Search results

Jag skrev ett BRP-liknande spel som 14-åring som hade promilletärning, eftersom färdigheter som beskrivs i tusendelar är tio gånger så realistiskt som procent! Träffytorna för varelser och spelarfigurer (var vapnet träffade) beskrevs enligt mallar uppritade på millimeterpapper. Ett sommarlov...

Alltså, jag skojar inte ens.

De europeiska kungahusen är de sista utposterna av järnålderns gängkriminalitet.

Mitt OD&D-hack förlagt till Bohuslän och Västergötland under 510–520-talet förklarade det så här: Nordisk järnålder är en plats där all statsbildning är borta och ersatt av 1%-MC-gäng som samhällsbärande enheter (med skepp istället för motorcyklar). Med allt vad det innebär.

För att det inte handlade om SNYGGA bilder utan om LOCKANDE bilder?

Anyhow, nu blev det en liten frågeställning om Trampier och Sutherlands signaturer (orsakat av mig pga skrev svaret i all hast och besitter uselt detaljminne) som tog udden av det jag ville säga med mitt svar. Frågan var varför någon vill spela 1ed. För många i min generation vågar jag påstå...

Trampier signerade ibland med Tramp, David Sutherland signerade ibland med DSL, (eller om det var DSL III). Om jag minns rätt.

Två skäl till att jag spelade AD&D1ed som 12-åring från 1981 och framåt: 1. Tramps omslag till PHB. 2. DSL:s omslag till DMG. Bättre finns inte.

Jag gillar rekommendationer. Vissa stereotyper är fördefinierade enligt regler och världsbygge, men fantasirika avvikare uppmuntras.

Utmanande för förmågan implicerar låg sannolikhet.

Koden att knäcka här består då i att spelarna, baserat på texten letar efter en häst (en fåle) medan sanningen står att finna i ett får?

Jag skulle kanske kallat personen för "lyktgosse". Eller "dankpojke", om vi inte pratar en lykta utan just en "link", en dank: en veke av någon sorts textilfiber och ett tunt lager fett eller vax runtom, det billigaste slaget av ljus.

Ordet du söker är nog "monolatri": De andra gudarna finns (i någon mån) men ska inte tillbes. Gamla testamentet uttrycker sig ibland monolatriskt ("sluta be till de andra gudarna..."), och ibland monoteistiskt ("...eftersom de inte finns, de är falska!")

Korr: Thermal detonator gör d20 skada och inte d20 damage.

Coolt! Förutom namnet då ...

Back in 1977!

Det viktiga för mig är alltid att mekaniken stämmer överens med narrativet. Och om så inte är fallet så behöver man vara påhittig i sina narrativ om man vill behålla mekaniken. I gamla D&D fungerade Raise Dead / Väcka döda som en spawn-point, och det blev skevt. För hur skulle den värld se ut...

Ofråga. Som GBG:are som började spela rollspel i Myg...menar @Oldtimer s efterföljd säger jag förstås vandöd. "Odöd" var en konstig anglicism från det yngre DoD-gänget. Odöd betyder "icke-icke-levande", medan "vandöd" antyder att något gått snett i själva döendet.

Jag vet inte om detta är bakom betalvägg men Dick Harrison skriver i sitt nyhetsbrev om handelsresande till sjöss under medeltiden...

Samtidigt så är bronsåldern en tid av stora och rätt statiska "riken". Det krävs ett stort och stabilt handelsnätverk för att framställa brons, och brons krävs för vapen och pansar som krävs för att upprätthålla de stabila nätverken som krävs för att etc. Kungen/drottningen är Gud, stabiliteten...