Search results

Det påminner om MrBtongues video om Shandification. Dvs, att man ska kunna svara på frågor som, vad äter de, vad handlar de med, vilka intressenter finns det..

Jag har inte haft såna problem just inom spelgrupper. Jag har haft både blandade och helmanliga grupper, och skulle gärna spela med en blandad grupp oftare, men upplever att det är svårt att sätta samman dessa. Jag har väl fler manliga bekanta och i hobbyn är det likadant, plus att det känns som...

Jag pratade med någon om lapptäckesvärldar, som jag tycker är ytliga och leder till roadtrips, oneshots och stereotyper, och fick motfrågan: Vad är alternativet, finns det andra världar som är djupa, hur gör de i så fall? Vad är ens djup? Jag vet inte riktigt. Har ni några idéer?

Det tråkiga med aprilskämt är att man först blir glad och sedan tänker efter och blir ledsen.

Vill man VERKLIGEN ha räls så tycker jag att manusläsning är rätt roligt. Rekommenderar Häxkitteln av Arthur Miller.

Nu har jag sett andra avsnittet av Halo. Tyvärr blev det bara pappfigurer. Papp-ond, papp-lömsk, papp-stoisk, papp-mysterielåda. BETYG: Meh.

Det blev väldigt uppskattat. Jag skalade bort en del, det blev inga följeslagare, orientering slutade vi med efter andra puben, däremot behöll vi fylleslagen, men räknade dem inte sådet blev mer av en upplevelse än en utmaning. Jag hade lite tidsnöd och sen anpassade jag till hur spelarna...

Vilka kreativa agendor passar detta för tror du? Spike, Johnny, Timmy?

Jag har sett första avsnittet av Halo, som då ska följa Master Chief och diverse andra på vad som verkar vara en resa som inte är exakt som i spelen, dvs inte ändlös action. Den faller in i alla mallarna så ser man mycket såna serier så är den nog lite sådär, men jag är hittills fortsatt...

Bara använd dem så som designade: de är destruktiva för alla användare och bränner ut sin marknad. Låt bara bli at hoppa på hypetåget och ljuga in fler i skiten.

Jag tänkte lite på hur man kan göra nya takes på fantasytroper, och behandla modern kultur samtidigt. Baserat på George R. R. Martins odöda hord tänker jag tre delar: Modern eskapism. Stereotyp struktur från medeltiden det kan orsaka. Kris i den moderna världen som det kan eka. I fallet GRRM...

För mig har det varit vanligare att spelare tycker det. #inteallaspelledare

Aha, cool. Nej, jag vet faktiskt väldigt lite om vad det var, har bara hört nåt vagt.

4) Designa berättelsen så att: 4a) Alla har rustning och de inte betyder så mycket. 4b) Ingen har rustning och de kvittar. 4c) Berättelsen handlar om skillnaden mellan folk utan rustning och folk med rustning och deras överlägsenhet blir en del av konflikten.

Snart får vi väl starta tråden "Göra slut PÅ spelare?" där vi beskriver hur vi mördat folk vi spelat med.

Ja det har hänt. Ena gången var det en spelledare som hade en jobbig stil med bestraffningar och kontrollbehov. Andra gången var det en hel grupp studenter som dominerades av en mentalt ohälsosam troika bestående av en tjej och hennes pv och hennes mentor som blockade alla försök att göra...

Jag föredrar att rulla några gånger och säga "nej den var inte rolig nog". Sen antingen tar jag nåt av det eller improviserar.

Jo det blir jobbigt med 4-7 olika kp-mätare. Kanske om man delar upp det efter situation, lite som Burning Wheel gör. Att det finns social konflikt och mental prövning, då gäller mentala kp. Sen finns våldsam konflikt och fysisk prövning, då gäller fysisk kp. etc. Men man använder inte flera...

Jag tänkte att det man investerar sin KAR i ger mer de facto KAR för ett specifikt syfte, som att charma överklassen, men mindre som kan användas generellt, som för att konversera med tiggare och hota rånare.

Ska man göra det för alla grundegenskaper? Att man binder upp en del av sin STY i ett visst vapen, en del av sin KAR i en social ställning, en del av sin PSY i en ritual. Så är man bättre på specifika grejer pga uppbindningarna så länge man har tillgång till dem men mindre flexibel.