Search results

Har en del franska spel hemma, tycker överlag att det verkar komma mycket intressant därifrån!

Jag kör något mellanting, när jag ser att det verkligen kliar i fingrarna så låter jag dem slå (även om jag själv inte tycker det är nödvändigt) och när jag säger att de inte behöver slå så förklarar jag att det liksom inte finns någon tidsbrist eller fara som gör att deras framgång måste testas.

Jag tror det ofta handlar om att de känner att de inte får visa vad deras rollpersoner går för, att deras stats inte får reflekteras i handlingen (detta trots att jag t.ex. säger "eftersom din karaktär är en bildad trollkarl behöver du inte slå INT för att läsa den mystiska texten").

Ett val vi alla står inför.

Så här gör jag också - däremot har jag märkt att vissa spelare, särskilt i min ungdomsgrupp, tenderar att bli besvikna när de inte "får" slå, de känner det som att de inte fick göra något om de inte fick slå tärningar.

Detta retade jag mig på. Att Wendy och resten inte fick veta att de tagit bort hennes minne och tänkte - vadå? - att det aldrig skulle komma upp?

West Marches-kampanjen är väl väldigt in vogue just nu, mtp Critical Role!

Nyss en omgång Shadowdark med Rollspelsklubben (Grupp 2). Ungdomarna lämnade Hopesend och är på väg mot Järnkorallen (vill säga, vi har påbörjat äventyret The Iron Coral från Into the Odd-boken). Några slumpmöten och en mindre strid hann vi med.

Jag har fått stoppa ett gäng 12-åringars spel en gång. Två spelare med väldigt starka viljor, slutade i gråt och ringa efter föräldrar.

Wow, hade jag avkrävts en audition så hade jag direkt vetat att det inte var en spelgrupp för mig.

Jag har spelat med olika åldersgrupper, här är min take: Jag har spelat med mina egna (4 och 6) och de vill spela saker de känner till, typ Steve från Minecraft. Jag har spelat med barn i lågstadiet, de kan absolut vilja vara djur (möss och kaniner), men också mer schablonartade figurer de...

I mysteriespel så föredrar jag verkligen när tärningar hålls borta från mysterielösandet. Min personliga tier-list ser därför ut så här: CoC < Gumshoe < Kutulu. Har inte provat Cthulhu Dark än, så kan inte uttala mig!

Förstår. Funderade att köpa in det till bibblan, men blir lite klånkigare om jag måste hitta en lösning för kort och skyddsomslaget osv.

I synnerhet har varken Darrington Press eller Critical Role påstått det. Det är som du säger en låtsasdiskussion.

Kapar tråden: vet någon om Daggerheart kommer publiceras endast som bok, dvs utan de tillhörande korten?

Ett försök från en dungeon jag pelar med: Rum 11 Ett sandat golv framför ett stort och bottenlöst stup. En ensam kanariefågel verkar sitta och picka på tomma intet, vilket skvallrar om den osynliga bron. Varje gång en rollperson når fram till en av brons olika krökar (markerade på kartan med...

Jennell Jaquays, tänker jag! Eller mer modernt: Kelsey Dionne, Chris McDowall, Gareth Ryder-Hanrahan, Kenneth Hite, osv.

Idag fick jag hem Goodman Games nyversion av Caverns of Thracia som jag crowdfundade för en tid sedan. Fick massa trams på köpet, samt mina första "zocchi dice" som jag la till som ett add-on.

Jag såg xenons utseende som ett litet homage till ettans gummidräkt, men det kanske är en generös tolkning?

Påmindes precis om att Boy Kavalier har gjort flera felaktiga grejor, typ använt japanskans "Moshi Moshi" fel, osv. Undrar om inte serieskaparna medvetet planterar tanken att han egentligen är dum i huvet?