Piratkaraktären - på traven.
Jo, jag håller också med. Särskilt mångfalden av färdigheter och den stora flexibiliteten med en pirat eller sjöman gör att de är väldigt roliga att ha att göra med. Pirater är sköna personligheter, excentriska och ofta vidskepliga. Alla pirater är olika, alla pirater är härliga. Sword & sorcery är perfekt till dessa havets fasor och flodråttor. På våta hustak, i mörka gränder och i miljöer som William Turners smedja i Pirates of the Caribbean trivs och frodas pirater som bäst - och givevis på stolta skepp! En piratbesättning är en fantastisk samling galna, brutala och stympade personer. När man som spelledare utformar en besättning ska man absolut inte vara rädd för att använda klichéer och klassiker. Rollpersonspirater får också hemskt gärna vara typiska de med. Jag menar, vem vill inte ha en Jack Sparrow till rollperson?
När man skapar en pirat tycker åtminstone jag att man ska ha två nackdelar (fast bara om man har Eon III, dess nackdelstabeller är hästlängder bättre än II:an:s...) - och sedan skall man uttveckla dessa och försöka sig på att klura ut exakt vad dessa innebär. En fåfäng pirat, en pirat med storhetsvansinne, en pirat med en könssjukdom, en feg pirat, en våghalsig pirat, en laglös pirat, en pirat på 4-5 fot - allt blir högintrressant, roligt och allmänt jättetrevligt.
Sedan ska man försöka sig på att finna piratens udda och excentriska vanor. Spottar han tre gånger över axeln om han ser en vit katt korsa gatan? Knäpper han alltid landstigningsvästen nedifrån-och-upp? Sitter han alltid med ryggen mot väggen när han spelar broggin på Camards hamnkrogar? O s v...
Något man också ska göra är att hitta på piratens udda utseende mycket noggrant och finurligt. Ett slag på tabell R2-135 i kapitlet Spelledarpersoner är ju tämligen enkelt och sen kan man bygga vidare från det. Till utseende hör också de rikliga mängder smycken och de konstiga kläder en riktig sjörövare ska ha. Tatureringar, ringar, pärlor, hatten, rocken, träbenet och lappen för ögat, mustaschen och flätorna, piercing på alla möjliga obskyra ställen, ärren, de trasade öronen, den krokiga näsan och utslagna tänder - allt ska lokaliseras och karikatyriseras till piratstyle. En gôrsnygg sjörövare är det inget fel på, en ohyggligt ful brutalitet är heller inte tokigt. Piratskt blir det för det mesta, det är inte alls svårt.
Sedan är det det här med kodex och piratheder. Är piraten en blodtörstig slaktare och girig rövare eller en tuff och vass amason som är den som sätter dessa på plats och visar dem var skåpet skall stå? Är han en legendarisk och ouppnåerlig snygging som alltid har de rätta kommentarerna, är en oövervinnerlig fäktare och en frihetsälskande rebell och förkastare av överhögheten eller är han en tämligen klumpig harkrank som inte bara är en egoistisk fegis och snåljåp? Ett slag på R2-136 kan ge en riktning, men precis som för utseende skall man bygga vidare på det, utveckla och hitta på.
-Hjalle, snackar pirater.
.