Torbern Klason
Gammal rollspelsräv
Så var det dags för del 12 av äventyret ärans väg vilket är del IV av Maktens Portar
Spelarna är
Ankan Ankh-Tah-Leh dök upp från ingenstans och ledde dem Östra Förmaket, innan Biblioteket. Bianca kastar upp tre stenväggar för att blockera alla ingångar emedan de hämtar andan och lägger upp en plan. Planen är att Ank-Tah-Leh tar sig in i rådsherrens rum (29) och håller gången som kommer norrifrån. Obdurian och Orik håller gången från 28 och de övriga håller gången mot 25.
Stenväggen mot 28 krossas av en mäktig besvärjelse och in kommer Sharch som tyvärr spelarna avfärdar allt för lätt och enkelt. Men sedan kommer skeletten i våg efter våg. Det börjar bra men så äntligen så börjar spelarna rulla 19 & 20 och skeletten tar sig in. Det blir svårt och en del spelare går ned. Ank-Tah-Leh kommer ned och säger att hon inte kan hålla gången längre och de retirerar till Biblioteket (27). Med hjälp av den magiska medaljongen Lefaleth och diverse läkande drycker så lyckas de nedgöra alla 25 skeletten. Spelarna pustar ut en stund och ser sig omkring. De finner ett skelett av en dvärg och han har skrivit något i en bok. Det är Brynja Stennäve som skriver sina sista rader.
Efter ha läst igenom krönikan av Stennäve så går de ut i Östra Förmaket och allt blir svart. En gast, Daz överraskar dem och de famlar runt i mörkret. De känner hur kalla händer grepar tag om deras själar och suger ut livskraft. Tyra blir försikting och Alva blir rädd och flyr. Bianca blir också rädd. Obdurian och Orik går total bärsärk. Nästa runda blir total sluggerfest med två vansinniga spelare som slår med svärd och yxa åt alla håll och kanter. Det blir för mycket för Daz som inser att skrämseltaktik inte var bra. Men det vill sig inte bättre för henne att Tyra ger henne nådastöten. Spelarna bestämmer sig nu för att "stenvägga" alla dörrar och gångar och smyger via rådsherrens rum norrut. De går in i en fälla där Obdurian skadas svårt. Men de når fram till den lilla matsalen där de kan vila ut sig emedan en märkligt ljus håller alla fiender borta. När de vaknar märker de att ankan Ank-Tah-Leh är borta och hör de hur steg närmar sig sällskapet öster ifrån. De inser att det nog är skelett som kommer då deras stenväggar försvunnit. De skyndar sig vidare mot den stora trappan men där vandrar de in i nästa bakhåll. En gast och minst 30-40 skelett anfaller både nedifrån trappan och ifrån rådsalen. De får fly söderut mot Gruvmästaren gemak (19). Återigen försöker de hålla stånd med diverse stenväggar. Problemet är att de lyckas lägga stenväggar så de varken kan komma in eller ut....då ingen kan skingra. SL funderar på vad han ska ta sig till med deras märkliga strategi. Mogdath får helt enkelt kunna en massa besvärjelser som krossas stenväggar.
Sagt och gjort stenväggar krossas och in väller skelett. Spelarna är ganska självsäkra tills de inser att chansen att man slår en 20 är ganska stor om efter 3 rundor och 15 slag med en T20. SL ger en kommentar om att det verkar öppna sig en möjlighet öster ut varpå spelarna springer ned för korriden (20) och tar första avfarten till vänster (söderut) och menar att det finns en trappa på kartan som leder neråt (rumt 22). De skyndar in genom dörren och finner ett brev och en nyckel.
Det visar sig vara Oriks förfader Galvin som innehaft detta rum. Han dog tydligen i inbördeskriget. De finner Galvins kropp i rum 23 och hans spöke uppenbarar sig. Galvins spöke (numera känd som Mouth of Sauron alt SLs-Tunga) berättar att de inte kan komma ut men....att Orik råkar ha en ring med teleportera (ringen Vägfinn). Så spelarna teleportrar sig ned till gruvan och skyndar mot hamnen. Där ser de hur Ankan Ank-Tah-Leh seglar bort med sista båten tillsammans med lyckliga orcher.
