Är det svårt att skriva fantasyäventyr?

Ram

Behöver klippa mig
Joined
11 May 2004
Messages
4,663
Location
Sturet
Sen har ju jag generellt svårare att komma på något inspirerande till fantasy överlag – det finns väldigt lite i fantasymiljöer som inspirerar eller intresserar mig och fantasyestetik är inte alls min grej. Men det är ju mer en fråga om personlig smak, så att säga. Färg och yta. Då kan jag konstatera att jag nog skulle kunna konstruera den sorts äventyr du beskriver, under förutsättning att jag får göra det i något annat än en fantasymiljö. Jag vill ha tillgång till mobiltelefoner och transportmedel =)
Coolt! Får jag fråga, vad representerar mobiltelefoner och transportmedel för dig som scenariokonstruktör?

Det här med att du inte är så förtjust i fantasy, är det generellt eller mer specifikt rollspel? Hur ser du på fantasyfilmer, böcker, datorspel, ...?
 

krank

Wokevänster-ödleman från Epsilon Eridani
Joined
28 Dec 2002
Messages
30,635
Location
Nynäshamn
Coolt! Får jag fråga, vad representerar mobiltelefoner och transportmedel för dig som scenariokonstruktör?
Dels är jag en "techie" – för mig är teknologi och den moderna världen där jag känner mig hemma, det som inspirerar mig. Dels är det sånt jag vet hur det funkar – jag behöver inte hitta på, oftast behöver jag inte ens kolla upp saker – jag kan bara utgå från mina redan existerande kunskaper.

Men ja, det här är det ju svårt att sätta fingret på – varför tycker jag att förindustriella miljöer är oinspirerande? No clue. Inga idéer kommer, bara. Och kommer det några idéer så känns de inte lockande att göra något av.

Det här med att du inte är så förtjust i fantasy, är det generellt eller mer specifikt rollspel? Hur ser du på fantasyfilmer, böcker, datorspel, ...?
Mer generellt.
 

Ram

Behöver klippa mig
Joined
11 May 2004
Messages
4,663
Location
Sturet
Jag skulle nog säga att du är lite hemmablind här. Det finns inget uppenbart i det du skriver. Jag … skulle kanske kunna bygga ihop något sådant här, genom osmos från att hänga på forum och genom vaga minnen från 90-talet, men jag har inte byggt ett sådant äventyr på väl över ett decennium, så lätt skulle det nog inte vara. Och om man inte har erfarenhet, kontakt med andra rollspelare eller råd/procedur i spelet man spelar så skulle jag säga att det är långt ifrån enkelt. Det är definitivt något man behöver lära sig. Det kommer inte naturligt.
Okej, intressant! Samtidigt kan du (gissar vilt efter vad jag läst att du skriver, kan ha fel) utan problem improvisera det på stående fot, eller hur? Vilka delar är det som är extra svårt? Jag menar, att en person har en agenda är (för mig) en grundläggande förutsättning i mer improviserade spel?

Eller är det att allt driv förväntas komma från spelarnas interaktion med världen och andra spelare?

Berätta mer! :)
 

Ram

Behöver klippa mig
Joined
11 May 2004
Messages
4,663
Location
Sturet
Den här försöker jag låta bli att tänka på. Spelarna kommer aldrig på det jag har tänkt på. Och om jag har investerat tankekraft och planering på "min" väg, så är jag inte öppen för vad de kommer på.
Jag tycker att man skall ha tänkt fram en eller två möjliga lösningar, men bara med syftet att jag själv skall känna att problemet är lösbart. Sedan får spelarna lösa det som de vill. :)
 

Ram

Behöver klippa mig
Joined
11 May 2004
Messages
4,663
Location
Sturet
Men ja, det här är det ju svårt att sätta fingret på – varför tycker jag att förindustriella miljöer är oinspirerande? No clue. Inga idéer kommer, bara. Och kommer det några idéer så känns de inte lockande att göra något av.
Så även ett mord/stöld-mysterium runt t.ex. Ludvig XVI hov känns också ointressant...? Smugglarmysterium under förbudstiden? Spionmysterium under 1950-tal? Spela Stranger things under 70-80-tal?
 

zo0ok

Rollspelsamatör
Joined
13 Sep 2020
Messages
671
Men ja, det här är det ju svårt att sätta fingret på – varför tycker jag att förindustriella miljöer är oinspirerande? No clue. Inga idéer kommer, bara. Och kommer det några idéer så känns de inte lockande att göra något av.
Jag tycker inte det är konstigare än att olika människor har olika smak när det gäller jättemånga saker.

