Idag har jag spelat...

Jag har spelat en omgång Drakar och Demoner. Då gruppen precis avslutat en kampanj och vi var en spelare kort så bestämde vi oss för att köra en fristående one-shot med pre-gens istället för att direkt kasta oss in i nästa kampanj. Så vi spelade scenariot Magistratens drag som var det som användes i SM i DoD 2024. Det blev en toppensittning. Mysteriet löstes galant och alla hade störtkul.
 
Igår testade vi på Good Society 2E genom deras Quick start med mig som facilitator. Blev sugen på testa något utan våld som konfliktlösning, men alla flödesscheman/procedurer som tydligen krävs för att imitera Jane Austen gör det ganska trögstartat vid bordet. Men vi är ganska ovana med denna speltyp (vad det nu skulle kunna kategoriseras som), så vi får se om vi får mer luft under vingarna för känslosvall och ambitioner kommande sessioner. Det har inte blivit "Romantisk Monty Python" ännu men jag får hålla hårt i tyglarna för att vi inte skall hamna där. Stoppade aliens men fick släppa efter på ett "hjärnspöke" som SLP.
 
I förrgår körde vi vidare på Bronsåldern. Några av rollpersonerna vaknade upp efter en besök i det trollpackan Senja kallade "Andra Sidan". En av Senjas hundar hade dräpts av något som tagit sig igenom andra sidan. Björn och Sote hade båda varit på Andra Sidan, sett brinnande fastkedjade hästar och känt deras kraft. Rönn och Sote fortsatte sin övertalningskampanj att dräpa de bybor som upprätthåller människoförsäljning till bröderna i Aros, medan Björn inte ville sjunka till slavhandlarnas nivå. Yng var fortfarande mycket skeptisk till både Senja och dråp, och vill bara hem till trygga fina Svanskär. Men kan man återvända hem efter att ha fått reda på att en sådan styggelse som slaveri förekommer i världen?
 
Igår avslutade jag en kortare kampanj i Världsrymdens vagabonder tillsammans med min lokala "reservgrupp". Vi har spelat sedan början av året, sammanlagt 17 spelmöten, medan min ordinarie grupp spelat Drakkejsarens hemlighet (som jag spelat tidigare) med en annan spelledare. Det var roligt att återvända till vagabonderna och det har motiverat mig att skriva en del på spelet, vilket också var en viktig anledning till att jag vill spela just det. Spelarna verkar också ha haft roligt och har visat intresse för att fortsätta kampanjen. Det finns dock vissa praktiska hinder att övervinna så vi får se hur det blir. Nu närmast ska jag ta mig en funderare på eventuella justeringar av reglerna. Sedan gäller det att ta itu med förberedelserna för SchtaanCon #17 den 21 november, samt för att dra igång en kampanj i Mutant år noll med den ordinarie gruppen om några veckor.
 
Fortsättning Svavelvinter, del 1, Marjura...
Av en slump så finner sig gänget i närheten av en byggnad i slumområdet i norra delen av det svavelstinkande skithålet Arhem, när en byggnad fattar eld mycket explosivt. Det är de marjuriska rebellerna som av misstag sätter fyr på ett av sina hemliga tillhål. Ett tillhål som för att göra det legitimt har en vanlig marjurisk familj som bor i det. Med osedvanlig tur (med tärningarna) så lyckas rollpersonerna rädda familjen från en säker död från elden. Det sista som händer är att en av rollpersonerna slår ett perfekt slag och lyckas rädda spädbarnet mamman i familjen slänger ner från våning 2.

Deras heroiska insats sprids som en löpeld i staden och de blir konfronterade och möts av en hel del erbjudanden.

Den undersköna och väldigt karismatiska Khmordadruiden Perrima hade en mycket påfallande, attraherande effekt på rollpersonernas karaktärer. Både bland heterosexuella män som queer kvinnor i gruppen. Den enda som inte var direkt imponerad var gruppens jakthund Wolfram. De övriga var inte svårövertalade i Perrimas bedjan om att ta sig till Khmordahelgedomen för att se att allting var OK.

Perrima_liten.png

Väl vid Khmordahelgedomen så möter rollspelsgruppen en av Shaguls följare med diverse hantlangare. Bland annat en Horndemon, två zombies och två skelett. Därutöver träffar de också på Perrimas mördade syster Girina. Det är en traumatisk strid och upplevelse överhuvudtaget. De har sedan tidigare en shagulitmask från ett tempel i syd som blivit skändat - vilket är anledningen till att de är i Marjura.

