Search results

Det är intressant att å ena sidan är D&D sedan länge sin egen genre och emulerar i princip bara sig själv, men vad den genren är har också utvecklats. Nutids-D&D är ju en distinkt annorlunda genre än 80-tals-D&D även om det uppenbarligen finns många element gemensamma.

Att Google håller på och försämrar sig i rasande fart är väl knappast ett särskilt starkt argument för att acceptera LLM-skulor i rollspelsprodukter (eller annorstädes).

Jag säger inte att det inte är excessivt högupplöst. Bara att det inte är _riktigt_ så extremt som det kan se ut. Det finns mycket överlapp mellan tabellerna. Men att som efterföljaren Sword & Scoundrel i stället kapa ner det till sex träffzoner/wound wheels med en T6-tabell för varje är en...

I rättvisans namn ska sägas att huggvinklarna i Riddle of Steel motsvarar träffområdena i många andra spel. Jag vet inte om det är så många fler olika möjligheter för var/hur en träff tar än i t ex DoD Samuraj.

Lamentations of the Flame Princess löser det förhållandevis elegant med att de olika skills en Specialist (deras motsvarighet till tjuv) kan ha inkluderar bl a både tjuv- och vildmarksfärdigheter. Så man kan bygga en Specialist som är en (icke-magisk) ranger snarare än en tjuv.

Rangers i D&D har väl alltid - och än mer i nyare versioner - varit en väldigt magisk klass, typ krigardruider? Alltså inte så mycket vare sig Robin Hood eller Aragorn. Iofs, Robin of Sherwood kanske tangerar...

Var kommer Ramsay Bolton in i det hela? Han är ju bara en seriemördare*) och inte det minsta natur- eller vildmarksorienterad, om man inte räknar att han nöjesjagar mänskliga fångar ibland. *) Den bästa karaktärisering jag sett av karaktären är att Ramsay i TV-serien är som en seriemördare på...

Min största och helt subjektiva invändning mot 5E (har spelat det en del men inte spellett) är att systemet å ena sidan är fokuserat på strid, å andra är väldigt tråkigt att slåss i. Det finns inte mycket till taktiska val som inte handlar om att använda magi eller specialförmågor och alla har...

Inte nödvändigtvis. Det går att skriva crunchiga regler som fungerar/löper bättre eller sämre.

Och när D&D i och med 3E sent omsider fick ett genomgående spelsystem (som hängt med sen dess, alltså slå över target number med T20 + bonus) var det inte så lite influerat av just Rolemaster. Circle of life... Det här kan man se spår av i gamla Sinkadus-brevspalter också. Det förekom...

Eller som Orwell uttryckte det: "The opinion that art should have nothing to do with politics is itself a political attitude."

Påminner mig lite om TWERPS. :)

"Flåbuse" är väl också en synonym som ursprungligen betecknade just någon som jobbade med att flå hästar och andra kadaver.

Graeme Davis har såklart byggt en Gong Farmer-career till WFRP. https://graemedavis.wordpress.com/2020/01/22/the-gong-farmer-a-career-for-all-editions-of-warhammer-fantasy-roleplay/

Nu har jag inte kapitel och vers på det, men jag har för mig att det t o m var lag på det i många medeltida och tidigmoderna städer. Var du ute utan ljus efter mörkrets inbrott antogs du vara ute i skumma ärenden (och med en lykta kan du förstås inte smyga dig på folk för att t ex råna dem).

Iaf i det senmedeltida och tidigmoderna Tyskland verkar det vanliga ha varit att städerna lejde avlönade vakter för att bemanna portar, murar etc och ibland hålla ordning dagtid, medan nattvakten - som inbegrep mycket mer folk - utfördes och organiserades av borgarna ungefär enligt ovan. (Enligt...

Ja, alltså, att tänka ut originella grejor i lugn och ro är ju en annan sak. Helt med där. Graham Walmsley var inne på något liknande i "Play Unsafe" (fritt parafraserat ur minnet): när du ska improvisera nånting och inte redan har en idé, dra till med det mest uppenbara och självklara du kan...

Lite relaterat är ju den gamla improvisationssanningen (t ex påpekad av Keith Jonstone i Impro) att det inte finns något dödligare gift för spontan kreativitet än just viljan att vara originell. Man låser sig direkt och tar inte de infall som kommer. Är det en grej alltså?

Ja, som sagt, jag gillade zoner i teorin men fann att det (iaf för min antagligen felgängade hjärna) var mycket mer jobb än att bara ha konkreta avstånd. Hursom är det ju lätt att husregla. F ö: Intressant att jämföra. 4E-reglerna lider ju IMO av en personlighetsklyvning, de växlar inkonsekvent...

OK, så Mayfair gjorde en Chock/Chill-spinoff där man får spela monstren som en ogenerad cash-in på World of Darkness' popularitet? Det var ju lite kul, det hade jag helt missat.