Det finns inga skäl för det - behöver inte finnas skäl.
 

krank

Wokevänster-ödleman från Epsilon Eridani
Joined
28 Dec 2002
Messages
30,635
Location
Nynäshamn
Så även ett mord/stöld-mysterium runt t.ex. Ludvig XVI hov känns också ointressant...? Smugglarmysterium under förbudstiden? Spionmysterium under 1950-tal? Spela Stranger things under 70-80-tal?
Förbudstid, 50-tal och 70-80-tal är iofs inte förindustriellt… =)

Det är såklart en glidande skala, men ju längre bakåt man går, ju mindre urbant och teknologiskt, desto mer avtar mitt intresse. Framför allt om det också innebär att folk blir mindre rationella och mer vidskepliga, till exempel, då sånt mest frustrerar mig.

(Jag har f.ö. inget alls emot att sitta och prata om mig själv, och det är din tråd så du bestämmer vad som är OT och inte, men… Jag vet inte, är det här hjälpsamt?)
 
  • Like
Reactions: Ram

krank

Wokevänster-ödleman från Epsilon Eridani
Joined
28 Dec 2002
Messages
30,635
Location
Nynäshamn
Det finns inga skäl för det - behöver inte finnas skäl.
Jag tänker iofs att det alltid finns skäl till allting – men att det ibland kan vara klurigt att artikulera, eller sätta fingret på. =)
 

Man Mountainman

Storsvagåret
Joined
17 May 2000
Messages
7,069
Location
Uppsala
Jag tänker iofs att det alltid finns skäl till allting – men att det ibland kan vara klurigt att artikulera, eller sätta fingret på. =)
Det finns väl antagligen en förklaring, även om det bara har att göra med din hjärnkemi.

Det behöver inte vara en särskilt intressant eller upplysande förklaring.

En annan fråga är om det finns ett rättfärdigande. Har du goda skäl till din uppfattning? Eller är det bara en godtycklig preferens, lika grundlös som att föredra vanilj framför choklad eller tvärtom?
 

Ram

Behöver klippa mig
Joined
11 May 2004
Messages
4,663
Location
Sturet
Förbudstid, 50-tal och 70-80-tal är iofs inte förindustriellt… =)

Det är såklart en glidande skala, men ju längre bakåt man går, ju mindre urbant och teknologiskt, desto mer avtar mitt intresse. Framför allt om det också innebär att folk blir mindre rationella och mer vidskepliga, till exempel, då sånt mest frustrerar mig.
Ah, mycket intressant. Så det handlar om att inte behöva etablera någon sorts "nytt normalt" typ.

Anledningen att jag frågar är att de specifika exemplen portar bra till en fantasyvärld utan större problem. De skulle kunna se i princip exakt likadana ut på i princip alla nivåer utom bakgrund/färg.

(Jag har f.ö. inget alls emot att sitta och prata om mig själv, och det är din tråd så du bestämmer vad som är OT och inte, men… Jag vet inte, är det här hjälpsamt?)
Hjälpsamt och hjälpsamt... Det är kul och intressant. Jag har någon sorts defekt som gör att jag gärna vill förstå personer bakom argument för att få kontext på tankar och åsikter. Sedan leder frågor av den här typen även ibland till att andra kommer in med ett "så tycker jag också!" eller liknande och då ser man lite mer om det är en enskild persons åsikter eller något mer generellt.

Jag har redan lärt mig en hel del av den här tråden. :)
 

Rickard

Superhero
Joined
15 Oct 2000
Messages
13,736
Efter att ha pratat en del med främst @krank i en annan tråd så börjar jag fundera på om jag är hemmablind inför ett problem som andra har...
Om du är hemmablind, varför frågar du då om det som du brukar göra? Varför inte fråga om diskbänksrealism, om heists eller tranhumanism eller ens skräckmysterier?

Just "fantasy" är en genre, ingen spelstil och "äventyr" säger direkt ingenting för mig.

Har du något rollspel som du tycker förklarar "basic fantasyäventyr" bra? Det är väl där det kommer till kritan, att spelledaren måste hitta på sina egna sätt att skriva äventyr och det är vad jag känner att @krank opponerar sig mot när det kommer till rollspel.