Efter striden lagts sig så kommer ursprungsbefolkningen Kvurerna med shamankvinnan Uxu i spetsen. De hyllar de ärofyllda hjältarna och ber dem komma över till sin by. Väl där firas deras hjältedåd och rollpersonerna får den något perplexa erfarenheten att de förväntas befrukta stammens kvinnfolk. Vissa flydde fältet, men några tog för sig. Ju mindre skrivet om det, desto bättre. Vissa avkommor, kan komma att dyka upp längre fram dock...

Nästa del är Kung Ottars grav...

Skärmdump från Kmordahelgedomen
khmordas tempel, marjura.png
 
Session 2 av Delta Green & "Observer Effect"

Den kosmiska ondskan är värre i modern tid än för i tiden men jag gillart med modern teknik och en annan sorts gemenskap med Delta Green agenterna men den moderna settingen gör dock att allt känns mer relevant på något konstigt sätt.

Har aldrig spelat Delta Green förrut men dagens spelsession gjorde mig lite mer hooked då första rundan kändes lite mer som ett "Meet & Greet" med vad som skulle kunna vara en introduktionsrunda av våra karaktärer för att ta oss in i "Pudelns kärna" där äventyret börjar och fortskrider.

Det ska bli kul att se vad som kommer att hända med min John Sinclair som är Datatekniker hos NASA och om han kommer att överleva och om man i slutändan vill överleva?

Ett strömavbrott i en teknisk anläggning där det finns en partikelaccelerator har fått problem, vi är utskickade "under cover" av organisationen som är "Delta Green" med alla papper och mer därtill för att genomföra en "säkerhetskontroll av anläggningen" och på papperet är vi från en helt annan organisation för att se så att allt går rätt till men verkligheten har nog placerat oss där av en helt annan anledning.

Kul är det i alla fall :)
 
Last edited:
Valiant said:
Fortsättning Svavelvinter, del 1, Marjura...
Av en slump så finner sig gänget i närheten av en byggnad i slumområdet i norra delen av det svavelstinkande skithålet Arhem, när en byggnad fattar eld mycket explosivt. Det är de marjuriska rebellerna som av misstag sätter fyr på ett av sina hemliga tillhål. Ett tillhål som för att göra det legitimt har en vanlig marjurisk familj som bor i det. Med osedvanlig tur (med tärningarna) så lyckas rollpersonerna rädda familjen från en säker död från elden. Det sista som händer är att en av rollpersonerna slår ett perfekt slag och lyckas rädda spädbarnet mamman i familjen slänger ner från våning 2.

Deras heroiska insats sprids som en löpeld i staden och de blir konfronterade och möts av en hel del erbjudanden.

Den undersköna och väldigt karismatiska Khmordadruiden Perrima hade en mycket påfallande, attraherande effekt på rollpersonernas karaktärer. Både bland heterosexuella män som queer kvinnor i gruppen. Den enda som inte var direkt imponerad var gruppens jakthund Wolfram. De övriga var inte svårövertalade i Perrimas bedjan om att ta sig till Khmordahelgedomen för att se att allting var OK.

View attachment 34109

Väl vid Khmordahelgedomen så möter rollspelsgruppen en av Shaguls följare med diverse hantlangare. Bland annat en Horndemon, två zombies och två skelett. Därutöver träffar de också på Perrimas mördade syster Girina. Det är en traumatisk strid och upplevelse överhuvudtaget. De har sedan tidigare en shagulitmask från ett tempel i syd som blivit skändat - vilket är anledningen till att de är i Marjura.

Efter striden lagts sig så kommer ursprungsbefolkningen Kvurerna med shamankvinnan Uxu i spetsen. De hyllar de ärofyllda hjältarna och ber dem komma över till sin by. Väl där firas deras hjältedåd och rollpersonerna får den något perplexa erfarenheten att de förväntas befrukta stammens kvinnfolk. Vissa flydde fältet, men några tog för sig. Ju mindre skrivet om det, desto bättre. Vissa avkommor, kan komma att dyka upp längre fram dock...

Nästa del är Kung Ottars grav...

Skärmdump från Kmordahelgedomen
View attachment 34108
Click to expand...
Himla fint Får jag fråga vad det är för digitalt gränssnitt du använder? Och vilka regler använder nu? 🙂
 
Basenanji said:
Himla fint Får jag fråga vad det är för digitalt gränssnitt du använder? Och vilka regler använder nu? 🙂
Click to expand...
Det digitala gränssnittet har jag byggt själv med hjälp av Lovable - Faihido Rollspel. Det är många timmar nerlagt i det nu. Jag fastnade aldrig för de VTT-lösningar som finns om man vill spela över nätet (ex vis Roll20 osv). Så därför beslöt jag mig för att bygga något eget. Jag skickar gärna en inbjudan om du vill se för dig själv.

