Ulfgeir
Swashbuckler
Nu finns hemsidan uppe för årets upplaga av Borås spelkonvent, dock dåligt med arrangemang än så länge... Hoppas det ändras snart.
https://www.borasspelkonvent.se/
https://www.borasspelkonvent.se/
Borås Spelkonvent 2025 (31 oktober -2 november)
- Thread starter Ulfgeir
- Start date
Jim Profit
Swordsman
Jag kommer vara på plats med en polare och demonstrera spel på dagarna, men vi kan nog lockas till en sittning rollspel eller två, särskilt på torsdagen!
fjodorsenuba
Falkenknös - krigarpoet
- Joined
- 2 Nov 2020
- Messages
- 1,754
Jag är där och spelleder Dekaeder och hoppas på att hinna hänga lite i Indierummet.
Ulfgeir
Swashbuckler
Jag kommer stå i kiosken fredag fm, sedan under lördagen hålla 2 pass med brädspelet Go. Kommer i övrigt driva omkring en del.
Ulfgeir
Swashbuckler
Torsdagen lär inte vara mycket spel, då det är då som vi skall rigga allt.
Jim Profit
Swordsman
Challenge accepted! (Jag anländer relativt tidigt på torsdagen, pg SJ - säg till om ni behöver hjälp)Torsdagen lär inte vara mycket spel, då det är då som vi skall rigga allt.
Halloj alla!
Skall du på BSK i helgen och har inget att göra mellan 20.30-22.00 på Lördag?
Jag har tyvärr fått avhopp på grund av sjukdom och söker 1 eller 2 spelare som passar in på följande:
Här är pitchen:
Systemet SZ Ursae Majoris, där stationen kretsar kring månen Selene, försattes i blockad. Rykten om nya mineralfyndigheter började spridas. Andra rykten pekade samtidigt mot mer exotiska upptäckter, men allt tystades ner av Weyland-Yutani.
Tre månader senare närmar sig nu en liten farkost med fyra erfarna soldater ur Colonial Marines den till synes övergivna och döda Station 642.
Äventyrarna Rollspelspodd kör spel på scen med spännande gäster och bjuder in dig att uppleva 90 minuter som du aldrig glömmer!
Skall du på BSK i helgen och har inget att göra mellan 20.30-22.00 på Lördag?
Jag har tyvärr fått avhopp på grund av sjukdom och söker 1 eller 2 spelare som passar in på följande:
- Är en rollspelare (måste inte vara gammal räv) som gillar sci-fi och läskigheter
- Bjuder gärna på sig själv och är bra på att supporta dina medspelare
- Spela rollspel på scen inför publik
- Bli inspelad under eventet som sedan släpps i vår podd (Äventyrarna Rollspelspodd)
Här är pitchen:
ALIENS: FÖRLORAD SIGNAL
Det är snart två år sedan Station 642 tystnade. För tre månader sedan fångade dock en relästation, ägd av Weyland-Yutani, upp en dataström från stationen. Informationen säkerhetsklassades omedelbart.Systemet SZ Ursae Majoris, där stationen kretsar kring månen Selene, försattes i blockad. Rykten om nya mineralfyndigheter började spridas. Andra rykten pekade samtidigt mot mer exotiska upptäckter, men allt tystades ner av Weyland-Yutani.
Tre månader senare närmar sig nu en liten farkost med fyra erfarna soldater ur Colonial Marines den till synes övergivna och döda Station 642.
Äventyrarna Rollspelspodd kör spel på scen med spännande gäster och bjuder in dig att uppleva 90 minuter som du aldrig glömmer!
Jim Profit
Swordsman
Det har varit ett väldigt röj! Bifogar en bild på det klotter som föregående spelare lämnade efter sig till efterkommande efter att de stigit ner till understadens andra våning.
Jim Profit har ju börjat rapportera så jag kör på här.
I år kombinerade jag BSK och höstsemester. Checkade in på hotellet redan på torsdagen, rumlade sen in på Ölbaren i Borås och ölade och åt med ett gäng forumiter. Enbart trevligt.
Omdöme om Comfort Hotel Jazz: Trängre duschar och enformigare frukost än på Best Western som jag bott på förut, men en tusing billigare. Känner inte riktigt att jag kan klaga.
