Nekromanti Äventyr- så funkar det!

[Basenanji]

Jag är lite osäker på huruvida det här är rätt forum, men förtröstar mig på er som i så fall vet bättre!

Jag funderar lite på hur ni skriver äventyr- ni som nu gör det.

1)Vad är ett bra äventyr? Episkt, litet, ett med många strider, ett med mycket detektivarbete, ett där spelarna har roligt, ett där man får utrymme att 'roll'spela mycket?

2)Hur går ni tillväga när ni skriver? Funderar lite, gör upp det mesta i huvudet, skriver ner noggrant på papper, samarbetar med en kompis, redigerar ofta, använder Word 97, etc?
3)Vilka teman tycker ni funkar bäst? Pusseldeckaraktigt, lömska mord i natten som rp undersöker, stort och episkt eller kanske litet till en början för att växa och bli stort?

Vänligen,
Basenanji

 

[Quadrante]

för mig funkar detta bäst

det börjar med RP:nas vardag, de lär sina med RP:s och sin omvärld.
sen ser jag till att jag har en almenacka, där jag för lite noter.
Denna är fulltecknad med större och mindre händelser.

Jag har fastnat lite för intrig och mordgåtor, tycker de är roligast att spelleda.Men om du frågar vilka som funkar bäst och är populäras..

Ett äventyr med mycket basch, lite intrig och lättföljd handling.. gärna lite episk i kanterna och en regäl chans för spelarna att visa vad deras RP:s går för..

 

[Foggmock]

Först, ta en kik på mitt bidrag till Jorgesutmaningen. Det skrev jag i panik från början till slut på en natt och representerar alltså min skrivprocess i miniatyr, så att säga.

Sen ska jag svara på dina frågor.

1. När en person hojtar 'satan, vad är klockan?' och man upptäcker att det gått bra mycket längre tid än man trott och det redan är mörkt ute och någon är en timme försenad till tiden han lovade att vara hemma. DÅ har man haft kul, vilket är huvudsaken.

2. Se ovan, respektive 'Jag skriver'. jag sätter mig ner och skriver, och ju mer jag skriver desto mer inspiration får jag vanligtvis. Till slut har det morfats om till en slutprodukt. Ett annat äventyr jag skrev i hyfsad panik tillsammans med en kompis började med att vi satte oss framför datorn, startade word, och spann en historia medans jag skrev. det hela mynnade ut i ett äventyr i konventsstorlek, vilket uppdraget också var. testsessionen var med fyra nybörjartjejer och en erfaren kille och tog ~5 timmar och tjejerna var riktigt duktiga på att rollgestalta. är man effektiv och inte småpratar så mycket går det säkert mycket fortare, för äventyret är ganska tydligt upplagt med ledtrådar som pekar åt ett håll, tills de får hela lösningen och sen avslutas äventyret.

3. Se 1. Helst ska det vara en blandning av det mesta, lite smyga, lite slåss, lite action och så vidare. Är det en kampanj får den gärna avslutas på ett jävelepiskt sätt, som vi brukar säga. Helst ska allt passera så att man bara sitter trollbunden oavsett om det bara är en episkt slutduell med ärkeslemproppen, eller om det handlar om att smyga på ett kärlekspar eller en adelsman för att försöka snoka reda på någon hemlighet som tar upp hela spelkvällen. Det finns liksom ingen universalmedicin.

 

[CGH]

1. Äventyret bör anpassas efter spelvärlden och vad som passar in där. Det viktigaste är dock att alla spelare får göra vad de tycker är roligt. Om någon gillar att banka moster bör han få göra det (inget fel på det så länge som man även gör annat ibland), den som vill rollspela eller lösa "pussel" bör få göra det med. Alltså borde man försöka blanda de olika utmaningarna efter vad spelarna vill. Varje spelare borde få något utav sina favoritutmaningar.

2. Det brukar bli en massor kladd i något block. Slutprodukten är endast läsbar av mig, (folka har tittat i mina block och sagt att det ser helt galet ut "det här ser ut som nån sinnessjuk har gjort") men brukar funka rätt bra. På senaste tiden har jag dock börjat använda datorn för att skriva. Nuförtiden är det ovanligt att jag pratar med någon annan om äventyren innan jag spelar dem. Att prata igenom äventyren kan ge riktigt mycket, men brukar ta en himlans massa tid.

3. Det här beror verkligen på vilken värld man spelar i samt vilken spelgrupp man har, men även vilka rollpersoner man har.

