Men vad läste du själv faktiskt som barn?

Jisses vad folk påminner mig om saker jag läst som jag glömt bort hade stor inverkan på mig.

Georg Johansson, Trälarna, Röde Orm, Enid Blyton (av någon anledning allt utom just Fem-böckerna), och så mycket mer. Pappas gamla ungdomsböcker var populära hos mig och mina systrar - Alaskapiloten, Vilda Västern-böckerna om Bill Brandon, Karl Mays samlade verk, och så mycket mer.
 
Vad gäller tidig Tolkien minns jag att jag plöjde igenom de gamla, i AWE/Gebers gula pocketutgåva med fantasieggande orchbilder som jag minns det. En gång var det i båten på vägen ned från bovallstrand. Några år senare läste jag den på engelska - första hela skönlitterära verket jag läste på engelska. Jag hade försökt med Pratchett, men det var förstås att ta sig igenom humor. Då var Tolkiens episka fantasy lättare
 
Narnia (inkl. En utgåva av Min farbror trollkarlen med ett konstigt new age-omslag som inte speglade innehållet vidare väl), dock inte sista striden.
Rowan av Rin (Emily Rodda)
Harry Potter
Spejarens lärling av John Flanagan (Börjar som vagt DoD-ig fantasy, övergår så småningom till ren historisk pastisch).
Vargbröder av Michelle Paver (Serien har ett egentligt namn, men det är långt och jobbigt. Mesolitisk schamanfantasy i Norge typ).
Enid Blyton: En del fem, mest äventyrens humhum.
Mio min mio: Mor ville läsa Bröderna Lejonhjärta för mej, men pappa ogillade självmordstemat och lade veto på detta.
Landet innanför av Maud Mangold (diffusa minnen, minns att det var nån sekt vars anhängare blev svårare att rehabilitera efter att en osynlig tomte lagat soppa)
De hemligas ö av Sven Wernström (tanken på att skapa en ny kultur/samhälle kittlade nån tidig värlesbyggarådra.
Kalle Anka & co. (Framförallt äldre tidningar från 70- och 80-talen. Många följetånger som man aldrig fick veta hur dom slutade)
Kalle Ankas pocket, en nära nog komplett samling. I vuxen ålder har jag insett att det är en i stort sett italiensk produktion, vilket förklarar varför jag fått lära mej så mycket om italiensk historia utan att nånsin ha vart där.)
Asterix.
Jediriddarens lärjunge: Bra SW-EU böcker.
Doom-böckerna: bokversioner av datorspelen. Minns att Doom 3 boken var riktigt kass, den äldre tetralogin(?) var mest bara lite konstig.
One Piece.
Full Metal Alchemist.
Typ första tre-fyra volymerna av Naruto, tyckte den blev bra mycket sämre efter första äventyret var avklarat.

Säkert annat jag inte minns.
Tant Ragnar said:
(Inklusive den ocensurerade varianten på Farbror Joakims Liv!).
Click to expand...
Finns det en censurerad variant? Jag hade för mej att dom helt slutat ge ut den.
 
Last edited:
Som barn, ungdom och tonåring läste jag:
Bröderna Hardy.
LLoyd Alexanders böcker om Taran (min inkörsport till Fantasy).
Eddings, föredrog Spjuthök över Belgarion.
Kalle Anka pocket, av nån anledning klarade jag inte av tidningarna med Kalle Anka, men pocketarna var alltid bra, gillade Musse som detektiv, och alla berättelser om Joakim von Anka och Knattarna bäst där.
Raymond E Feist (och Janny Wurts), huvudsakligen Ormkrigskrönikan och Imperiets Dotter.
Röde Orm av Frans G Bengtsson
Efter floden av PC Jersild (svensk deppig Mad Max / Mutant)
Liftarens Guide
Dune
Tintin, Asterix, Turtles.
 
Jag lärde mig själv att läsa rätt tidigt (tack Bamse) så minnet är lite luddigt men jag tror att en av de första böcker jag läste som inte var direkt barnbok, och som inte mina föräldrar eller nån annan valt ut åt mig, var en samling afrikanska fabler som jag minns som svinbra. Några andra bok-minnen som sticker ut:

Efter att ha sett Jurassic Park på bio var jag helt besatt och lånade Michael Crichton-boken och läste ut den på en helg. Måste ha varit runt 9 år gammal, minns att jag läste verkligen konstant, började läsa gåendes väg hem från bibblan och slutade inte förrän den var slut.

Nån gång i mellanstadiet tog läraren klassen till bibblan för att låna böcker som vi skulle läsa på lektionstid. Alla andra lånade från barn och ungdomshyllan men, efter att ha slukat Liftarens guide och George Johanssons Universums öde, suktade jag efter riktigt tjocka sci-fi böcker. Hittade en som såg lovande ut, och när jag tog den till disken för att låna sa bibliotekarien lite bekymrad att ”den är lite mer för vuxna”. Jag svarade ”jag är van vid sånt”. Hon ryckte på axlarna och lånade ut den till mig. Sen när jag satt och läste den på lektionen så insåg jag att boken dels inte var så bra, dels innehöll den sexscener. Och jag som sa till bibliotekarien att jag var van att läsa sånt!! Otroligt pinsamt.