Fredag var det inte jättemycket tryck på Indierummet, men dagen inleddes med ett kort parti En gång en hjälte. Hobbiten Holger mötte en del besökare och stängde sen in sig i sin håla för att aldrig äventyra igen, då han var för skamsen efter att ha minnts sina “äventyr”.
Citat: “Hur många filtar stal du? Hur många matrester stal du?”
Sedan speltest av Vernissage. Fem målare i Fuentenuovo kämpade med sin brist på kreativitet och när ledargestalten Dorian gick bort föll kollektivet ihop. Spelas med Dixitkort eller andra kort med konst på. Jag undrar om det kan funka med en Lugu-kortlek.
Citat: ”Jag tycker om dina former, men din konst är platt.”
Sen Game of Love. Ett hack av Final Girl, fast dokusåpa med utröstning istället. I det här fallet Bonde söker fru. Storbonden Matilda fick till slut en fru efter att en hel del drägg åkt ut. Mer medryckande än grund-Final Girl.
Citat: “CALL IT NOW! Jocke boy, vinnare av Bonde söker fru 2025!”
Sen kom Lördag, med betydligt mer action i Indierummet. Jag började med Follow. En rymdkoloni förföll i intriger och ränkspel. Det gick åt skogen från början till slut.
Citat: “Vi kan kalla det cooperokrati.”
Sedan Se och göra i Aliatra. Tre ornitologer åkte till Aliatra för att se nationalfågeln, den gråbröstade storsvätran. Efter lite missöden på restaurang och resecentrum hittade vi fågeln i en bur på en marknad, köpte den och släppte ut den. Sen kom en hök och dödade den. En sedelärande historia om att man inte ska befria vingklippta fåglar.
Citat: “Om du beställer friterade ankfötter - doppa dem i vaniljgin.”
Sist men alls inte minst spelades Gastkammaren. Det var 2020 på en herrgård/hotell i Sverige. Det gick inget bra ekonomiskt pga lockdown. Fadern visade sig vara döende i cancer. Sönerna var olyckligt kära och hade legat runt. Minst en okänd dotter avslöjades. Folk var ändå lite lättade på slutet efter att ha rensat luften.
Citat: “Alla vet att du har cancer. Det är gamla nyheter!”
Sedan kom söndagen, och det var ganska mycket hoppackande på hela konventet. Vi spelade ändå en omgång med en ung oforumit som knåpat ihop ett scenario om ett band på en båt, som fick rampfeber och vägrade spela. Citat: “Det var bara utpressning!”
Och sen fick det vara färdigkonventat för i år. Jag gick på bio också men det tar vi i Filmklubben.
I år kombinerade jag BSK och höstsemester. Checkade in på hotellet redan på torsdagen, rumlade sen in på Ölbaren i Borås och ölade och åt med ett gäng forumiter. Enbart trevligt.
Omdöme om Comfort Hotel Jazz: Trängre duschar och enformigare frukost än på Best Western som jag bott på förut, men en tusing billigare. Känner inte riktigt att jag kan klaga.
Fredag var det inte jättemycket tryck på Indierummet, men dagen inleddes med ett kort parti En gång en hjälte. Hobbiten Holger mötte en del besökare och stängde sen in sig i sin håla för att aldrig äventyra igen, då han var för skamsen efter att ha minnts sina “äventyr”.
Citat: “Hur många filtar stal du? Hur många matrester stal du?”
Sedan speltest av Vernissage. Fem målare i Fuentenuovo kämpade med sin brist på kreativitet och när ledargestalten Dorian gick bort föll kollektivet ihop. Spelas med Dixitkort eller andra kort med konst på. Jag undrar om det kan funka med en Lugu-kortlek.
Citat: ”Jag tycker om dina former, men din konst är platt.”
Sen Game of Love. Ett hack av Final Girl, fast dokusåpa med utröstning istället. I det här fallet Bonde söker fru. Storbonden Matilda fick till slut en fru efter att en hel del drägg åkt ut. Mer medryckande än grund-Final Girl.
Citat: “CALL IT NOW! Jocke boy, vinnare av Bonde söker fru 2025!”
