Precis därför jag tänker att det är så viktigt att hitta åt vad man tycker är kul. Jag trodde att jag tyckte att rollspel hade blivit svintråkigt i många år eftersom jag spelade mer ett gäng som gillade en helt annan spelstil än vad jag gillar.
Ett spel som är riktigt tärningsrullsintensivt gällande allt som sker hela tiden är Ironsworn. Mkt bra på att generera stoff att berätta en oförutsägbar historia kring, men kan tänka mig att det är helt hopplöst om man ska leva sig in i en roll eller gestalta en roll
Det jag tror jag vill säga, utifrån originalposten, är att jag tror jag gillar när man gör narrativ av rullspelet istället för rullspel av narrativet :)
För mig passar regler som beskrivs i trådstarten väldigt bra. För mig är inte reglerna ett spel som ska spelas, de är en motor som genererar stoff som vi bygger en berättelse kring.
Det som gör att jag gillar ex. BitD är nog att jag inte alls är intresserad av att leva mig in i en rollperson...
Måste ändå slänga in att det beror ju på hur man gillar att spela. Det är ju jättebra att hitta åt det där om man gillar att spela så, som jag tror att de flesta gör.
Men det finns ju också personer som verkligen gillar att liksom diskutera fram vad som ska hända eller händer snarare än att...
This site uses cookies to help personalise content, tailor your experience and to keep you logged in if you register.
By continuing to use this site, you are consenting to our use of cookies.