Icke-klassiker från Äventyrsspel

Mitt go to-svar när man pratar om Ä-spels sämsta äventyr kommer alltid vara Havets vargar. Huruvida det stämmer och huruvida det påverkar en eventuell klassikerstatus är något man kan diskutera.
 
Jag tycker det passar alldeles utmärkt för de grejer du har uppe på Tradera nu. :)

Tack! Det fina med kanon är att man alltid kan sätta ihop nya, alternativa listor. Att det finns guldkorn bland förbisedda verk tror jag att de flesta håller med om.

En del grejer verkar också behöva ligga i minst 20 år för att betraktas som klassiker. Det är bara att läsa vad svenska filmkritiker skrev om de första Star Wars-filmerna. Många biobesökare (även jag!) verkar dock ha struntat i det.
 
Last edited:
De är alla klassiker på det sättet att vi alla (gamlingar) hade en (barndoms-)relation till dem på något sätt, t.o.m. de moduler vi inte själva spelade.

För mig är nostalgin definitivt ett plus och en stark dragningskraft. Jag är jätteglad att jag har digitala kopior av det mesta DoD-relaterat från den tiden. Jag är också glad varje gång jag ser någon ta tag i ett av dessa äventyr för att modernisera det. Jag tycker drakkejsar-versionerna av Dimön och Ärans Väg blev jättebra och DoD23 Svavelvinter kommer att bli hur bra som helst.

Vartenda äventyr har något som är värt att återupptäcka, förnya, eller ibland återupprätta.

De riktigt hemska exemplen, Nidländska reningen (hu! :eek: ) och Havets vargar (å nej! 🫢) har ändå något spännande i sig, något värt att rädda. Det kan göras bra och den utmaningen är kul i sig.

Jag vill definitivt spela Nidländska reningen med min spelgrupp någon gång, men som sagt ovan blir det ett jävla jobb att få ordning på det. Jag hoppas därför att någon annan serverar det på tallrik. Och mycket av det arbetet har redan påbörjats. Ereb Altor, där "Nidland" är beläget är en mycket mer intressant och dynamisk plats nu, tack vare erebaltor.se och Astrolab. Att placera en vikotnisk diktatur, sedd genom vuxna, mer nyanserade ögon, där kommer genast att bli bättre.

Jag har sagt det förr och säger det igen: För egen del hoppas jag att vartenda äventyr som i sin originalupplaga förlades till Ereb Altor modifieras och förläggs där igen, i ny tappning. Även andra äventyr. Havets vargar skulle t.ex. bli skitbra om det skrevs som en resa från Ransard i norra till Zorakin i södra Ereb. Varför skulle det bli bra? För att de personer som har hand om IPna idag är smarta, skitduktiga och bryr sig. Då blir det bra helt enkelt. Tillräckligt bra för mig, i alla fall.

Så i sammanfattning: de är alla klassiker.
 
Mutant R.Y.M.D har helt klart kultstatus bland vissa segment av rollspelsnostalgikerna
Läs Torbern Klason :geek: :cool:
, det är inte lika upphöjt som mycket annat, men en del rollspelare hävdar att det var den bästa versionen av mutant och bättre än det efterföljande Chronicles.
Det stämmer 🙃
Chronopia har ju även det börjat få klassikerstatus efter att millenial-generationen som började spela rollspel under mitten av 90-talet uttryckt uppskattning för det, och inte alls går med på att det är någon universellt hatad setting.
Nja, Chronopia var aldrig vidare uppskattat av min spelgrupp. Vi tyckte att DoD nådde sin höjdpunkt i och med EDD & Gigant.
Men .... nu när jag blivit "lite äldre" och fått lite mer distans till tingen så tycker jag att DoD-91 & Chronopia har sin charm. Men dock lämnar jag dem bakom då jag tycker DoD23 är riktigt bra
 
Jag har sagt det förr och säger det igen: För egen del hoppas jag att vartenda äventyr som i sin originalupplaga förlades till Ereb Altor modifieras och förläggs där igen, i ny tappning. Även andra äventyr. Havets vargar skulle t.ex. bli skitbra om det skrevs som en resa från Ransard i norra till Zorakin i södra Ereb. Varför skulle det bli bra? För att de personer som har hand om IPna idag är smarta, skitduktiga och bryr sig. Då blir det bra helt enkelt. Tillräckligt bra för mig, i alla fall.

Havets Vargar skulle gå att förbättra drastiskt bara genom att genomföra Röde Orm-ripoffen ordentligt, lägga lite krut på att fånga stämningen och ge ordentligt stöd för ett äventyr där rollpersonerna har en redshirt army, och erbjuda olika öppningar för problemet att angripa rövarfästet med list eller våld. Gärna expanderat till omkringliggande miljöer också så att spelarna t ex kan hitta lokala/regionala allierade mot rövarna.
 
Havets Vargar skulle gå att förbättra drastiskt bara genom att genomföra Röde Orm-ripoffen ordentligt, lägga lite krut på att fånga stämningen och ge ordentligt stöd för ett äventyr där rollpersonerna har en redshirt army, och erbjuda olika öppningar för problemet att angripa rövarfästet med list eller våld. Gärna expanderat till omkringliggande miljöer också så att spelarna t ex kan hitta lokala/regionala allierade mot rövarna.