Sen kom Lördag, med betydligt mer action i Indierummet. Jag började med Follow. En rymdkoloni förföll i intriger och ränkspel. Det gick åt skogen från början till slut.
Citat: “Vi kan kalla det cooperokrati.”
Sedan Se och göra i Aliatra. Tre ornitologer åkte till Aliatra för att se nationalfågeln, den gråbröstade storsvätran. Efter lite missöden på restaurang och resecentrum hittade vi fågeln i en bur på en marknad, köpte den och släppte ut den. Sen kom en hök och dödade den. En sedelärande historia om att man inte ska befria vingklippta fåglar.
Citat: “Om du beställer friterade ankfötter - doppa dem i vaniljgin.”
Sist men alls inte minst spelades Gastkammaren. Det var 2020 på en herrgård/hotell i Sverige. Det gick inget bra ekonomiskt pga lockdown. Fadern visade sig vara döende i cancer. Sönerna var olyckligt kära och hade legat runt. Minst en okänd dotter avslöjades. Folk var ändå lite lättade på slutet efter att ha rensat luften.
Citat: “Alla vet att du har cancer. Det är gamla nyheter!”
Sedan kom söndagen, och det var ganska mycket hoppackande på hela konventet. Vi spelade ändå en omgång med en ung oforumit som knåpat ihop ett scenario om ett band på en båt, som fick rampfeber och vägrade spela. Citat: “Det var bara utpressning!”
Och sen fick det vara färdigkonventat för i år. Jag gick på bio också men det tar vi i Filmklubben.
Last edited:
Khan
Kondottiär
- Joined
- 23 Apr 2014
- Messages
- 5,197
Jag har också varit på Borås Spelkonvent #42!
Torsdag
Inget spel. Bara bygga konvent. Många bord blev lyfta, många hissar åkta. Det var skoj.
Fredag
Konventet drog igång med en omgång En Gång En Hjälte. Samma parti som @Hellzon beskriver där uppe. Ett kort och konkret spel, lite melankoliskt. Det är spelmässigt släkt med Baron Münchhausen och Nostalgi, men är helt sin egen grej. Jag gillar't, även om jag vet att det inte är allas föredragna spelstil. För mig som gillar att läsa mellan raderna i den historia vi hittar på är det här ett klockrent spel.
Sedan blev det speltest av @Genesis nya verk Hennes sista resa. Man spelar en helt vanlig besättning på en helt vanlig skuta, utan att veta om att man egentligen seglar på ett skepp som är dömt att bli vrak. Spelet är (i denna testversion) ett bordslajv, där allt är en lång dialogscen i realtid. Efter att vi etablerat alla våra relationer och åsikter om varandra i scenen är frågan vad som händer när skeppet sjunker. Klättrar du över dina "kompisar" för att överleva själv? Hjälper du andra på bekostnad av dina egna överlevnadsodds? Helt klart en kul idé.
Jag och @Vicotnik hoppade in på scen och presenterade Indierummet en kort sväng. Pitcha några spel, vad som skiljer Indierummets repertoar från andra dropinspel, och försöka (betoning försöka) definiera skillnaden på indiespel och "vanliga" spel. Det gör jag gärna igen nästa konvent.
Efter det blev det av alla saker dags att spela och sjunga på scen. En ny bekantskap från föreningen som arrar BSK (för övrigt figurspelsansvarig på årets konvent) visar sig vara djupt insyltad i irländsk folkmusik, så han drog med mig i att musicera lite allmän folk- och lajvmusik på scen. Sorkar och Strängar, Gråfötterna, Folk och Rackare, SMB, mm. Lite klassiker, lite allsång, lite oväntat. Tror vi spenderade mer tid på scen än med att repa. Inget jag någonsin trott skulle hända, men klart skoj.
Dagen avslutades med ett parti Alice is Missing med helt nya indie-flum-spelare. Micke och @wildcode från Äventyrarnas rollspelspodd, bland annat. Dessutom Björn som innan detta hållit i Drakborgen-live på scen. Det var ballt att inte bara ha själva musiken och timern på storskärm, utan även en rullande chatlog så vi faktiskt fick en del folk som stannade och tittade på spelet, trots att vi bara satt med näsorna ner i mobilerna. Ett allmänt bra parti, för övrigt. AiM är sällan dåligt.
