Search results

  1. Sinisa_

    Frossa och Kalasa.

    Jamen du pratar om Krickdala 40K. Det ligger i pipelinen.
  2. Sinisa_

    Frossa och Kalasa.

    Jag har många -ing redan. Dösing. Utanförling. Bortbyting. Men kopplingen till svält är inte alls dum. Svältgast. Kanske. Det låter mer sagoaktigt, på nåt diffust småländskt sätt. Men kanske mer som nåt smådjuren skulle kalla gluparna/hungergastarna för, än en fras korpar och ugglor skulle...
  3. Sinisa_

    Frossa och Kalasa.

    Glupan är ju ett så bra namn på nån sorts Morran-liknande figur att jag överväger att köra på hungergast för arten, så att Glupan kan vara ett enskilt monster. Glupon låter som elbolaget den varelsen skulle starta när den tröttnade på att stryka runt i den storskogen och försöka fånga in...
  4. Sinisa_

    Krickdala Skuggor över Krickdala. Ett Wes-Andersonrollspel.

    Gud, alltså båda dessa är väldigt, väldigt bra. Älskar tanken på att smyga runt i en alldeles tyst och stilla skuggvärld, och veta att skuggorna på väggarna är på väg att vakna till liv. Märka hur de sakta börjar röra sig, vända sina huvuden och sömnigt och förvånat titta efter de varma, levande...
  5. Sinisa_

    Frossa och Kalasa.

    Så är det. Allt som äter möss och ekorrar och kaniner fyller rollen som en sorts första trappsteg av hemska, mytologiska bestar. Vargen, snoken, ugglan... De är nästan som drakarna och demonerna redan i sig själva. I synnerhet vill jag att ugglorna ska vara så skrämmande att det nästan blir en...
  6. Sinisa_

    Frossa och Kalasa.

    Jo. Bra. Fast kanske mer typ... hungerskugga. Hungergast. Glupare eller hungergast tror jag. Kanske båda, eller så är den ena en variant av den andra; gluparen är en sorts hungergast.
  7. Sinisa_

    Frossa och Kalasa.

    Glupare är bra. En glupande skugga. Den hängav sig till sin hunger och blev det värsta något kan bli. En glupare. Nästan på gränsen till lite mysigt och lustigt. Jag tänker mig korparna som lite fornnordiska i sitt sätt att ordna världen, så det skulle vara de som har döpt dem till detta... jag...
  8. Sinisa_

    Frossa och Kalasa.

    Kort namnspån. Varelser som använder magin i vissa ockulta gamla luntor drabbas av en onaturlig hunger. Tänk varmpyrism i bred bemärkelse (inte bara blod utan även lycka, skratt, kroppsvärme, och minnen kan utgöra näringen). De kan antingen försöka kontrollera denna hunger, och bara söka föda...
  9. Sinisa_

    "Min vän kniven ..."

    Det här känns väldigt coolt för en viss sorts spelvärld. Man brukar ju tala om att spjut egentligen är lika bra som eller bättre än svärd som närstridsvapen. Då kunde en sån här dimension förklara varför man ändå vill ha ett svärd. Glöm skada, vad har ditt vapen för Karisma?
  10. Sinisa_

    "Min vän kniven ..."

    Dolken är alltid det som saboterar alla försök till balans. Man vill vara en lönnmördare eller tjuv med dolk, och så gör den 1T4 i skada. Kan man inte göra såhär: Kniv - Kan hitta glipor i rustningar och kan nästan alltid döljas i en stövel eller på annat ställe i kläderna. - Mot alla sorters...
  11. Sinisa_

    Krickdala Skuggor över Krickdala. Ett Wes-Andersonrollspel.

    Tack! Det är fint att vara igång igen. Det kräver ju, som du själv vet, att man har tid och hittar rätt stämning för världen. Nu känns det som att om jag får loss tid på helger och kvällar ska jag kunna få klart nån sorts betabeta i vår, där allt man behöver för att äventyra är snyggt samlat...
  12. Sinisa_

    "Min vän kniven ..."

    Jag är på sätt och vis med alla som skrivit redan, men kan ändå tycka att i vissa spel och genrer vill man kunna plocka fram kanske framförallt antagonister med sjuka och övermäktiga vapen. I mitt gamla snutspel hade rp vanliga tjänstepistoler, och eventuellt en hagelbössa i bagaget, och det var...
  13. Sinisa_

    Krickdala Skuggor över Krickdala. Ett Wes-Andersonrollspel.

    Gillar allt detta. Till exempel att några skuggväsen är på flykt undan andra, större väsen. Jag tycker mycket om "gesten" att de man först ser som monstren i ett äventyr, de där som kanske ligger bakom att boskapen har slutat ge mjölk eller som smittar ner sin omgivning med sina egna otäcka...
  14. Sinisa_

    Krickdala Skuggor över Krickdala. Ett Wes-Andersonrollspel.

    Ja! Bra referens. Jag minns mest början, med spegeln som gått i kras, men jag ska kolla detta. "Ljuset verkar ha ett samband med vanligt ljus. När ljuset ur himlen eller gatlyktorna är starkt är Ljuset starkt. Men Ljuset finns också där det inte finns något ljus." Det kanske är en smaksak, men...
  15. Sinisa_

    Krickdala Skuggor över Krickdala. Ett Wes-Andersonrollspel.

    Just det. Och lite grann tror jag att jag önskar att det fanns ett sätt att få in såna söta skuggkryp i spelet, utan att det tar bort kusligheten från den större skuggan. Som i Spirited Away, där den dystra, stumma skuggan följer efter flickan på tåget. Jag tror att det på nåt sätt är kopplat...
  16. Sinisa_

    Krickdala Skuggor över Krickdala. Ett Wes-Andersonrollspel.

    Skimmer är väldigt bra tror jag. Skimret. Ja. Lite som the shining. Den tar jag! Jag ska tänka på det andra och återkomma. Tusen tack för svar!
  17. Sinisa_

    Vapen ett nödvändigt ont i de flesta settings.

    De är nästan mina favoritböcker alla kategorier. Och det finns ju en hel serie, eller liksom en cykel av berättelser.
  18. Sinisa_

    Krickdala Skuggor över Krickdala. Ett Wes-Andersonrollspel.

    Skuggländerna ”Smådjur som har oturen att vara lagda åt grubblerier och frågor ligger förstås ibland och vrider sig i sina sängar och tänker på vad som gömmer sig i skuggorna, och varför; vad är det i ljuset som skrämmer bort sådant som biter och väser? Varför får gryningen gråsuggor och...
  19. Sinisa_

    Krickdala Skuggor över Krickdala. Ett Wes-Andersonrollspel.

    BOX: Tabeller. Tabellerna nedan används inte bara om dumdristiga Rollpersoner försöker sig på att bemästra sannskuggans hemligheter, utan är också — framförallt — ett verktyg för att skapa otäcka eller sorgsna filurer att befolka världen med, och att använda som antagonister och mysterier under...
  20. Sinisa_

    Krickdala Skuggor över Krickdala. Ett Wes-Andersonrollspel.

    SANNSKUGGAN Nog kittlar det otäckt i morrhåren när man stöter på vissa typer, hur trevliga de än verkar? En överdrivet artig figur i plommonstop och fluga dyker upp i skogsbrynet och bjuder hem dig på en bit paj, men det är något som är fel med de dansande skuggorna under träden — de tycktes...
Back
Top