"Jag har suttit och funderat på när man genomgick olika stadier i livet förr (alltså antiken/medeltiden). Jag har utgått från att man blir lärling vid tolv-tretton års ålder, sju år senare - vid 20 års ålder - blir man gesäll och efter ytterligare fyra, fem år kan man tänkas klara sitt mästarprov och få rätt att driva sin egen verksamhet inom collegiets (gillets) ramar.
Någon som vet hur pass detta kan tänkas stämma överens med verkligheten?"
Vet inte hur det var då... men det låter väldigt kort med tid. I Sverige 15-1800-tal så var det ungefär såhär för en smed verksam på ett bruk.
12-13 år: Antagen som Kolpojke
18-21 år: Antagen som Smedsdräng
30-35 år: Mästersvensprov, vid klarat, antagen som Mästersven (dvs Mästarens närmaste medarbetare)
45-50 år: Mästarprov, vid klarat, benämnd som mästare (om plats vid bruk har ledig plats som mästare, antagen som mästare)
Åren varierar stort, finns sådana som är smedsdrängar livet ut, lika som några blev mästare och andra titlar tidigare och senare.
Smedsdräng är den titeln som inom skråväsendet (hantverkare i städer) motsvaras av gesäll/lärling.
Inom Bergsslagen fanns det också två förtroendeposter.
Bisittare = Sitter i ledamotsställning vid ett hammarting/gruvting (bergslagens egna domstolar)
Ålderman = Ledamot i hammarting/gruvting, och ordförande
Inom skråväsendet var en Ålderman ledare för skrået.
Det går nog inte helt att jämföra 1600-tal med medeltiden (7-1300-tal), men jag skulle tippa på att det tar ca 15 år för en lärling att få göra gesällprov, och ytterliggare ca 15 år för att få göra ett mästarprov. Dvs är runt 35-40 år vid första mästarprovet.
Riddaren
Även den bäste har dåliga dagar