Torsdag
Inget spel. Bara bygga konvent. Många bord blev lyfta, många hissar åkta. Det var skoj.
Fredag
Konventet drog igång med en omgång En Gång En Hjälte. Samma parti som @Hellzon beskriver där uppe. Ett kort och konkret spel, lite melankoliskt. Det är spelmässigt släkt med Baron Münchhausen och Nostalgi, men är helt sin egen grej. Jag gillar't, även om jag vet att det inte är allas föredragna spelstil. För mig som gillar att läsa mellan raderna i den historia vi hittar på är det här ett klockrent spel.
Sedan blev det speltest av @Genesis nya verk Hennes sista resa. Man spelar en helt vanlig besättning på en helt vanlig skuta, utan att veta om att man egentligen seglar på ett skepp som är dömt att bli vrak. Spelet är (i denna testversion) ett bordslajv, där allt är en lång dialogscen i realtid. Efter att vi etablerat alla våra relationer och åsikter om varandra i scenen är frågan vad som händer när skeppet sjunker. Klättrar du över dina "kompisar" för att överleva själv? Hjälper du andra på bekostnad av dina egna överlevnadsodds? Helt klart en kul idé.
Jag och @Vicotnik hoppade in på scen och presenterade Indierummet en kort sväng. Pitcha några spel, vad som skiljer Indierummets repertoar från andra dropinspel, och försöka (betoning försöka) definiera skillnaden på indiespel och "vanliga" spel. Det gör jag gärna igen nästa konvent.
Efter det blev det av alla saker dags att spela och sjunga på scen. En ny bekantskap från föreningen som arrar BSK (för övrigt figurspelsansvarig på årets konvent) visar sig vara djupt insyltad i irländsk folkmusik, så han drog med mig i att musicera lite allmän folk- och lajvmusik på scen. Sorkar och Strängar, Gråfötterna, Folk och Rackare, SMB, mm. Lite klassiker, lite allsång, lite oväntat. Tror vi spenderade mer tid på scen än med att repa. Inget jag någonsin trott skulle hända, men klart skoj.
Dagen avslutades med ett parti Alice is Missing med helt nya indie-flum-spelare. Micke och @wildcode från Äventyrarnas rollspelspodd, bland annat. Dessutom Björn som innan detta hållit i Drakborgen-live på scen. Det var ballt att inte bara ha själva musiken och timern på storskärm, utan även en rullande chatlog så vi faktiskt fick en del folk som stannade och tittade på spelet, trots att vi bara satt med näsorna ner i mobilerna. Ett allmänt bra parti, för övrigt. AiM är sällan dåligt.
Khan
Kondottiär
- Joined
- 23 Apr 2014
- Messages
- 5,197
Lördag
Sen var det en helt vanlig lördag med lite mer drag. BSK:s fredag lider lite av att det är en vanlig fredag, inte en dedikerad helgdag som det är på påsk och sådär.
Det blev Dead Friend som första pass tillsammans med självaste @Hägerstrand! En bror försökte återuppväcka sin döda syster från de döda. Allt i en nekromantisk ritual som spelarna förväntas utföra själva. Scen för scen flashbackade vi fram relationer, mörker i familjehistorien och annat deppigt. Det jag från början tänkt skulle vara en tung men glad återförening, blev istället tack vare scenetablering och mekanik en överraskande obehaglig historia där den döda systern mördade sin egen bror och tog hans plats i de levandes värld. Ett spel jag definitivt vill spela igen.
Sedan blev det Against the Monster tillsammans med @Cissi och @Hägerstrand. Ett for the queen-hack där vi spelar monsterjägare som arbetar mot monstret, inte för drottningen. Det blev Dracula som motståndare, och min stereotypa texas-amerikan med silverkulor i skjutjärnen tvekade inte en sekund att anfalla så fort det ens luktade vampyr.