Ja. Jag hade också strukit orcherna. De lirar inte riktigt med Frans G. Bengtsson.
 
Ja. Jag hade också strukit orcherna. De lirar inte riktigt med Frans G. Bengtsson.

Ja, jo, det med. :) Iaf om man skulle behålla den kvasihistoriska inramningen - skulle man reskinna och förlägga det till Ereb Altor kanske de passar?
 
Havets vargar må ha varit skakigt som äventyr, men i alla fall för mig var det en ögonöppnare om att man kunde spela annat än standard-fantasyn. Idag kunde inget vara mer uppenbart än "man kan spela viking", men det var inte alls lika självklart när man var i lägsta tonåren i mitten av åttiotalet.
 
Ja, jo, det med. :) Iaf om man skulle behålla den kvasihistoriska inramningen - skulle man reskinna och förlägga det till Ereb Altor kanske de passar?

I detta Ereb Altor skulle det passa bra även med Röde Orm & orcher:

1795006536924.png

(N.B. att de alpina dvärgarna passar bra med Didricksagan)
 
Jag läste om introduktionsäventyret till DoD 91, ni vet det där med rövare i en borg som mördat en familj och kidnappat dottern, nyligen. Det passerade inte riktigt en vibe check för 2026 års värderingar. SL får t.ex. tips att om rollpersonerna räddar den kidnappade dottern kan hon användas som hushållerska...

Edit:
Här är texten från äventyret. Så hade inte någon skrivit i ett äventyr till DoD 23.

När RPna besegrat rövarna eller drivit dem på flykten, befriat Rosita och återvänt till byn med sakerna hyllas de som hjältar. Rosita erbjuder dem att stanna hos henne en tid då hon sedan familjens bortgång nu är ensam. Det är bäst att rollpersonerna tackar ja, vem vet — hon kanske blir intresserad av någon av dem. Hon är dessutom en utomordentligt skicklig kokerska.
 
Last edited:
Apropå Den nidländska reningen. Dragonlance-serien med äventyr till D&D från 1984 och framåt är ökänd för samma sak. Författarna vill verkligen ha en romanartad handling och talar därför om rakt av vad sällskapet gör i vissa lägen.

Men till min förvåning ser jag nu att år 2004 satte man upp Dragons of Despair på en lista över tidernas bästa D&D-äventyr, detta i tidskriften Dungeon som vid tiden gavs ut av Paizo.

I Coriolis-äventyret Ghazalis sista färd från 2008 säger inte författaren uttryckligen vad spelarna gör. I stället är det formulerat som att "de gör förmodligen såhär", men så finns det ingenting skrivet om hur äventyret kan avlöpa annars. Väldigt märkligt eftersom det spelarna "förmodligen" gör framstår som helt osannolikt för den som känner min grupp.
 
Apropå Den nidländska reningen. Dragonlance-serien med äventyr till D&D från 1984 och framåt är ökänd för samma sak. Författarna vill verkligen ha en romanartad handling och talar därför om rakt av vad sällskapet gör i vissa lägen.

Och när jag läste början på första romanen avslöjade texten "hur tärningarna rullade" -- "Aha, här var det visst ett lyckat räddningslag."
 
När RPna besegrat rövarna eller drivit dem på flykten, befriat Rosita och återvänt till byn med sakerna hyllas de som hjältar. Rosita erbjuder dem att stanna hos henne en tid då hon sedan familjens bortgång nu är ensam. Det är bäst att rollpersonerna tackar ja, vem vet — hon kanske blir intresserad av någon av dem. Hon är dessutom en utomordentligt skicklig kokerska

Och så tycker folk att DoD91 inte är en klassiker!
 
När RPna besegrat rövarna eller drivit dem på flykten, befriat Rosita och återvänt till byn med sakerna hyllas de som hjältar. Rosita erbjuder dem att stanna hos henne en tid då hon sedan familjens bortgång nu är ensam. Det är bäst att rollpersonerna tackar ja, vem vet — hon kanske blir intresserad av någon av dem. Hon är dessutom en utomordentligt skicklig kokerska.
Jag ser ärligt talat inte problemet med den här texten. Att tipsa om chans till romantik är ju bra drama, och att påpeka att hon är bra på att laga mat i kontexten att det kan vara trevligt att bo hemma hos henne under några dagar efter äventyret är väl fullständigt rimligt? Jag ser överhuvudtaget ingenting om att ”använda henne som hushållerska”.
 
Jag ser ärligt talat inte problemet med den här texten. Att tipsa om chans till romantik är ju bra drama, och att påpeka att hon är bra på att laga mat i kontexten att det kan vara trevligt att bo hemma hos henne under några dagar efter äventyret är väl fullständigt rimligt? Jag ser överhuvudtaget ingenting om att ”använda henne som hushållerska”.
Min läsning är "damsel in distress, vars familj nyligen blev blodigt mördade, fungerar som romansintresse för en [manlig] (för jag tror inte författaren tänkte sig en lesbisk kärlekshistoria) rollperson, och är bra på att laga mat", dvs ganska platt kvinnoporträtt. Men det går ju såklart att utvidga och ändra henne om man skulle spela det nu. Hade jag använt det här äventyret hade jag tyckt det var kul att ge henne nån form av agens.
 
Back
Top