Själv kan jag spotta ur mig fantasyäventyr på rakt arm, eftersom jag har spelat det i 30 år. Det är ingen svårighet, men för att citera min produktchef: "det är enkelt när man kan det".
 

Ram

Behöver klippa mig
Joined
11 May 2004
Messages
4,663
Location
Sturet
Om du är hemmablind, varför frågar du då om det som du brukar göra? Varför inte fråga om diskbänksrealism, om heists eller tranhumanism eller ens skräckmysterier?

Just "fantasy" är en genre, ingen spelstil och "äventyr" säger direkt ingenting för mig.

Har du något rollspel som du tycker förklarar "basic fantasyäventyr" bra? Det är väl där det kommer till kritan, att spelledaren måste hitta på sina egna sätt att skriva äventyr och det är vad jag känner att @krank opponerar sig mot när det kommer till rollspel.
Well, det är väl det jag frågar egentligen. Jag har en (flera faktiskt) modell/er när det gäller att sätta upp strukturer för äventyr generellt och jag upplever att fantasy är den genre där flest av de eventuella problemen som jag ser med scenarion kan ignoreras med lösningar som inte helt behöver sitta ihop för det kan vara magi, demoner, en talande eldstad, landet ser ut som det gör på grund av en <tbd> incident etc etc. Fantasy är, eller åtminstone kan vara, typ anything-goes territory. Sedan fungerar det även för jordnära scenarion utan övernaturligheter.

Sedan att jag beskriver/exemplifierar ett av de sätt jag använder... Det känns mest som ett bra avstamp för samtal. Det känner jag igen, det där känner jag inte igen, så här gör jag etc.

Jag tror inte jag svarar på dina frågor, för jag förstår inte vad det är du menar. Jag ifrågarsätter inte alls om någon tycker det är svårt att skriva fantasy-äventyr, jag tycker bara det är intressant t.ex. vari det utmaningarna ligger. Som sagt, jag är nog hemmablind. Jag har alltid haft lätt att skriva trad-äventyr (med kvalitet kan diskuteras) så det är kul att höra vilka utmaningar andra ser.
 

zo0ok

Rollspelsamatör
Joined
13 Sep 2020
Messages
671
Jag har en (flera faktiskt) modell/er när det gäller att sätta upp strukturer för äventyr generellt
[...]
det är kul att höra vilka utmaningar andra ser.
Det känns lite som att elefanten i rummet eller den heta gröten vi går runt är:

Finns det något ramverk, någon litteratur, några etablerade metoder på ämnet: Äventyrsskrivande.

Finns det någon mer komplett sammanfattning av olika typer av äventyr
- platsbaserade/händelsebaserade/...
- x-crawl/...
- go-fetch/...
- railroadade/öppna

För min del handlar det inte om vad som är bättre och sämre, utan om att kunna variera och kombinera.
Det finns långa listor med "adventure-hooks", men de är ofta ganska märkliga, och de säger väldigt lite om hur äventyret kommer utveckla sig.

Jag köpte en bok för ett tag sedan, The Lazy Dungeonmaster, som jag hoppades skulle hjälpa mig förstå äventyrsskrivande på ett enkelt sätt, men den var en stor besvikelse.
 

Genesis

Je ne parle pas français, aber bitte red' weiter
Joined
17 Aug 2000
Messages
9,580
Location
Göteborg
Okej, intressant! Samtidigt kan du (gissar vilt efter vad jag läst att du skriver, kan ha fel) utan problem improvisera det på stående fot, eller hur? Vilka delar är det som är extra svårt? Jag menar, att en person har en agenda är (för mig) en grundläggande förutsättning i mer improviserade spel?

Eller är det att allt driv förväntas komma från spelarnas interaktion med världen och andra spelare?