Kvällens stora spelpass blev en dubbelsession med samma gäng. Eli, Alice och Jennifer samt jag spelade först en omgång FörEfter. Ett spel jag länge velat testa, men som nu äntligen blev av. Det blev en genuint gripande historia om Sixten och Sonja, ett kärlekspar som träffats i unga och äventyrliga år men aldrig riktigt fick ordning på vardagen när de där äventyren inte längre kunde hända varje dag. Den stora händelsen blev den personliga konkursen, när Sixtens eviga kicksökande eskalerade totalt. Allt slutade med en fantastisk scen när Alice som Sixten smällde till med en epilogscen 18 år in i framtiden där Sixten äntligen lyckats få ordning på sin ekonomi tillräckligt mycket nog för att ge sin studentfirande son Olle en liten långhelg med segling i Stockholms Skärgård tillsammans med sin gamla pappa. Bra spel, bra parti, fantastiska medspelare.
Den andra delen av dubbelpartiet blev ett speltest av Elis spel Sista Brevet. Spelet bygger på att man är de sista kvar på en begravningsmiddag som sitter och minns den som dött. Ramhandlingen är en allmändialog eller bordslajv, medan flashbacks markeras tydligt och nya temporära roller delas ut (bla den avlidna förstås). När flashbackscenen är slut går vi tillbaka till "nutid" och kör. Vi spelade ut historien om Herbert Johansson, tidningsmagnat i Sundsvall runt sekelskiftet. Han avled tidigt, knappt 50 år gammal och de fyra sista på begravningen var hans barndomsvän, hans "hemliga" brevvän, hans syster och hans gamla mamma. Det visade sig att Johansson var både kvinnosakskämpe, propagerade för radikal politik och var långt in i garderoben på det hemligaste av sätt. Riktigt bra omgång även detta.
Söndag
Det blev lite mer loj stämning än beräknat på söndagen, då det bara var jag och @Hellzon som rullade in för dagens sista spelomgångar. Inte konstigt å andra sidan när alla göteborgare spelade till bokstavligt sista minuten på natten innan och fick sprinta för att hinna med kollektivtrafikens sista resa hem till Götlabôrg.
I vilket fall blev vi två och en tredje oskyldig förbipasserande spelledda av en fjortonåring vid namn Penny från Västspel. Hon hade alltså skapat ett scenario / ett spel om ett band som får rampfeber och börjar bråka, medan vi spelade deras råddare och hjälpredor som mäklar fred. Det tog c:a 90 minuter av diplomati, spioneri och när det i slutändan visade sig att trummisen Carl hade saboterat för bandet för att han började bli utbränd och inte kunde med att säga ifrån. Det var inte den bästa sessionen jag spelat, men det var en klart bättre prestation än jag hade klarat av som spelledare kan jag garantera. För att inte tala om att ens komma på tanken att satsa på spel som inte handlar om fantasy och sci-fi, eller ens vampyrer och superkrafter redan som fjortonåring. Hoppas hon kör en omgång till nästa konvent.
Sen var det dags att städa och bege sig hem till barnen.
Avslutande tankar
Bra konvent. Jag ser redan fram emot nästa år.
Sen var det en helt vanlig lördag med lite mer drag. BSK:s fredag lider lite av att det är en vanlig fredag, inte en dedikerad helgdag som det är på påsk och sådär.
Det blev Dead Friend som första pass tillsammans med självaste @Hägerstrand! En bror försökte återuppväcka sin döda syster från de döda. Allt i en nekromantisk ritual som spelarna förväntas utföra själva. Scen för scen flashbackade vi fram relationer, mörker i familjehistorien och annat deppigt. Det jag från början tänkt skulle vara en tung men glad återförening, blev istället tack vare scenetablering och mekanik en överraskande obehaglig historia där den döda systern mördade sin egen bror och tog hans plats i de levandes värld. Ett spel jag definitivt vill spela igen.
Sedan blev det Against the Monster tillsammans med @Cissi och @Hägerstrand. Ett for the queen-hack där vi spelar monsterjägare som arbetar mot monstret, inte för drottningen. Det blev Dracula som motståndare, och min stereotypa texas-amerikan med silverkulor i skjutjärnen tvekade inte en sekund att anfalla så fort det ens luktade vampyr.