I en mörk värld med många stora hemligheter passar "deckaräventyren" bra i. Skräck fungar bra mot inte alltför mäktiga rollpersoner. Rent dumma rollpersoner kanske inte passar så bra i pusseläventyr. Då kan spelarna känna sig frustrerade när de inte får spela ut sina lösningar på problemen.

Att jag skrev väldigt allmänt och många utav mina svar blev "det beror på" har att göra med att jag inte spelat särskilt mycket på senaste tiden och att jag har börjat få en massor nya idéer om hur jag ska lägga upp mina äventyr. Mycket på grund av vad jag har läst på forumen på rollspel.nu. Dessa idéer har jag sen inte testat fullt ut ännu.

"Det beror på" är ändå det rätta svaret på de flesta utav dina frågor tycker jag.

Bra fråga förresten. Det här kan man skriva hur mycket som helst om.

 

[DanielSchenström]

Jag skulle ju kunna fuska och säga att jag skrivit en artikel på ämnet som ligger på sveroks hemsida (www.sverok.se ->verksamhet ->scenariobanken ->Kategorier ->Spelleda ->Skriva).

Men jag svarar lite kort här också för att få en höre inläggsantalssiffra.

"1)Vad är ett bra äventyr? Episkt, litet, ett med många strider, ett med mycket detektivarbete, ett där spelarna har roligt, ett där man får utrymme att 'roll'spela mycket?"

Ett bra äventyr var ett som var njutsamt för spelarna, som var roligt om det var ett humorspel, läskigt om det var ett skräckspel eller fantastiskt om det var ett fantasy eller scifispel.
I min grupp brukar det vara bra med en mix av mysterier, action, intressanta miljöer och rollinteragerande. Ungefär
indelningen 20%, 10%, 35% och 35%.
Strider låter jag själv gärna bli, men det är en så enkel sak att slänga in i ett äventyr att det lätt blir den typ av action man oftast använder. Gör jag ett helt eget äventyr beror också indelningen på spelet och kampanjen. (Jag har kampanjer där det är nästan nada rollinteragerande, och andra där det är nada action.)

"2)Hur går ni tillväga när ni skriver? Funderar lite, gör upp det mesta i huvudet, skriver ner noggrant på papper, samarbetar med en kompis, redigerar ofta, använder Word 97, etc?"

När jag fått en idé så arbetar jag på papper, och skriver ner alla infall jag får i första inspirationsspurten. Sen funderar jag på vilket spel och vilken miljö det passar i. Då läser jag på spelet och miljön och får vanligen fler uppslag, eller lösningar på äventyrsproblem jag måste lösa. Ibland blir det till att läsa vetenskapsböcker också för att fylla ut.
Det är en ständig process av nya idéer som ska passas in, samband som ska skapas. I slutet av processen binds de samman ordentligt så man får ett sambandsnät eller ording, vad som leder till vad.
Sist så skrivs värden upp och utfyllnadshandlingar läggs till.

"3)Vilka teman tycker ni funkar bäst? Pusseldeckaraktigt, lömska mord i natten som rp undersöker, stort och episkt eller kanske litet till en början för att växa och bli stort?"

Jag tycker alla teman är bra. Om genren passar spelet.
Som spelare är jag gladare ju mindre strid det är och ju mer som är upptäckande.
Som SL har jag oftast lite strid och vill gärna ha SLPintensiva äventyr oavsett genre.

 

[Johan K]

1) Ett bra äventyr är det som är välskrivet, klurigt & inehåller delar som t. ex svek, action, lite våld, kärlek & sådana aker. Ser gjärna åxå att äventyret kanske blir mer än bara ett äventyr & mer en kampanj...

2) För det mesta så har jag det i huvudet & drar upp de stora riktlinjerna & sedan utgår därifrån. Sen så beror det lite på hur & vad spealrna gör... Så man kan improvisera därifrån..

3) Samam svår som fråga 1 faktsitk, gjärna lite småäventyr i början så man får en bra start & får iordning på karaktären.

 

[Erufailon]

Jag funderar lite på hur ni skriver äventyr- ni som nu gör det.

till och början kan jag säga att det är inte för ofta jag gör anteckningar innan utan mera under spelets gång.

1)Vad är ett bra äventyr? Episkt, litet, ett med många strider, ett med mycket detektivarbete, ett där spelarna har roligt, ett där man får utrymme att 'roll'spela mycket?