Är osäker på vilken bok det kan ha varit men jag har ett vagt minne av att det kan ha varit en uppföljare till filmen/boken Cocoon av David Saperstein. Googlar nu och ser att det kom en bok-uppföljare som hette Cocoon: Metamorphosis men hittar ingen svensk översättning, vilket den som jag läste rimligen borde ha varit.
 
Last edited:
Har väldigt dåligt grepp om kronologin när jag tänker på sånt här, så det blir hoppigt och dant här.

Tidiga minnen är högläsning av Pelle Svanslös, Anne på Grönkulla (om jag inte blandar ihop med Kulla-Gulla…) och antagligen Ronja Rövardotter. Ett annat tidigt minne är nåt kassettband+häfte med nåt spindelmannenäventyr, ni vet de där ”När du hör det här ljudet...”.

Gillis Bonde från Ham läste jag i mellanstadiet i alla fall. Minns inte hur dags jag provade Sagan om ringen (en klasskompis hade nog redan läst dem ett eller två varv när vi gick i femman-sexan), men jag kom till pilträdet ungefär sen dömde jag ut den. Har aldrig återvänt. (Bilbo läste jag först när jag gjorde värnplikten, det var då man fick en pocket med till ett nummer av Codex! Den var bra.)

Det som jag kom att tänka på först var egentligen serier. Kalle-tidningar, Spirou, Marsupilami, Lucky Luke, osv. Till och med Tintin om det var vad som fanns, men det var aldrig en riktig favorit för mig. Transformers såklart.

Mitt exemplar av Taran och den magiska kitteln (baserat på filmen som jag inte fattade fanns förrän i vuxen ålder) har jag kvar och det är väldigt välläst. Var kanske bästa grejen när det begav sig. När jag var 9-10 kom Usagi Yojimbo i svensk utgivning. Då blev det den nya bästa grejen någonsin. Blev lite förvånad härom året när det slog mig hur ung jag var när jag läste den serien.

Läste bitar av Watchmen i alldeles för ung ålder också, i nån av brorsans Pox eller Epix eller vad det var. Den flummiga passagen när Nite Owl och Silk Spectre liksom skalar av varandra, samt när Rorschach skär halsen av den fete mannen i finkan satte sina spår.

1747854679771.png

Till min fasa bubblade det upp minnen av att jag hade bra många Berts dagbok-böcker också. Sune tror jag aldrig att jag fastnade för.

För mig är nog den stora milstolpen när min kusin berättade om hur tufft det var med en snubbe som förvandlades till en björn för att skydda pojkspolingen som var huvudperson i den där Stenens väktare av Eddings. Jag hade redan boken hemma, men hade inte rört den. Ingen aning om hur gammal jag var då, men nånstans 11-12 kanske?

Sen tar mitt ”medvetna” läsande vid. Tonåren dominerades väl av fantasyserierna (Sagan om drakens återkomst, Stjärnbäraren från Hed, Aurian-böckerna), Liftarens guide, och tids nog lite skräck och Neuromancer-böckerna (men då är vi ända framme vid gymnasiet).
 
Sådant jag läste till och med 12 års ålder alltså ... Svårt att minnas men helt klart Narnia. Lånarna. Ronja rövardotter. Böcker av Enid Blyton. Blandat ur B. Wahlströms ungdomsböcker. Serietidningar som Bamse, Bobo och Kalle Anka vilka med tiden byttes ut mot superhjältar som Stålmannen och Spindelmannen. Fin och Fiffi minns jag också att jag läste och gillade som liten. Universums öde hittade jag under högstadiet. Det var även först då som Äventysspels pocketböcker började komma ut. Tolkien läste jag först i gymnasiet. Samma sak med Asimov.
 
Känner igen mycket av vad som skrivs, tänker inte upprepa, (Stephen King, Fantomen, alla serier på bibblan, Narnia, Blyton, och tidigare allt som kom i ens väg, och sen Tolkien) men gör det ändå. Men var det bara jag som läste Mike Hammer och andra Manhattan-deckare (inkl "rosa sidorna"), Sidney Sheldon, Bra Spänning-böcker föräldrarna prenumererade på och sen kände att vi behövde Shakespeare och Lovecraft på högstadiet?
 
Mycket klassisk SF (Asimov, Clarke och Heinlein fanns alla i svensk översättning på stadsbiblioteket i min lilla håla - det var en mer kultiverad tid).
Alla serietidningar jag kunde komma över, men framför allt Pilot, eftersom jag som barn var kalenderbitare när det gällde flygplan.
Vilket leder till bokserien jag nog läst flest delar av i mitt liv: Biggles.
 
Nu ska jag försöka minnas här, från barn och tonåren.

Narnia - Samtliga böcker. Först läste morsan dem för mig och brorsan. Sen läste jag och brorsan om dem flera gånger. Det har påverkat mig väldigt mycket på olika sätt och är något jag och brorsan än idag talar varmt om.