Kvällens stora spelpass blev en dubbelsession med samma gäng. Eli, Alice och Jennifer samt jag spelade först en omgång FörEfter. Ett spel jag länge velat testa, men som nu äntligen blev av. Det blev en genuint gripande historia om Sixten och Sonja, ett kärlekspar som träffats i unga och äventyrliga år men aldrig riktigt fick ordning på vardagen när de där äventyren inte längre kunde hända varje dag. Den stora händelsen blev den personliga konkursen, när Sixtens eviga kicksökande eskalerade totalt. Allt slutade med en fantastisk scen när Alice som Sixten smällde till med en epilogscen 18 år in i framtiden där Sixten äntligen lyckats få ordning på sin ekonomi tillräckligt mycket nog för att ge sin studentfirande son Olle en liten långhelg med segling i Stockholms Skärgård tillsammans med sin gamla pappa. Bra spel, bra parti, fantastiska medspelare.
Den andra delen av dubbelpartiet blev ett speltest av Elis spel Sista Brevet. Spelet bygger på att man är de sista kvar på en begravningsmiddag som sitter och minns den som dött. Ramhandlingen är en allmändialog eller bordslajv, medan flashbacks markeras tydligt och nya temporära roller delas ut (bla den avlidna förstås). När flashbackscenen är slut går vi tillbaka till "nutid" och kör. Vi spelade ut historien om Herbert Johansson, tidningsmagnat i Sundsvall runt sekelskiftet. Han avled tidigt, knappt 50 år gammal och de fyra sista på begravningen var hans barndomsvän, hans "hemliga" brevvän, hans syster och hans gamla mamma. Det visade sig att Johansson var både kvinnosakskämpe, propagerade för radikal politik och var långt in i garderoben på det hemligaste av sätt. Riktigt bra omgång även detta.
Söndag
Det blev lite mer loj stämning än beräknat på söndagen, då det bara var jag och @Hellzon som rullade in för dagens sista spelomgångar. Inte konstigt å andra sidan när alla göteborgare spelade till bokstavligt sista minuten på natten innan och fick sprinta för att hinna med kollektivtrafikens sista resa hem till Götlabôrg.
I vilket fall blev vi två och en tredje oskyldig förbipasserande spelledda av en fjortonåring vid namn Penny från Västspel. Hon hade alltså skapat ett scenario / ett spel om ett band som får rampfeber och börjar bråka, medan vi spelade deras råddare och hjälpredor som mäklar fred. Det tog c:a 90 minuter av diplomati, spioneri och när det i slutändan visade sig att trummisen Carl hade saboterat för bandet för att han började bli utbränd och inte kunde med att säga ifrån. Det var inte den bästa sessionen jag spelat, men det var en klart bättre prestation än jag hade klarat av som spelledare kan jag garantera. För att inte tala om att ens komma på tanken att satsa på spel som inte handlar om fantasy och sci-fi, eller ens vampyrer och superkrafter redan som fjortonåring. Hoppas hon kör en omgång till nästa konvent.
Sen var det dags att städa och bege sig hem till barnen.
Avslutande tankar
Bra konvent. Jag ser redan fram emot nästa år.
Last edited:
Jag var ju också på BSK 2025, och spelade en hel del. Jag orkar tyvärr inte göra några längre krönikerapporter, men vill i alla fall notera lite, speciellt eftersom det var flera nya och spännande spel.
Första spelpasset var mitt Hennes sista resa, ett spel om skeppsbrott. Det är tänkt att vara ett snabbspelat lite dramaaktigt spel som är enkelt att köra igång och klart på under två timmar. Vi spelade besättningen på skeppet Lucona, vars öde jag faktiskt nämnde härom veckan i historietråden. Det gick generellt bra, men blev inte lika starkt som första gången, eventuellt eftersom vi var sex pers. Jag trodde att spelet kan skala utan problem och det kan det typ, eftersom man kan ha flera parallella samtal, men det spädde ändå ut det hela lite. Den nya mekaniken för att överleva och rädda sig själv eller andra funkade dock utmärkt.