När äventyret får folk att engagera sig så är det ett bra äventyr, det finns ju vissa faktorer som kan bestjäla ens spelsession på detta, som almän trötthet, folk som tänker för mycket på annat osv. Men om vi tar en exempelspelgrupp som är på bra humör och inte har tillstymmelsen till att dra nattmössan över huvudet så skulle jag nog säga att ifall de blev engagerade så skulle det vara ett bra äventyr, ifall de endå blev trötta och får slut på ork så är det ett "dåligt" äventyr, eller kanske inte dåligt, låt oss säga "mediokert".
Men sedan har vi den lysande självklarheten att det ska vara kul, varför sjutton ska man spela annars. Enligt mig så är ett intressant äventyr ett roligt äventyr, enligt vissa andra kan det vara att de skrattade mycket och hade "roligt" på det sättet som gör det för dem till ett roligt äventyr och såklart så kan det vara ett roligt äventyr för en specifik person om den gestaltade bra.
Så ett roligt äventyr kan vara många saker.

2)Hur går ni tillväga när ni skriver? Funderar lite, gör upp det mesta i huvudet, skriver ner noggrant på papper, samarbetar med en kompis, redigerar ofta, använder Word 97, etc?

jag har testat många olika lösningar på detta eviga sökande, men har kommit fram till att för Mig är den bästa formen att göra upp det i huvudet. Det är viktigt att ha klart de "betydande" skeenderna för sig själv, allt annat går att improvisera och brukar ofta bli bättre improviserade, för mig är så fallet. Jag gillar utmaningar så ibland brukar jag spelleda helt improviserat, detta kräver ganska mycket av mig som spelledare, som samtidigt som jag berättar måste tänka ut i förväg vad som kommer att hända.
men smaken är som baken, för vissa så funkar det att skriva tonvis med papper.
även om jag gillar att improvisera så gillar jag handouts, lite intressekonflikt där, men de brukar ibland gå att förena.

3)Vilka teman tycker ni funkar bäst? Pusseldeckaraktigt, lömska mord i natten som rp undersöker, stort och episkt eller kanske litet till en början för att växa och bli stort?

Jag är inte så mycket för pusseldeckare, kan bli för komplicerat, vilket jag har märkt de gångerna jag spelat det, det är antagligen bara inte min stil som spelledare eller spelare, eller så är det så att det varit almänt dåliga spelsessioner, who knows...
Men lite deckare kan man ju smyga in, det som jag är emot är helpusseldeckarinslag i rollspel, de brukar ofta bli för svåra för spelarna att lösa och eftersom det är vad äventyret helt går ut på så finns det då stor risk att vittsen med äventyret går förlorad. En annan sak som är lite dålig med pusseldeckare är att man inte lär känna sin rollperson tillräckligt eftersom man går till att lösa problemen som man själv skulle gjort istället för hur karaktären skulle gjort det.
förutom pusseldeckare så är jag öppen för det mesta.
jag gillar både episka och lågmälda äventyr, men det lutar mest åt lågmälda, där ofta småsaker som man bara brukar spola över i de episka sammanhangen får betydande roller.
det bästa är dock att folk får lära känna sin karaktär i början, lite dumt att göra det sedan så att säga

sitter just och undrar hur jag orkade skriva detta långa inlägg

 

[Rickard]

Bra tråd!

Vad kännetecknar ett bra äventyr
Ett som formar sig efter:
a) Vad spelarna vill spela för något sorts äventyr.
Spelledaren bör försöka ta reda på och ta hänsyn till deras åsikter.. Dock så säger inget att spelledaren måste helt spelleda efter detta, utan kan mycket väl anpassa åsikterna mot dennes egna åsikter..

b) Spelarnas rollpersoner.
Motiveringen till varför rollpersonerna dras in i äventyret är ju hur viktigt som helst, men inte alltid det lättaste att komma på..

c) Temat för rollspelet.
Jag ser gärna att spelledaren ibland kan fråga spelarna vad för sorts scenario de vill spela och sedan plocka fram ett rollspel som är gjort för det.. Tänk efter själva.. Om jag skriver rollspel som DnD och CoC så får ni väl direkt en känsla över vad man kan förevänta sig av scenariot?

d) Rollpersonernas handlingar.
Visst är det kanske konstigt att jag skriver det då det är uppenbart, men vissa äventyr jag har läst har varit i otroligt rälsade att jag varit tvungen att skippa delar av eller skriva om hela äventyret.. Jag gillar också när äventyr har olika slut.. Det behöver inte på något sätt stå utsatt, men spelledaren ska på ett enkelt sätt kunna få till olika slut utifrån rollpersonernas handlingar..

e) Om spelarna kör fast
Det jag vill få fram är att man inte låser äventyret vid en viss händelse eller ledtråd som spelarna måste komma förbi för att klara äventyret.. Rollpersonerna måste kunna ta flera vägar.. Det är fakiskt en spelidé jag har till ett dungeonäventyr.. Klarar de inte att att knäcka en tanknöt får de ta en omväg..