De funderar på vad de ska göra och Orik kommer ihåg att de finns virke vid gruvan som de kan använda till att bygga en flotte/pråm. De skyndar dit men märker att Tyra försvunnit. De vänder sig om för att se vad hon är och finner att Mogdath står över hennes blodiga kropp. Spelarna går till anfall men Mogdath tar upp Orik och Obdurian i var sin hand och slår deras tjocka skallar tillsammans för 22 kp i skada. Bianca kastar eldklot E3 men ser hur Mogdath löser upp bollarna av eld som om det vore såpbubblor. Alva letar förtvivlat efter den magiska dolken "Mogdath Bane" men fumlar vid finna dolda ting. Mogdath går fram och sätter foten på henne och trycker ned henne samtidigt som Bianca känner hur en hand kramar om hennes hjärta och hon faller ned till marken. Mogdath skrattar ont när han ser ned på spelarna som ligger och slår dödsslag men ut från ingenstans kommer hobbiten Örjan Början och hugger till Mogdath i en glipa i rustningen. Mogdath tar sig för ryggen till och inser.....det är den magiska dolken och blir insugen in i dolken. Örjan Början tar sedan och får sällskapet upp på fötterna igen och berättar att han var ute och åkte kanot och plötsligt sögs han in i en underjordisk fors och kom fram här. Han höll sig gömd fram till nu.
Spelarna beslutar sig för att åka med forsen tillsammans i Örjan Börjans kanot. Hur 6 personer går ned i en kanot vet jag inte men allt är ju möjligt i fantasy-spel.
Där med är Maktens Portar avklarade. Alla fick TÅLIG och FOKUSERAD.
Jag skulle vilja tacka Roger Undhagen och Svante Landgraf för deras superber arbete med Maktens Portar. Vilket äventyr!!!! Mogdath blev superskurken som verkligen blev för svår för spelarna. Det blev precis som när vi spelade 1987.... dvs Mogdath blev för svår och en SLP fick kliva in och rädda oss. Dock fick vi fly ut ur maktens portar emedan SLP (en riddare med magiskt 2H svärd) offrade sig.
Vi använde Svärdet Sångs metod för facklor, lycktor, mat och vatten. Alla startar med en T12 och sedan rullar man och blir det 1-2 så sänks tärningen ett steg. Det blev lättare än att sitta och räkna facklor osv.
Spelarna är
- Vargkrigaren Obdurian
- Dvärghantverkaren Orik (snickare)
- Smeden Tyra (människa)
- Bianca magiker och människa
- Alven Alva (jägare)
Ankan Ankh-Tah-Leh dök upp från ingenstans och ledde dem Östra Förmaket, innan Biblioteket. Bianca kastar upp tre stenväggar för att blockera alla ingångar emedan de hämtar andan och lägger upp en plan. Planen är att Ank-Tah-Leh tar sig in i rådsherrens rum (29) och håller gången som kommer norrifrån. Obdurian och Orik håller gången från 28 och de övriga håller gången mot 25.
Stenväggen mot 28 krossas av en mäktig besvärjelse och in kommer Sharch som tyvärr spelarna avfärdar allt för lätt och enkelt. Men sedan kommer skeletten i våg efter våg. Det börjar bra men så äntligen så börjar spelarna rulla 19 & 20 och skeletten tar sig in. Det blir svårt och en del spelare går ned. Ank-Tah-Leh kommer ned och säger att hon inte kan hålla gången längre och de retirerar till Biblioteket (27). Med hjälp av den magiska medaljongen Lefaleth och diverse läkande drycker så lyckas de nedgöra alla 25 skeletten. Spelarna pustar ut en stund och ser sig omkring. De finner ett skelett av en dvärg och han har skrivit något i en bok. Det är Brynja Stennäve som skriver sina sista rader.
