandet är antingen:

1. Något konstigt händer med Alice. Typ att hon blir stor eller liten.

Sådant här är svårt att hantera i traditionella rollspel på det sätt som det görs i Underlandet. Vi pratar ju inte om fantasypotions som gör Alice starkare eller flinkare, utan om olika variationer på sagoaktig konstighet/knasighet (jag skulle vilja ha ett adjektiv som betydde något i stil med "ställd-på-huvudet-mässigt").

Detta tema finns även i Willy Wonkas chokladfabrik, men är inte direkt någon stapelvara i rollspelen.

2. Någon uppvisar en konstig uppfattning kring värdsliga ting

Några använder matematik konstigt, någon tolkar vanliga talesätt bokstavligt eller på ett knasigt sätt, några använder orden på konstiga vis, osv.

Det här är ett genomgående (och ganska långrandigt) tema i böckerna, men är väldigt svårt att göra i realtid, och därför inte särskilt passande i rollspel. Det Storuggla sade kan kanske också tillämpas; det vore helt enkelt inte roligt att titta på medan en tjock nörd med midjeväska och korvfingrar satt och bubblade en massa meningslöst nonsens.

---

Jag personligen ser dock viss potential med båda ovanstående punkter.

Det viktigaste är bara att man INTE gör ett spel där man tolkar Underlandet som en verklig, kausal värld - eller något i stil med datorspelet Alice. Det vore helt poänglöst. Typ såsom att använda en Jabberwocky och ett Vorpal Sword som två faktiska företeelser, istället för att se dem som två av många möjliga exempel på hur man kan leka med språket.

/Rising
 
Dont rest your head och lite Alice

Visserligen inte så Alice men ändå ett exempel på ett spel som hanterar en liknande setting på ett tillsynes lysande sätt (har inte spelat det än).

En fråga man kan ställa sig är om det är Alice som ligger bakom knepigheterna. Vad hade hänt om jag hade poppat upp i Undelandet? Hade jag ärdrat karaktär och råkat ut för matematiska underfundigheter eller hade jag istället råkat ut för något som bottnade hos mig?

Det skulle jag föredra.
 
Ang. Dont rest your head [ot]

Visserligen inte så Alice men ändå ett exempel på ett spel som hanterar en liknande setting på ett tillsynes lysande sätt (har inte spelat det än).

Personlig uppfattning: briljant mekanik (om än svår för SL att höfta i. Pain 3 är grundsvårighet, men för att utmana rollpersonerna måste man ihållande ligga runt pain 5-6, minst. Mot slutet tenderar spelarna att rulla runt tio-tolv tärningar. Lägg till det "Major Use" av utmattningstalanger, och du hamnar på ett snitt på typ nio träffar. Kräver 18 Pain Dice för att matcha från spelledarens sida, vilket känns som megaoverkill ... ), men aningens platt spelvärld. Det var i alla fall vad vi kände. Den är astuff på alla sätt och vis, men den har liksom inget djup. Du kommer in i den galna staden och alla försöker att döda dig. Håll dig undan så länge du kan. Tror att problemet kan ha varit att vi "spelade det fel", dock. Spelet skulle må bra av en bättre definierad "vad gör rollpersonerna". Typiskt exempel på hur det inte räcker med att leverera en tuff spelvärld. Man måste tala om för läsaren vad rollpersonerna skall göra i den också.

För övrigt, om du vill höra hur det låter, så har The Game Master Show spelat igenom spelet och podcastat hela sessionerna. Episod 10-15 handlar om DRYH.
 
Re: Ang. Dont rest your head [ot]

Intressant. Även om jag gillar settingen håller jag med om att den på pappret är platt, men min tanke är att man väver in karaktärerna ordentligt på ett personligt plan och gärna slänger in lite rena Mad City-intriger. Precis som du säger vill Mad City inget, bara döda, och det är ju inte så jäkla spännande i det långa loppet.

Ska lyssna på länken, och lovar att hålla mig on topic från och med NU! :gremsmile:
 
Re: Fråga nummer två

Ett fantastiskt spel med helt galet soundtrack. De presenterar en slags goth-Alice i ett farligt, mörkt och lite mer surrealistiskt underland. Tyvärr är det hemskt ful kvalitet med moderna mått mätt...
 
Re: Fråga nummer två

Tyvärr är det hemskt ful kvalitet med moderna mått mätt...

Bah!

Spelet är sjukt snyggt. Det kanske inte har all bjäffsig bells-and-whistles-skit moderna spel har istället för design eller spelglädje, men det ersätter det med sjukt snygg design, massor av spelglädje, och mycket bra soundtrack.

"Hemskt fult" är alla dessa anime-mmorpg's som ploppar upp ur korea. "Hemskt fult" är WoW. Alice är vackert.

//Krank, som fortfarande anser att tekniska grafikgrejer är gravt överskattade
 
Re: Fråga nummer två

Bah!

Spelet är sjukt snyggt

Om vi säger så här - skulle någon uppdatera spelet med samma artwork fast bättre teknisk kvalitet - så skulle jag skaffa det direkt. Att du inte håller med mig gällande teknik ser jag som en bekräftan för att jag har rätt :gremwink:
 
Back
Top