Search results

Jag har också (när det gäller projekt som inte involverar andra) slutat berätta om det jag skriver. Idéer är, åtminstone för mig, mer spännande när andra inte känner till dem. Plus att man då måste slipper (förmodligen välmenta men för mig påfrestande) frågor om hur det går. Skrivkramp har jag...

Jag bara bestämmer mig för att bli klar. På vägen vet jag att det blir en del gupp - stunder då jag tycker att det är riktigt tråkigt eller bara tvivlar på mig själv - och det är jag beredd på. Flit är en dygd. Trägen vinner. En annan aspekt är att inte ge sig på för stora projekt. Små är...

En serie (en säsong?) eller film om Saw Guererra hade jag gärna sett. Intressant karaktär, oerhört bra skådis.

Ja, det är nog vettigare att fortsätta satsa på gott hantverk. Men jag gillar även valet av epok, så gärna mer om den eller någon närliggande.

Om du önskar dig en spin-off på Andor, vem eller vad borde den handla om? Jag antar att Disney får svårt att låta bli. Än så länge har jag bara sett den första Andor-säsongen, som jag rankar högre än alla (!) filmerna. Liksom du håller jag dock Rogue One högt (bäst bland filmerna). Har förstått...

Ohlmarks ägnade sig inte bara åt Tolkien. Han skrev väldigt mycket annat också. Upptäckte just den här boken om Sten Broman, en annan lundaprofil med gott självförtroende. Undrar just om Broman här fick lägga ut texten om sitt dragspelshat och om (de mycket goda) whisky-köttbullarna (som man...

Jo, så kan man ju se det… Men Ulf ”Hajen” Hannerz var alltså i slutet av 50-talet en extremt lillgammal kille i kostym (dessutom med akvariefiskar som specialintresse). Undrar just vad han tyckte om att bli associerad med Saruman. Berömmelsens baksida?

Sett till den tid som Ohlmarks verkade i när hans översättningar av Tolkien publicerades är Hajen ett högst besynnerligt val. Många svenskar bör då ha förknippat Hajen med Ulf ”Hajen” Hannerz, som 1957 blev Sveriges första tv-stjärna. Den då endast 14-årige Hannerz vann 10 000 kr i den första...

Japp. A match made in hell…

Ok! Efter mig syndafloden är för övrigt en synnerligen komisk titel på en memoarbok. Ohlmarks tog inte bara sig själv på stort allvar, utan snarare på gigantiskt allvar… Att ha honom som handledare eller kollega var nog rätt påfrestande.

Du verkar vara väl inläst på Ohlmarks. Har du skrivit uppsats eller något annat om honom? Weibullarna, som länge dominerade åtminstone den lundensiska delen av historievetenskapen, känner jag bättre till (genom kurslitteratur). De styrde och ställde som en dynasti. Ingen kul upplevelse för...

Jag tycker att Åke Ohlmarks många egenheter är mer intressanta än Tolkiens Midgård. Läste den svenska översättningen för ca 40 år sedan och hade stor behållning av den då (jag fick böckerna på min 12-årsdag) och har först i efterhand förstått att både översättaren och översättningen har många...

Jag har ofta en känsla av att idéerna överfaller mig och sedan håller mig fången tills jag har gjort något av dem. De idéer som engagerar mig mest är de som först känns helt främmande, som om de kommit från en okänd persons drömmar. Men efter ett tag blir även dessa idéer en del av mig och jag...

Jag kände inte till Dagherheart tidigare, men upplägget ser riktigt spännande ut! Gillar att det handlar om vad som händer i världen och hur invånarna passar i världen - snarare än bara tala om hur världen är. Upplägget med olika principer och frågor ser också ut att vara genomtänkt och...

Att börja med en plats och sedan följa trådarna därifrån (bottom up) till fler platser, personer och grupper är säkert en god idé. Knappologi som begrepp syftar däremot på ”systematisering av ointressanta fakta med vetenskapliga anspråk”. Det är alltså något helt annat. Jag ville bara klargöra...

Men en och samma person kan väl använda sig av flera olika arbetsmetoder?

Jo, man kan börja i olika ändar. För mig finns koncepten (ofta kopplade till genre) med från början eller åtminstone tidigt i processen. Jag behöver inte värka fram dem. Man kan gå till väga på olika sätt. Och jag undrar vad fördelen är för den som börjar med världen.

Men vad är fördelen med att utveckla en spelvärld först? Fördelen med att utveckla ett eller flera koncept parallellt med spelvärlden är att man får en helhet där de olika bitarna passar ihop. Rollpersonernas plats i världen blir direkt begriplig. Koncept kan också knytas till djup som jag...

Ja, det finns skillnader mellan setting och koncept och ja, (de flesta) rollspel behöver settingar. Min poäng är snarare att jag tycker att det är bra att konceptet eller koncepten färgar av sig i beskrivningarna av settingen. Spionernas Berlin är en delvis annan stad än politikernas...

Jag tror definitivt att man har mycket att vinna på att ha suddiga gränser mellan RP/spelkoncept och setting - och att låta settingen tjäna konceptet (men också tvärtom). Det går inte att komma runt att rollspel handlar om rollpersonerna och deras plats i världen. Vad ska man annars leva sig in...