Efter ha läst igenom krönikan av Stennäve så går de ut i Östra Förmaket och allt blir svart. En gast, Daz överraskar dem och de famlar runt i mörkret. De känner hur kalla händer grepar tag om deras själar och suger ut livskraft. Tyra blir försikting och Alva blir rädd och flyr. Bianca blir också rädd. Obdurian och Orik går total bärsärk. Nästa runda blir total sluggerfest med två vansinniga spelare som slår med svärd och yxa åt alla håll och kanter. Det blir för mycket för Daz som inser att skrämseltaktik inte var bra. Men det vill sig inte bättre för henne att Tyra ger henne nådastöten. Spelarna bestämmer sig nu för att "stenvägga" alla dörrar och gångar och smyger via rådsherrens rum norrut. De går in i en fälla där Obdurian skadas svårt. Men de når fram till den lilla matsalen där de kan vila ut sig emedan en märkligt ljus håller alla fiender borta. När de vaknar märker de att ankan Ank-Tah-Leh är borta och hör de hur steg närmar sig sällskapet öster ifrån. De inser att det nog är skelett som kommer då deras stenväggar försvunnit. De skyndar sig vidare mot den stora trappan men där vandrar de in i nästa bakhåll. En gast och minst 30-40 skelett anfaller både nedifrån trappan och ifrån rådsalen. De får fly söderut mot Gruvmästaren gemak (19). Återigen försöker de hålla stånd med diverse stenväggar. Problemet är att de lyckas lägga stenväggar så de varken kan komma in eller ut....då ingen kan skingra. SL funderar på vad han ska ta sig till med deras märkliga strategi. Mogdath får helt enkelt kunna en massa besvärjelser som krossas stenväggar.
Sagt och gjort stenväggar krossas och in väller skelett. Spelarna är ganska självsäkra tills de inser att chansen att man slår en 20 är ganska stor om efter 3 rundor och 15 slag med en T20. SL ger en kommentar om att det verkar öppna sig en möjlighet öster ut varpå spelarna springer ned för korriden (20) och tar första avfarten till vänster (söderut) och menar att det finns en trappa på kartan som leder neråt (rumt 22). De skyndar in genom dörren och finner ett brev och en nyckel.
Det visar sig vara Oriks förfader Galvin som innehaft detta rum. Han dog tydligen i inbördeskriget. De finner Galvins kropp i rum 23 och hans spöke uppenbarar sig. Galvins spöke (numera känd som Mouth of Sauron alt SLs-Tunga) berättar att de inte kan komma ut men....att Orik råkar ha en ring med teleportera (ringen Vägfinn). Så spelarna teleportrar sig ned till gruvan och skyndar mot hamnen. Där ser de hur Ankan Ank-Tah-Leh seglar bort med sista båten tillsammans med lyckliga orcher.
De funderar på vad de ska göra och Orik kommer ihåg att de finns virke vid gruvan som de kan använda till att bygga en flotte/pråm. De skyndar dit men märker att Tyra försvunnit. De vänder sig om för att se vad hon är och finner att Mogdath står över hennes blodiga kropp. Spelarna går till anfall men Mogdath tar upp Orik och Obdurian i var sin hand och slår deras tjocka skallar tillsammans för 22 kp i skada. Bianca kastar eldklot E3 men ser hur Mogdath löser upp bollarna av eld som om det vore såpbubblor. Alva letar förtvivlat efter den magiska dolken "Mogdath Bane" men fumlar vid finna dolda ting. Mogdath går fram och sätter foten på henne och trycker ned henne samtidigt som Bianca känner hur en hand kramar om hennes hjärta och hon faller ned till marken. Mogdath skrattar ont när han ser ned på spelarna som ligger och slår dödsslag men ut från ingenstans kommer hobbiten Örjan Början och hugger till Mogdath i en glipa i rustningen. Mogdath tar sig för ryggen till och inser.....det är den magiska dolken och blir insugen in i dolken. Örjan Början tar sedan och får sällskapet upp på fötterna igen och berättar att han var ute och åkte kanot och plötsligt sögs han in i en underjordisk fors och kom fram här. Han höll sig gömd fram till nu.
Spelarna beslutar sig för att åka med forsen tillsammans i Örjan Börjans kanot. Hur 6 personer går ned i en kanot vet jag inte men allt är ju möjligt i fantasy-spel.
Där med är Maktens Portar avklarade. Alla fick TÅLIG och FOKUSERAD.
Jag skulle vilja tacka Roger Undhagen och Svante Landgraf för deras superber arbete med Maktens Portar. Vilket äventyr!!!! Mogdath blev superskurken som verkligen blev för svår för spelarna. Det blev precis som när vi spelade 1987.... dvs Mogdath blev för svår och en SLP fick kliva in och rädda oss. Dock fick vi fly ut ur maktens portar emedan SLP (en riddare med magiskt 2H svärd) offrade sig.
Vi använde Svärdet Sångs metod för facklor, lycktor, mat och vatten. Alla startar med en T12 och sedan rullar man och blir det 1-2 så sänks tärningen ett steg. Det blev lättare än att sitta och räkna facklor osv.