Berätta mer! :)
Alltså, jag kan improvisera interaktioner på stående fot. Men inte intressanta utmaningar. En dungeon? Olika sätt att hitta till en tänkt slutscen? Det är ett helt annat sätt att jobba än jag är van vid. När jag spelleder utgår jag alltid från den nuvarande situationen. Vad vore intressant just nu? Vilka ömma punkter har rollpersonerna? Familjen? Drömmen om ett bättre jobb? Konflikten mellan lojalitet och frihet? Ambition? Så tittar jag på vilka personer och annat som finns etablerade och ser hur dessa kan på olika sätt trycka på och spegla dessa teman. Om en rollperson kämpar med konflikten mellan lojalitet och frihet kanske jag låter en person visa prov på obrottslig lojalitet och göra ett otroligt offer, och tala med rollpersonen om detta. Det ger en intressant scen och tvingar rollpersonen att ta ställning. Ofta kanske jag bara sätter scener mellan två rollpersoner, eftersom de redan har tillräckligt med konflikter och drama mellan sig. Allt detta är ju helt väsensskiljt från saker som att skapa utmaningar och problem som rollpersonerna ska lösa på intressanta sätt, eller skapa olika vägar som rollpersonerna ska ta mot ett mål.

Jag skulle säkert kunna improvisera detta, men det skulle nog inte bli bra, för jag vet inte vad som gör en utmaning bra, eller hur man leder rollpersonerna mot ett mål utan att det känns som räls. Hela spelstilen är rätt långt från vad jag sysslar med. Problemlösning är liksom inte en komponent i rollspel för mig, så ska jag hitta på problem som ska lösas så faller det sig inte naturligt, vare sig i förberedelser eller improvisation. Ska rollpersonerna frita någon ur en borg har jag ingen aning om hur man kan göra det intressant. Improviserar jag hade jag antingen bara spolat över det hela och satt en scen efter att fritagningen lyckats, eller avgjort det hela med ett tärningsslag.
 

luddwig

På fel plats vid fel tidpunkt
Joined
30 Jan 2013
Messages
3,304
Jag tycker generellt att det är enklare att skapa intressanta utmaningar för rollfigurerna i fantasy och postapokalyps. Det beror på att det i allmänhet saknas välorganiserade samhällen och högteknologi i sådana världar, alternativt att högteknologin (likt magi i många sammanhang) är ovanlig och mer eller mindre opålitlig. Moderna samhällen eller högteknologiska framtidssamhällen har jag däremot svårt att skriva till. Jag vill verkligen inte falla i Star Trek-fällan där den finfina högteknologin titt som tätt måste slås ut av något märkligt fenomen för att skapa utmaningar. I övrigt använder jag i princip samma metod oavsett spelvärld när jag gör äventyr: Jag skapar en äventyrsplats. Det kan vara en grotta, en rymdstation eller ett sjunket containerskepp med tillhörande faror, varelser och möjliga fynd. Sedan kopplar jag på olika möjligheter för rollfigurerna att lockas dit. Ett inslag som jag helst undviker är deckargåtor, dels eftersom de kräver en sådan precision för att fungera, dels eftersom sådana äventyr känns så otillfredsställande om rollfigurerna inte lyckas och detta kan leda till att spelledaren blir överdrivet hjälpsam.
 

krank

Wokevänster-ödleman från Epsilon Eridani
Joined
28 Dec 2002
Messages
30,635
Location
Nynäshamn
Jag tycker generellt att det är enklare att skapa intressanta utmaningar för rollfigurerna i fantasy och postapokalyps. Det beror på att det i allmänhet saknas välorganiserade samhällen och högteknologi i sådana världar, alternativt att högteknologin (likt magi i många sammanhang) är ovanlig och mer eller mindre opålitlig. Moderna samhällen eller högteknologiska framtidssamhällen har jag däremot svårt att skriva till. Jag vill verkligen inte falla i Star Trek-fällan där den finfina högteknologin titt som tätt måste slås ut av något märkligt fenomen för att skapa utmaningar.
För mig är det här jätteintressant, eftersom jag befinner mig den exakt motsatta änden av skalan – när det finns mindre modernt grejs så upplever jag att det finns färre saker som kan gå fel, ligga ivägen eller erbjuda hinder. Jag har nog aldrig upplevt att jag kommit på en göttig utmaning och sen fått tänka att "shit, det där funkar inte, om rollpersonerna har en mobiltelefon så försvinner hela utmaningen".

