Speltimmen v41–44

[krank]

Speltimmen! En tråd för diskussioner om spel vi spelat på sistone.

Enkla riktlinjer/målsättningar jag själv tänkte följa:

• Helst ett nytt spel varje vecka (även om trådarna kommer en gång i månaden).
• Helst spela minst 60 minuter.
• Det ska vara ett spel jag köpt på Steam men inte spelat än, eller åtminstone spelat mindre än 60 minuter av.

Sen skriver jag en liten kommentar om spelet, vad jag tyckte och så. Ibland kanske jag sätter nåt betyg.

Mitt mål är att förbättra mina stats på SteamHour. Det vill säga, ha färre spel jag aldrig startat eller som jag spelat väldigt kort tid.

Ni gör såklart vad ni känner för =)

Jag har utformat ett betygssystem jag tänker använda mig av när jag känner för det. Använd det om ni vill:

75 – spelet är trasigt, snudd på objektivt ospelbart. Mekaniken är trasig, spelet har fruktansvärda buggar.
80 – Jag kunde tvinga mig igenom den första timmen, men stängde av så snart jag uppnådde den. Fungerande, men plågsamt tråkigt/jobbigt spel.
85 – "Meh". Det här spelet var väl... öh, okej antar jag. Det var inte plågsamt att spela, men det är inte heller speciellt lockande att återvända till det.
90 – Det här spelet fortsätter jag ha installerat, eller skriver upp på min lista över spel jag vill återvända till senare. Eller så kan jag rekommendera spelet.
95 – Jag tänker spela vidare på det här spelet IDAG. Och du borde verkligen spela det också.

 

[adrian_of_arcane_lore]

Jag köpte tillslut Gathering Storm DLCt på Steams höstrea till Civ 6, efter att ha spelat runt 100 timmar i vanilla.

Enligt Civ-fansen så är Gathering Storm i princip "det riktiga Civ 6", och efter att ha spelat på tok för många timmar denna vecka och vart allt för trött på jobbet pga det, så kan jag inte annat än hålla med.

Gathering Storm gör ett redan otroligt bra spel ännu bättre. Civilization är redan en av världens bästa spelserier alla kategorier och alla tider, och detta DLC gör seriens bästa spel ännu bättre.

100/100 Naturligtvis, om jag kunde skulle jag frånsäga mig alla ansvar, isolera mig från omvärlden och bara spela en runda till.

 

[verlandes.]

Jag och hustrun plockade fram Silksong igen, efter att ha låtit det ligga sedan maj. När detta är bra är det så enormt otroligt, men det har ett par saker som gör att jag ibland måste pausa från det.
Jag har inget problem med svårighetsgraden - det är svårt, men inget som inte går att övervinna med lite pattern recognition och svett. Det som jag tycker är felviktat är att det är boss- eller miniboss-fighter hela tiden. När jag älskar Silksong (och Hollow Knight) som mest är när man går vilse och råkar snubbla in i en ny area. Den känslan av upptäckarlust är svårslagen, men jag tycker ofta den avbryts av fighter. Jag säger obs inte att jag inte vill ha bossar, bossarna är i regel skitroliga att slåss mot, men jag hade velat ha kanske... 12% färre? Låt en spindel strosa lite också!

Men som sagt, när detta är som bäst, när man verkligen är i det, så är det ett oerhört spel.

 

[Ezping Orm]

Jag och hustrun plockade fram Silksong igen, efter att ha låtit det ligga sedan maj. När detta är bra är det så enormt otroligt, men det har ett par saker som gör att jag ibland måste pausa från det.
Jag har inget problem med svårighetsgraden - det är svårt, men inget som inte går att övervinna med lite pattern recognition och svett. Det som jag tycker är felviktat är att det är boss- eller miniboss-fighter hela tiden. När jag älskar Silksong (och Hollow Knight) som mest är när man går vilse och råkar snubbla in i en ny area. Den känslan av upptäckarlust är svårslagen, men jag tycker ofta den avbryts av fighter. Jag säger obs inte att jag inte vill ha bossar, bossarna är i regel skitroliga att slåss mot, men jag hade velat ha kanske... 12% färre? Låt en spindel strosa lite också!

Men som sagt, när detta är som bäst, när man verkligen är i det, så är det ett oerhört spel.

Det där är precis min känsla också. I Hollow Knight kändes bossfighterna mer som ett val (som vid ett eller annat tillfälle måste klaras av) medan i Silksong så blir bossfighterna mer av en stoppkloss i storyn och upptäckandet.

 

[verlandes.]

Det där är precis min känsla också. I Hollow Knight kändes bossfighterna mer som ett val (som vid ett eller annat tillfälle måste klaras av) medan i Silksong så blir bossfighterna mer av en stoppkloss i storyn och upptäckandet.

Vi knorrar också en del över att man ofta inte får någon belöning av att besegra bossarna - det kan ibland kännas lite snopet när man lagt någon timma på att lära sig svåra rörelsemönster och bullet hell och så får man inte ens några rosaries!