I Svavelvinterkampanjen så kör vi reglerna från DoD Expert (1987), med lite småjusteringar (homebrew) där jag som SL anser reglerna är väl fyrkantiga.
 
Valiant said:
Det digitala gränssnittet har jag byggt själv med hjälp av Lovable - Faihido Rollspel. Det är många timmar nerlagt i det nu. Jag fastnade aldrig för de VTT-lösningar som finns om man vill spela över nätet (ex vis Roll20 osv). Så därför beslöt jag mig för att bygga något eget. Jag skickar gärna en inbjudan om du vill se för dig själv.

I Svavelvinterkampanjen så kör vi reglerna från DoD Expert (1987), med lite småjusteringar (homebrew) där jag som SL anser reglerna är väl fyrkantiga.
Click to expand...
Tack gärna! Skickar PM!
 
Hälsade på en kär vän och han utsatte mig först för Dead House av Jason Morningstar, och sedan Thousand Year Old Vampire av Tim Hutchings.

I Dead House drar 1-5 spelare kort och följer instruktionerna för att berätta om vad som händer med byn Neola i Kansas under hösten och vintern 1887-1888, och det är inga bra grejer. Ganska stämningsfull hopplöshet.

Thousand Year Old Vampire är ju ett rätt omtalat "dagboksrollspel" typ. Jag har inte varit så supernyfiken men i formatet att min skötte boken och bollade med mig som rullade tärningarna och skötte vår odödlige så fångade det mig.

Vi följde Whyd, en präst och teckentolkare, som började på bronsåldern, gjordes odödlig av ett väsen han tänkte på son Skogens drottning. Genom sina dagar hann han såklart göra vidriga saker, glömma sin familj, vara slav under selkies och stjäla ett sälskinn för att kunna fly, och mycket mycket mer.
 
Xanatons förbannelse
Gruppen fortsatte att leta genom logementet. De förde en del oväsen vilket väckte lite officerare som väckte en magiker och en tjuv och en till officer och anföll gruppen som höll på att leta genom vaktkaptenen och expiratkaptenen Styrbjörns rum. Vakterna fick smisk och gav sig av men väckte upp resten av garnisonen. Rollpersonerna hittade lite skatter men en skattkista hade en förlamningsgas som slog ut halva gruppen. Man hittade också en text skriven i kod som man inte lyckas tyda. Efter att de som drabbades av förlamningen började kunna röra sig igen flydde man logementet natten efter och undrar nu vad man skulle göra. Gruppens tjuv/trollkarl/allt annat gjorde sig osynlig och gick runt i stadens tre tempel som är de byggnader som utmärkt sig förutom hertigens palats och logementet och tyckte att ett av dem, till den nyare guden Kretia, verkade mer suspekt än de andra.

Rifts
Gruppen hamnade i strid med laserpistolsskjutande vampyrcyborger och lyckades överleva trots att en i gruppen blev övertagen och vände det hela till vampyrernas fördel. Hade det inte varit för att vampyrerna hellre ville hem till Mexico än dö i en främmande dimension så hade de nog kunnat döda gruppen, men med egna förluster.
Efter att ha blivit lämnade ifred så plundrade man byn på kulturella artefakter inkluderande pergament med målningar på lila skelett som sprutar eld. Det kunde ha nåt att göra med byn där eld just verkat ha bränt sädesfält och en del av invånarna. När man flög upp på lite höjd så kunde man se en annan by längre bort som verkade brinna. Man tog sig dit och en bit därifrån såg man tio skelettliknande robotar gå mot ytterligare en by.
Man tog sig till den byn men fann inga sätt att kommunicera faran så en kidnappade en ung man och flög bort denne för att visa den brinnande byn och robotarna. Det fick i alla fall nån slags reaktion. Man gav sen upp på det försöket men beslöt sig för att se hur hårda robotarna var och drog iväg ett magasin monterat maskingevär och laserskott och lyckade fälla en av dem. Man räknade ut att om man tömde alla sina vapen skulle man kunna få ner 3 till.
Det tyckte man inte var värt besväret utan man tog med sig den beegrade roboten och drog istället tillbaks till första byn och undersökte den andra revan som ledde till nånstans i mellanamerika på Jorden och plundrade en övergiven förkatastrofsby på smycken innan man åkte tillbaks till sin del av världen och rapporterade till uppdragsgivaren som nöjt gav dem den utlovade betalningen.
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top