Sedan ett till speltest i Vernissage, av Indierummets Alice. @Hellzon har redogjort för det ovan. Det var ett riktigt bra spel och en härlig berättelse. Jag är osäker på hur stor omspelbarhet det har, men efter att ha provat det så skulle jag säga att den är högre än jag trodde. Jag fick spela excentrisk sekelskifteshippie och det fanns rum för både humor och drama. Det tog längre tid än jag trodde att det skulle ta, men det var mest för att jag trodde att det skulle vara relativt snabbt. Tror det blev ett fyratimmarspass totalt. Tekniken där man slumpar fram konstverk, sedan säger vem som målat dem och vad de heter och låter en konstkritiker kommentera dem är briljant. Speciellt konstkritikertricket fann jag häftigt i hur det lät en liksom ge kontext och metakommentera berättelsen utifrån på ett organiskt och kreativt sätt.
Jag spelade också en omgång Psychodrame när jag hoppade in i ett fempersonersspel och tryckte in min sjätte rollperson. Det var en trevlig omgång om teamet i en YouTubekanal där de två frontfigurerna fått ett erbjudande från Amazon utan att detta sträcker sig till hela teamet. Passet fick inte riktigt den tid det kanske förtjänade eftersom folk behövde gå, men vi fick ändå till ett bra avslut under förutsättningarna.
Sedan spelade jag Sista brevet av Eli, ett spel som ska vara hens föreställning av vad Epitaph skulle vara, där man spelar personerna på en begravning som berättar om den dödes liv. Jag blev väldigt förtjust i den sömlösa klippningen mellan samtalet och tillbakablickarna, och berättelsen om Jesper ”Läppen” Bengtsson blev både fin och intressant. Formmässigt väldigt imponerande spel som gav ett sådant där skönt djup som klipplösa spel kan ge.
Ännu ett speltest var @Joels Makt och ensamhet, ett spel för fyra spelare om makt. Och, öh, ensamhet. Två makthavare som frestas av och kämpar om makten, och deras anhöriga som försöker att hålla kvar deras mänsklighet. Vi spelade i en Gotham-liknande stad full av kriminalitet och korruption och det blev en riktigt skön och mörk historia. Min rollperson försökte på slutet rädda sin mänsklighet, medan Annes gav sig hän åt makten utan hämningar. Eventuellt gjorde genrens natur med korruption att de anhöriga inte riktigt hade full möjlighet att ta avstånd från handlingarna, och det vore intressant att prova det i en annan miljö.
Sista passet var en riktig långkörare av Gastkammaren på sex pers. Första gången det spelas på så många spelare. Emil sade att det inte går, men vi gjorde det! Det blev ett riktigt bra pass, om än tyvärr ganska ojämn spotlightfördelning. Jag var på humör för att få hoppa och skriva och tog eventuellt lite väl mycket plats, men det var flera intressanta delar av berättelsen och ett komplext intrignät av kärlek och hemligheter. Vi skippade konfliktmarkörer och rykten, och de flesta hemligheter kom aldrig i spel. Istället fokuserade vi hårdare på livslögnerna, vilket känns som helt rätt beslut på så många spelare.
Allt som allt ett jättemysigt konvent, och fantastiskt att se så många nya svenskspråkiga indiespel som inte jag har skrivit. Underbart!
Första spelpasset var mitt Hennes sista resa, ett spel om skeppsbrott. Det är tänkt att vara ett snabbspelat lite dramaaktigt spel som är enkelt att köra igång och klart på under två timmar. Vi spelade besättningen på skeppet Lucona, vars öde jag faktiskt nämnde härom veckan i historietråden. Det gick generellt bra, men blev inte lika starkt som första gången, eventuellt eftersom vi var sex pers. Jag trodde att spelet kan skala utan problem och det kan det typ, eftersom man kan ha flera parallella samtal, men det spädde ändå ut det hela lite. Den nya mekaniken för att överleva och rädda sig själv eller andra funkade dock utmärkt.