Vi fem - tror det var morsan som skaffade dem, jag minns att jag läste en hel hög av dem. Men minns inte så mycket om själva innehållet.

En resa till jordens medelpunkt - Min farsa var extremt fascinerad av Jules Vernes och jag förstod först inte varför. Efter att läst hans gamla bok, som jag hittade hos farmor, så började jag förstå. Det var en bok som fascinerade även mig.

Pratchett - Jag läste en hel del Pratchett i tonåren. Det är en av få böcker jag tolererar och står ut med inom fantasy.

Över näktergalens golv - Läste första boken, och har läst om dem. Har dock aldrig läst klart hela serien.

Sagan om ringen - Jag har försökt flera gånger, jag har gett upp varje gång. Varje gång har mitt förakt för fantasy växt mer och mer.

Tintin - Jag och brorsan läste mycket Tintin när vi var små.

Böcker om anatomi - Morsan utbildade sig till läkarsekreterare när vi var små. Jag och brorsan tyckte det var sjukt intressant att läsa hennes böcker, mest för bilderna. Vi fattade nog inte vad vi läste riktigt, men vi kände igen mycket när vi senare fick läsa om liknande saker i biologin.

Uppslagsverk fysik - Även här var det mycket illustrationer och bilder vi fastnade för. Farsan hade och har fortfarande ett stort intresse för fysik. Vet inte vad fysik böckerna hette, men de var fulla med fina illustrationer som jag och brorsan älskade att kika på.

Aurian - En fantasy serie jag står ut med och uppskattade. Vet inte om jag skulle gilla den lika mycket idag. Men när jag var yngre så fastnade jag för den.

Den oändliga historien - Den har satt avtryck på mig. Men jag skulle nog inte kunna återge några detaljer från den idag.

Olov Svedelid - Jag slukade en massa böcker av Olov Svedelid som ung. Det var nog även det som väckte mitt historieintresse. Böckerna handlar om barn som är i historiska aktörers närhet.

Kalle anka pockets - Jag älskade Kalle anka pockets! Bland det bästa som fanns när jag var liten.

Asterix och Obelix - Farsan och morsan hade något samlingsverk (?), mörka pärmar, ett helt gäng där serierna fanns samlade. Jag och brorsan satt ofta och läste i dessa tillsammans.

Dr Jekely och Mr Hyde samt En julsaga - Charles Dickens.

Det är nog det jag kan komma ihåg att jag läste under barndom och tonår.
 
Utan att nyssta så minns jag att jag mellan typ 7-12 läste:
Fem-böckerna.
Tre Deckare (fanns oändligt många av dem)
Det Blåser på Månen
Momo eller Kampen om Tiden
Sju timmar till Midnatt
Liftares Guide till Galaxen
Trollkarlen från Oz (hela serien).
Mumintrollen (Hela serien, omläsning i 12-14 årsåldern).
Pinocchio
Kartan Över Ingenstans
Nån Eddigns och en eller två Pratchett han jag nog med innan jag fyllde 13, men är osäker.
 
Försöker komma ihåg vad jag läste som kan kvalificera som "icke-präktigt". En sak jag läste var Den enda vägen - folkvalda serieparodier, som gavs ut inför valet 94. Den var väl inte så präktig, och inte heller så begriplig för en åttaåring:

1747895074511.png
 
Påminns om sådant jag läst – och läst mycket av – men inte tänkt på på decennier: Biggles, Tre deckare, Blytons böcker, Fantomen, Kalle Anka, Bamse. Dessutom syrrans Kitty-böcker, Mad, Silverpilen (serietidning), en stor samling blandade serier vi fick av en granne. Ja, jag läste kopiöst mycket, och hade alltid underskott på nytt då det lokala bibliotekets avdelning för SF och fantasy var begränsad – till sist läste jag allt i den, bokstavligen från A till Ö. Och började sedan om från början igen. Hann väl igenom allt mellan tre och fyra gånger innan högstadiet, då jag fick tillgång till ett större bibliotek.

Men vad skulle stå sig vid en omläsning nu i mogen ålder? Inte mycket skulle jag tro.
 
Last edited:
W E Johns' Biggles-böcker
Bengt Linders Dante-böcker
Stig Malmbergs Knatten-böcker
Sivar Ahlruds Tvillingdetektiverna-böcker
Robert Heinleins tonårsböcker (Rymdkadetten, Pionjär på Ganymedes, m fl)
Enid Blytons Fem-böcker, Äventyren-böcker
Jules Vernes En världsomsegling under havet, Tsarens kurir, Jorden runt på åttio dagar, Till jordens medelpunkt
Sir Arthur Conan Doyles Sherlock Holmes-berättelser
 
Last edited:
Det mest opräktiga jag läste var nog Hans-Eric Hellbergs böcker om Katarina och Jonnie ("Kram-serien"). Det var knappt att jag vågade låna dem på biblioteket.
 
Kul att bli påmind om Svedelid, älskade hans historiska ungdomsböcker, även om de bitvis var rejält mörka.
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top