Med andra ord om man ser på mina kriterier ovan så är det väldigt svårt att skriva ett bra äventyr till andra, i alla fall från min synvinkel.. Andras äventyr som jag spelleder måste jag lägga ner precis lika mycket tid som om jag skulle skriva ett eget..

Hur går ni tillväga när ni skriver
Det beror helt på hur mycket tid och inspiration jag har.. I normala fall har jag ingen tid (egentligen: jag tar mig inte tid) och har aldrig någon inspiration.. Detta leder till att jag mestadels helst spelleder andras skrivna äventyr..

När jag gör egna så hittar jag på en händelse som ska inträffa.. Händelsen kan antingen utspela sig i början, i mitten eller i slutet av äventyret.. Sedan spinner jag loss, i vilken ordning som helst, hur rollpersonerna ska komma dit, hittar på ett slut och en början.. Om de inträffar eller inte beror på vad spelarna gör.. Jag funderar ut lite miljöbeskrivningar till de olika scenerna..

Det jag skriver ner är en namnlista på 5-10 namn beroende på hur länge eller hur stort äventyret ska bli.. Jag skriver även ner lite namn på platser.. När jag sedan sitter och improviserar kan jag slänga in namnen.. Jag ritar upp kartor över platser som jag antar att rollpersonerna kommer till och försöker göra dem någorlunda detaljerade så jag kan improvisera utefter dem.. Jag har alltid med mig en lista över karaktärsdrag, mimik och kroppsspråk som jag kan slänga in på alla mina spelledarpersoner..

Sedan sätter jag igång och spelleder.. Jag kommer ofta på några roliga scener under spelledandets gång och skulle de komma till en plats som jag inte förberett så har jag alltid några mijlöbeskrivningar (förutom de jag kom på till äventyret) i reserv att slänga in.. Jag kan mycket väl göra ett äventyr på 1 timme, men jag vill helst ha 3-7 timmar på mig för att verkligen se till att få det bra..

Vilka teman tycker ni funkar bäst?
Det som kommer med rollspelet eller som jag kan tolka in i rollspelet.. Någon enstaka gång (typ var 5:e speltillfälle) kan man slänga in ett annat tema i rollspelet för att överraska lite.. Sedan bör man anpassa temavalet till hur mycket man spelat det på sistone..

/[color:\\"green\\"]Han[/color] som upptäckte att ordet "kroppsspråk" har 6 konsonanter i följd (tjohoo!)

 

[Quadrante]

jo föresten(petit edit )

kolla det här inlägget så få du se ett exempel på skiss till äventyr (dvs lösa trådar)

petit edit

 

[Lord Renisis]

Iallafal i Neotech så........(SilvervargSpoiler)

Svar på fråga ett
Spelarna ska deffinitift ha roligt.Ett Äventyr där spelarna har roligt gör det ofta roligt för SL.Sen är ju lite krogslagsmål och Detektivarbete aldrig fel.

2

Ja hur skriver man???Ett leta upp mördaren äventyr är nog bäst att ha rätt noga planerat.men annars brukar jag improvisera.

3 Variation av dem alla.

Hejsan dåsan

 

[Blippe]

1. Det är när folk man spelar med flera år efteråt sitter och talar varmt om äventyret, och kommer ihåg vareviga lilla detalj som man själv glömt.

2. Jag har aldrig fattat det där med att skriva ner en massa saker på ett a4, eller skriva ner någon sorts halvkronologisk följd av vad som borde kunna hända. Vanligtvis har jag en hel drös med indexkort med konstiga anteckningar jag gjort på fyllan, nätter när jag inte kunnat sovit, eller när jag precis läst en bok eller sett en film som har haft något spektakulärt bra. Blanda och dra en drös så kommer insperationen(, kanske)...

3. Hipp hurra för de stängda lådorna. Förpreparerade nya rollformulär framför varje spelare och få om några slps (kanske slps är anteckningar funna från den döde på golvet). Kräver dock att blandning och drös av indexkort är gjort en stund innan och skall användas i moderation för att verkligen få ögonen att lysa de gångerna man bjuder på en dylik delikatess.