Sedan ett till speltest i Vernissage, av Indierummets Alice. @Hellzon har redogjort för det ovan. Det var ett riktigt bra spel och en härlig berättelse. Jag är osäker på hur stor omspelbarhet det har, men efter att ha provat det så skulle jag säga att den är högre än jag trodde. Jag fick spela excentrisk sekelskifteshippie och det fanns rum för både humor och drama. Det tog längre tid än jag trodde att det skulle ta, men det var mest för att jag trodde att det skulle vara relativt snabbt. Tror det blev ett fyratimmarspass totalt. Tekniken där man slumpar fram konstverk, sedan säger vem som målat dem och vad de heter och låter en konstkritiker kommentera dem är briljant. Speciellt konstkritikertricket fann jag häftigt i hur det lät en liksom ge kontext och metakommentera berättelsen utifrån på ett organiskt och kreativt sätt.
Jag spelade också en omgång Psychodrame när jag hoppade in i ett fempersonersspel och tryckte in min sjätte rollperson. Det var en trevlig omgång om teamet i en YouTubekanal där de två frontfigurerna fått ett erbjudande från Amazon utan att detta sträcker sig till hela teamet. Passet fick inte riktigt den tid det kanske förtjänade eftersom folk behövde gå, men vi fick ändå till ett bra avslut under förutsättningarna.
Sedan spelade jag Sista brevet av Eli, ett spel som ska vara hens föreställning av vad Epitaph skulle vara, där man spelar personerna på en begravning som berättar om den dödes liv. Jag blev väldigt förtjust i den sömlösa klippningen mellan samtalet och tillbakablickarna, och berättelsen om Jesper ”Läppen” Bengtsson blev både fin och intressant. Formmässigt väldigt imponerande spel som gav ett sådant där skönt djup som klipplösa spel kan ge.
Ännu ett speltest var @Joels Makt och ensamhet, ett spel för fyra spelare om makt. Och, öh, ensamhet. Två makthavare som frestas av och kämpar om makten, och deras anhöriga som försöker att hålla kvar deras mänsklighet. Vi spelade i en Gotham-liknande stad full av kriminalitet och korruption och det blev en riktigt skön och mörk historia. Min rollperson försökte på slutet rädda sin mänsklighet, medan Annes gav sig hän åt makten utan hämningar. Eventuellt gjorde genrens natur med korruption att de anhöriga inte riktigt hade full möjlighet att ta avstånd från handlingarna, och det vore intressant att prova det i en annan miljö.
Sista passet var en riktig långkörare av Gastkammaren på sex pers. Första gången det spelas på så många spelare. Emil sade att det inte går, men vi gjorde det! Det blev ett riktigt bra pass, om än tyvärr ganska ojämn spotlightfördelning. Jag var på humör för att få hoppa och skriva och tog eventuellt lite väl mycket plats, men det var flera intressanta delar av berättelsen och ett komplext intrignät av kärlek och hemligheter. Vi skippade konfliktmarkörer och rykten, och de flesta hemligheter kom aldrig i spel. Istället fokuserade vi hårdare på livslögnerna, vilket känns som helt rätt beslut på så många spelare.
Allt som allt ett jättemysigt konvent, och fantastiskt att se så många nya svenskspråkiga indiespel som inte jag har skrivit. Underbart!
Ulfgeir
Swashbuckler
Mitt BSK bestod av följande:
Torsdag: Flytta bord och stolar, och rigga inför konventet.
Fredag: Inledde med ett 4-timmars pass som voluntär i köket, och fixade mackor av olika sorter till kiosken. Sedan gick omkring och snackade med folk. Blev lite spel spelat: Fluxx (med extra chaos), Guillotine, Tax the rich, Forest Leader. Tror jag spelade något mer, men kommer inte ihåg vad.
Lördag: Hade 2 pass med Go. Mer gå omkring och snacka med folk. Spelade Tang Garden.
Söndag: Spelade Mouse Guard.
Torsdag: Flytta bord och stolar, och rigga inför konventet.
Fredag: Inledde med ett 4-timmars pass som voluntär i köket, och fixade mackor av olika sorter till kiosken. Sedan gick omkring och snackade med folk. Blev lite spel spelat: Fluxx (med extra chaos), Guillotine, Tax the rich, Forest Leader. Tror jag spelade något mer, men kommer inte ihåg vad.
Lördag: Hade 2 pass med Go. Mer gå omkring och snacka med folk. Spelade Tang Garden.
Söndag: Spelade Mouse Guard.
Last edited: