3% gillar böcker skrivna av AI

...och ja, jag ser texten om bokbarometerns metod, men jag varken litar på deras kompetens, intention, oberoende, vetenskapliga och/eller statiska intresse eller egentligen någonting :)

"Det är jättebra med kålrötter, ät mer kålrot!"

- Kålrotproducenternas branschförening
Det var Kantar Sifo som gjorde undersökningen.

Resultatet verkar bekräftas i undersökningar om kultur i allmänhet: ”Frågan är hur dessa starkt negativa attityder ska förstås. På ett plan går de i linje med tidigare undersökningar som visar att svenskar generellt är ganska positiva till AI, men däremot klart mer negativa till att generativ AI används för att skapa kultur.”

Enligt några kompisar i bokbranschen är många förlag positiva till AI och det experimenteras en hel del. Hittills har det tydligen blivit riktigt dåligt.
 
Sedan är det väl subjektivt om de är "dåliga", iaf om det kommer till skönlitteratur. Det finns säkert de som gillar AIns enklare språk.

Jag ägnar nog en timme om dagen åt att konsumera AI-tillverkad kultur. Och jag tycker mig märka mönster i hur de skriver, som jag i början inte märkte, sedan började irritera mig lite på, och nu irriterar mig mycket på.

Men det går säkert också att åtgärda med mer utveckling och elektricitet till datorerna.
Intressant! Vilken sorts AI-tillverkad kultur konsumerar du? Böcker/prosa?
 
Intressant stycke precis i slutet av artikeln. Om förlagen misstänker att en författare har brutit sitt kontrakt genom att använda AI, hur ska de då bevisa att så är fallet? Om det blir rättssak kan ju bördan knappast ligga på författaren, så hur kan förlagets påstående styrkas i praktiken? Med AI-drivna AI-detektorer? Då blir det ju nån absurd form av Robot Wars i civilrätten.
Det borde väl gå att formulera i kontraktet att man som förlag har ensidig rätt att riva upp kontraktet vid misstanke? Det här blir inte ett brottsmål, det blir ett civilrättsligt fall kring kontrakt. Ingen behöver bevisa beyond reasonable doubt och sådant.
 
Det borde väl gå att formulera i kontraktet att man som förlag har ensidig rätt att riva upp kontraktet vid misstanke? Det här blir inte ett brottsmål, det blir ett civilrättsligt fall kring kontrakt. Ingen behöver bevisa beyond reasonable doubt och sådant.
Nu var du ju inte misstanke som frågades om i artikeln, utan snarare författarens garanti på att AI inte har använts. Om förlagen då vill yrka på avtalsbrott måste de styrka att ett sådant faktiskt har begåtts, även i civilrätt.
 
Nu var du ju inte misstanke som frågades om i artikeln, utan snarare författarens garanti på att AI inte har använts. Om förlagen då vill yrka på avtalsbrott måste de styrka att ett sådant faktiskt har begåtts, även i civilrätt.
Alltså, man kommer ju att formulera kontrakten på ett vis som kan antas gå att hålla efter, det säger ju sig självt.
 
Alltså, man kommer ju att formulera kontrakten på ett vis som kan antas gå att hålla efter, det säger ju sig självt.
Right, och min fråga är hur, rent praktiskt? Om det stämmer som du säger att kontrakten kan utformas så att misstanke om AI räcker gott och väl för förlagen att häva avtalen så placerar det ju författarna i en jäkligt prekär situation.
 
Right, och min fråga är hur, rent praktiskt? Om det stämmer som du säger att kontrakten kan utformas så att misstanke om AI räcker gott och väl för förlagen att häva avtalen så placerar det ju författarna i en jäkligt prekär situation.
Den detaljfrågan lämnar jag åt juristerna. Kanske kan det formuleras med någon sorts skälighetsgrund? Förlaget vill ju släppa boken, annars hade man inte tagit in författaren till att börja med, så de har ingen anledning att vilja sparka ut dem för skojs skull. Det här är inte principiellt annorlunda vad gäller bevisföring än att man inte tillåter plagiat heller.
 
Det var Kantar Sifo som gjorde undersökningen.

Resultatet verkar bekräftas i undersökningar om kultur i allmänhet: ”Frågan är hur dessa starkt negativa attityder ska förstås. På ett plan går de i linje med tidigare undersökningar som visar att svenskar generellt är ganska positiva till AI, men däremot klart mer negativa till att generativ AI används för att skapa kultur.”

Enligt några kompisar i bokbranschen är många förlag positiva till AI och det experimenteras en hel del. Hittills har det tydligen blivit riktigt dåligt.

Attityderna är med rätta negativa och jag tror helhjärtat att litteratur är helt fel applicering av tekniken. Och bildgenerering som "konst". Det finns så mycket värdeskapande att använda gen ai till och så otroligt mycket fokus på dumheter både i användning och diskussionen.
 
Attityderna är med rätta negativa och jag tror helhjärtat att litteratur är helt fel applicering av tekniken. Och bildgenerering som "konst". Det finns så mycket värdeskapande att använda gen ai till och så otroligt mycket fokus på dumheter både i användning och diskussionen.
Det är bra för illustrationer, mindre bra för konst. Så, manualer och rollspel, sure. Samma med text. Manualer, rollspel, dokumentation, sure. Men inte litteratur.

Åtminstone inte än.

Men, det är fel att bedöma en teknik som är precis i början av sin utveckling utifrån var den är nu. Det är som när Eniac gjorts och någon sade att "det finns ett behov av två, kanske tre datorer i världen". Vi vet inte hur bra AI kommer att bli, men vi vet att den kommer att bli mycket bättre än vad den är idag.

Jag kan mycket väl tänka mig att den blir bra nog för att göra konst eller litteratur.

Man får liksom extrapolera utvecklingen framåt.
 
Det skulle vara intressant att veta hur folk bedömer böcker om de inte vet i förväg om de är skrivna av en AI eller av en människa.
Jag skulle gissa att AI-böckerna överlag skulle få lägre betyg än de skrivna av människor, men det skulle säkert inte vara så i alla fallen.

Det skulle även vara intressant att få veta i vilken mån folk kan avgöra om en text är AI-producerad eller inte. För korta textsnuttar kan det nog vara väldigt svårt. För längre texter går det nog oftast - än så länge...
 
Det är bra för illustrationer, mindre bra för konst. Så, manualer och rollspel, sure. Samma med text. Manualer, rollspel, dokumentation, sure. Men inte litteratur.

Åtminstone inte än.

Men, det är fel att bedöma en teknik som är precis i början av sin utveckling utifrån var den är nu. Det är som när Eniac gjorts och någon sade att "det finns ett behov av två, kanske tre datorer i världen". Vi vet inte hur bra AI kommer att bli, men vi vet att den kommer att bli mycket bättre än vad den är idag.

Jag kan mycket väl tänka mig att den blir bra nog för att göra konst eller litteratur.

Man får liksom extrapolera utvecklingen framåt.
Absolut, det är imo bara frustrerande att två fält som har så begränsad samhällsnytta får så mycket fokus. LLMerna har en uppsättning skills, vi har en annan. Det är såklart enkelt att fokusera på överlappar, dvs det vi kan och som lLMerna också kan, men aningen fantasilöst ändå :) Gen AI har förmågor som vi människor bara kan drömma om, där borde vi fokusera, även om det är svårt att tänka sig något som aldrig förut gjorts.
 
För korta textsnuttar kan det nog vara väldigt svårt. För längre texter går det nog oftast - än så länge...
Det är enkelt om skaparen inte varit noga - då är all AI-text lätt igenkännbar på alla de vanliga visen - men har man varit smart och bett den kopiera någons still kan det vara svårare.
 
Intressant! Vilken sorts AI-tillverkad kultur konsumerar du? Böcker/prosa?
Jag lyssnar på erbarmligt dåliga "reddit stories" när jag skall somna. En gång i tiden var de kanske skrivna av människor och stulna från reddit-trådar, men nuförtiden är det bara AIar som skriver ihop och läser upp dem. Det finns TYDLIGA återkommande teman i de där berättelserna, men jag slocknar som ett ljus på någora minuter i allmänhet.

Sedan dumpar jag mina egna skrivprojekt som #Drakar25 utkasten i Googles AI som får sammanfatta och så lyssnar jag och kollar om den fattar grejen. Varje gång den rör till det så går jag in och skriver om och förtydligar. Vi hoppas att den förvirras av samma saker som en mänsklig läsare, men det verkar funka rätt bra för managementboken jag skrev i fjol blev tydligen rätt lättläst enligt de som gett sig på att göra det.
 
Det är bra för illustrationer, mindre bra för konst. Så, manualer och rollspel, sure. Samma med text. Manualer, rollspel, dokumentation, sure. Men inte litteratur.

Åtminstone inte än.

Om man ser konst som "någon försöker uttrycka något genom estetik" så blir det kanske aldrig, då AI inte är "någon" (om inte något vi kan acceptera som medvetande utvecklas).
 
Det som avgör ifall något är "bra konst" är inte ifall det är rent tekniskt välgenomfört, nödvändigtvis. En LLM kan för all del göra saker som är tekniskt välgenomförda, men någon konst blir det inte. För det är en LLM som genererar verket.
 
MODERERING. Jag vill påminna alla om att inte diskutera AI-konst i största allmänhet.
 
Jag kan mycket väl tänka mig att den blir bra nog för att göra konst

Det beror nog på vad man menar att "konst" är. Och även om jag är rätt positiv till genAI är jag mycket tveksam till att genAI någonsin kan skapa konst. Nick Cave formulerar det ganska bra ( https://www.theredhandfiles.com/con...nk-ai-will-ever-be-able-to-write-a-good-song/ ):

"... Of course, we go to songs to make us feel something – happy, sad, sexy, homesick, excited or whatever – but this is not all a song does. What a great song makes us feel is a sense of awe. There is a reason for this. A sense of awe is almost exclusively predicated on our limitations as human beings. It is entirely to do with our audacity as humans to reach beyond our potential.

It is perfectly conceivable that AI could produce a song as good as Nirvana’s Smells Like Teen Spirit, for example, and that it ticked all the boxes required to make us feel what a song like that should make us feel – in this case, excited and rebellious, let’s say. It is also feasible that AI could produce a song that makes us feel these same feelings, but more intensely than any human songwriter could do.

But, I don’t feel that when we listen to Smells Like Teen Spirit it is only the song that we are listening to. It feels to me, that what we are actually listening to is a withdrawn and alienated young man’s journey out of the small American town of Aberdeen – a young man who by any measure was a walking bundle of dysfunction and human limitation – a young man who had the temerity to howl his particular pain into a microphone and in doing so, by way of the heavens, reach into the hearts of a generation."
 
Back
Top