Vilken sorts utmaningar brukar du använda dig av? Är det framför allt spelar- eller rollpersonsutmaningar? Kan du komma på några konkreta exempel? Måste inte vara exempel på äventyr som går sönder i modern tid, jag vill bara se hur nära eller långt ifrån varandra vi ligger i vad vi ser som "typiska/bra utmaningar i äventyr".
 

svumpyn

Restless Lorekeeper
Joined
9 Feb 2008
Messages
523
Location
Örebro
Jag vill gärna ha tydliga instruktioner och i den bästa av världar exempel till instruktionen så att det verkligen kopplar för mig hur delarna hänger ihop. En sak jag dock funderar på är hur mycket upplevelsen av att det är enkelt styrs av intresse för temat som rollspelet vilar mot. Jag själv är lärare och jag vet att även om intresse inte finns så kan de absolut flesta människor i hela världen skapa OK saker om de får tydliga exempel och instruktioner som förklarar delarna i helheten. Det är här jag tycker rollspel brister, det saknas en tydlig och pedagogisk förklaring hur delarna i ett äventyr ska hänga ihop och vad delarna har för funktion för spelupplevelsen.

Jag personligen tycker till exempelt att modern setting eller sci-fi är mycket mer inspirerande än fantasy försatt i feodala samhällen, det sista något jag själv har väldigt svårt att inspireras av. Trots detta är jag helt övertygad om att jag kan skapa OK äventyr till såväl nutida setting som fantasy setting så länge jag får tydliga instruktioner från rollspelet som visar mig hur jag ska väva ihop delarna med varandra för att fånga upplevelsen som spelet vill fånga in. Det ska inte vara så att jag som spelledare ska behöva gissa mig fram vid skapandet av ett äventyr där mina gissningar kan leda till flertal misslyckande som gör att jag helt förkastar ett bra rollspel på grund av att rollspelet inte ger mig någon förklaring hur jag ska tänka när jag bygger äventyr till spelet. Det är inte kul att misslyckas med att skapa givande äventyr på grund av att spelet inte klarar av att förklara vilka delar ett äventyr ska bestå av för att fungera och flyta på vid spelbordet.
 

Ram

Behöver klippa mig
Joined
11 May 2004
Messages
4,663
Location
Sturet
Jag själv är lärare och jag vet att även om intresse inte finns så kan de absolut flesta människor i hela världen skapa OK saker om de får tydliga exempel och instruktioner som förklarar delarna i helheten. Det är här jag tycker rollspel brister, det saknas en tydlig och pedagogisk förklaring hur delarna i ett äventyr ska hänga ihop och vad delarna har för funktion för spelupplevelsen.
Jätteintressant! Jag är helt vilse i den här problembilden. Givet typ ett rälsat eller få-vals scenario så handlar det strukturellt bara om hur man tar sig vidare (Via coola utmaningar/platser/personer/...) Vad är hindret/den saknade informationen typ. Jag har aldrig reflekterat över att det skulle behöva förklaras. Tack!
 

Bifur

Veteran
Joined
28 Dec 2015
Messages
2,761
Vilken sorts utmaningar brukar du använda dig av? Är det framför allt spelar- eller rollpersonsutmaningar? Kan du komma på några konkreta exempel? Måste inte vara exempel på äventyr som går sönder i modern tid, jag vill bara se hur nära eller långt ifrån varandra vi ligger i vad vi ser som "typiska/bra utmaningar i äventyr".
Utan att svara för @luddwig kan ett exempel vara "hitta person x". En lågteknologisk setting begränsar hur det kan göras till överblickbara alternativ. En högteknologisk setting öppnar så klart fler möjligheter - men också tolkningar som kan ställa till det för mig som SL. Ibland kan en sådan lösning vara ett acceptabelt alternativ, men ibland kan den göra resterande scenario ointressant.

Men jag är ju ointresserad av hur modern teknik egentligen fungerar, och det är klart att det spelar in. En spelare kan säga "jag kan spåra personen så här, tekniken finns redan idag, det borde ju funka även i sci-fi-setting X". Vilket ofta leder till en diskussion om varför det möjligen är eller inte är så. Något som i sig, för mig, är ett slags misslyckande eftersom det stör rytmen i spelet, även om lösningen till slut blir något som funkar i scenariot.
 

Bifur

Veteran
Joined
28 Dec 2015
Messages
2,761
Kom att tänka på något som kom upp när vi spelade Alien @luddwig. Minns inte exakt var det var men det var typiskt något som inte finns i filmernas retro-sci-fi-universum men som absolut finns idag. Var ingen stor grej men typisk sådan situation.
 
Top