Bästa Post-Apoc-settingen?

zonk said:

Har på gamla dar börjat bli lite svag för OG Mutant från 1984 och bitvis även settingen. Men jag funtade lite på PA-settings tidigare och kom på att jag inte på rak arm kunde komma på så många.

Vilka är era favvo-PA-settings? Till rollspel är såklart inte fel, men även sådana från andra media går bra! Och, i brist på renodlad PA går ju angränsande settings bra oxå. Judge Dredd känns t.ex. som det gett en del insp till Mutant (kanske särskilt till 2089), även om det inte är renodlad PA.

Click to expand...

Franz said:

Jag föredrar PA där det gått så lång tid sen civilisationens fall att folk lever i nya samhällen som varat i generationer och där den gamla världen är glömd.

Wheel of Time är ju PA trots att det är fantasy och där görs det väldigt bra tycker jag. Här förhåller man sig till minst två (men egentligen oändligt då tiden här är cyklisk) civilisationer som gått under varav vår är den äldsta

Nausicaä of the valley of the wind gör även detta väldigt bra. Det är Studio Ghibli som ligger bakom detta verk och den finns både i form av en manga och en animefilm. Jag har bara läst mangan men jag tyckte om den väldigt mycket.

Click to expand...

Sinisa_ said:

Om settingen är i någorlunda närtid vill jag av någon anledning ha en cyberpunkig och förtvivlad och pågående apokalyps, hellre än en fulländad sådan; alltså hellre megastäder, neon, brinnande sopkontinenter, nihilism, insektsprotein, superkapitalism med reklam på månen, fascism, etc, (Marshall Law, Bladerunner 2049) än en postapokalyps där man lunkar runt och är en stenåldersdumskalle som letar efter en gammal vägskylt att ha som sköld. Hela grejen med gamla Mutant var till exempel, för mig,
1) djurmutanterna,
2) den förunderliga teknologin, typ flygande öar och kamleontmantel och nedfrysta människor.

Utifrån @Mogger s krönika här på forumet verkar dock Twilight 2000 var rollspelens rollspel, men det som känns lockande där är, för mig, att man får vara en mycket kompetent individ som ställs inför en förtvivlad situation, istället för en neandertalare som inte förstår vad en kaffekokare är.

Den postapokalyps jag älskar ligger i den djupa framtiden. Apokalypsen där är liksom själva tidens gång, eller något så märkligt och omfattande eller avlägset att det blir svindlande, obegripligt, kanske en metafor för barndomens död: solen slocknar, inget kan förbli som det var, en magisk katatstrof har inträffat. Jack Vances döende jord där magi och vetenskap smälter samman, Gene Wolfs böcker där själva bergens sediment bär spår av olika teknologiska åldrar; @Dimfrost s Terone, Krilles Skymningshem, så som jag minns det när jag läste det för en massa år sedan, kanske Numenera om det inte varit så... DnD.

Click to expand...

Dimfrost said:

När det gäller Mutantvärldar så är min favoritversion något som påminner om första Mutant, eller egentligen intrycket jag fick av det utifrån lite artiklar i Sinkadus, äventyr och Mutant 2 (jag fick tag på första grundlådan först långt, långt senare, för den var ur tryck när jag började spela). Det blir en fragmentarisk värld, utan några nationer, helt utan stora konspirationer och storslagna metaplottar, utan studentspexighet och civilisation som i Undergågens arvtagare och utan brutaliteten och de episka ambitionerna i År Noll. Mycket fokus på förbjudna zoner. Alla varelser är unika, så enstaka muterade djur av olika slag och inga organiserade stammar, märkliga muterade växter, en robot här och där, någon stridsrobot som motsvarar drake eller demon. Några aristokrater i en by, någon bunker med en nyss uppvaknad nedfryst vetenskapsman någon annanstans. Konstiga fynd, en laserpistol, ett hologram, en skivspelare, en läskburk. Vägskyltar, svärd och musköter. Reptilmän och deras klor. Lite mysgonzo, på något sätt. Jag borde spela det någon gång.

Click to expand...

• Earth Abides, en roman från ca 1950 som utspelas i USA efter den megamaxat stora pesten. Nån promille överlever och försöker starta om på nytt. Det går sisådär. Jordnära upplägg.
• Vidundret vaknar. Britten John Wyndham skrev flera postapokalypsromaner. Den här är hans bästa som jag ser det. Hemlighetsfulla djuphavs-aliens anländer till jorden under Kalla kriget och gömmer sig långt nere i det kalla mörkret. Människorna har svårt att greppa vad som sker och läget blir snabbt skit. Skildras ur "markperspektiv" av ett gift par som är radiojournalister. Jag har publicerat min rollspelsversion på samma övergripande plott här -- länk >>>

• Mitt i skiten! Apokalypsen sker nu, eller har precis skett. Samhället, eller minnet av det, lever kvar och bildar fond. Twilight 2000, Walking Dead, The Last of Us.
• "Who killed the world?" när apokalypsen har skett, vi vet att den har skett men världen har övergått i något som drar åt fantasy/scifi/sagor/etc. Mad Max: Fury Road, Mutant: UA, Nausicaä of the Valley of Wind.

Gurgeh said:

Även jag gillar den värld som målas upp i den allra första versionen av Mutant: en värld utan stater och politik, där kringströvande äventyrare möter små bosättningar, rövare och muterade missfoster och ger sig in i förbjudna zoner för att hitta skatter från forntiden.

Jag skulle gärna se något modernt spel som fungerar så. Helst ett hack av Mörk Borg, med så mycket användbara tabeller så att man knappt behöver ett äventyr.

Click to expand...