Vilka saker går inte att överföra till andra genrer?

Rickard

Urverk speldesign
Joined
15 Oct 2000
Messages
21,314
Location
Helsingborg
Jag lyssnade på ett avsnitt av GnomeStews podcast och dom sade att många saker från en setting går att överföra till en annan ... men vad går inte att överföra från exempelvis skräck, fantasy, post apoc och vad det nu kan finnas för genrer? Om vi nu ser på dessa som renodlade.

Om du funderar på din favoritgenre i rollspel, vad anser du att du inte kan använda i andra typer av rollspel?

Jag tänker främst på troper, trick och knep som du använder dig av, inte regelmekanik.
 
Power fantasi (som i att ens rollperson med tiden blir väligt mäktig) från ffa en del fantasy gifter sig dåligt med skräck eller deckare, och jag tycker väl egentligen inte det gör sig så bra i sci-fi heller.
 
Last edited:
Jag tycker att så kallad biljettfantasy funkar dåligt i andra genrer. Alltså kampanjer i stil med att grottkomplexet allt handlar om har en magiskt förseglad dörr som bara kan öppnas av någon som har tre unika artefakter och en specifik ritual för ändamålet, och separata äventyr för att få tag i vart och ett av dem.

Det är inte så att det är omöjligt att spela sånt i andra genrer. I sci-fi kan det tex handla om en alien mysteriebox vars innehåll förstörs om man går lös på den med en plasmaborr istället. Men för mig skulle det verkligen kännas som ett konverterat fantasyäventyr.
 
Jag tycker att skräck och fantasy fungerar jättedåligt ihop, och ju mer fantastisk, rollspelig och heroisk fantasyn är, ju sämre funkar den tillsammans med skräck.

Jag vet att Ravenloft mm är jättepoppis inom DnD-sfären, men i en fantasyvärld är en vampyr bara ett i raden av mäktiga monster, allt som gör dem till vampyrer, och som gör vampyrer till någonting som kan användas för att skapa känslor av skräck, går förlorat.

Skräck i fantasy blir ren estetik, och estetiskt så funkar ju fantasy och skräck ihop jättebra (det ser coolt ut med arméer av odöda i Warhammer osv). Men som tema och genre så kräver effektiv skräck ett igenkänningsbart mundant normaltillstånd som på något sätt måste utmanas, och placeras händelserna i en magisk fantasyvärld så finns inte det.

Det kan funka i väldigt naturtrogen fantasy, men ju mer magiskt det blir ju sämre mylla för skräcken att gro.
Sci-fi funkar bättre, och därför finns det fler exempel på bra sci fi skräck än fantasyskräck, men det hänger också på att fokus läggs på att etablera det här normalläget, som typ i Alien.
 
Jag tycker att så kallad biljettfantasy funkar dåligt i andra genrer. Alltså kampanjer i stil med att grottkomplexet allt handlar om har en magiskt förseglad dörr som bara kan öppnas av någon som har tre unika artefakter...
Biljettfantasy är en skön term. I datorspel brukar det kallas för "key hunt".
 
Skräck i fantasy blir ren estetik, och estetiskt så funkar ju fantasy och skräck ihop jättebra (det ser coolt ut med arméer av odöda i Warhammer osv). Men som tema och genre så kräver effektiv skräck ett igenkänningsbart mundant normaltillstånd som på något sätt måste utmanas, och placeras händelserna i en magisk fantasyvärld så finns inte det.

Jag förstår vad du menar, om man ute efter den psykologiska effekten av något som är unheimlich, o-hem-likt: att det är något fel på ditt nya hus / din nya styvmor / din potentielle husköpare som är en adelsman från Transsylvanien, osv. Vilket är ett klassiskt skräckverktyg, och ofta väldigt effektivt .

Samtidigt kan både skräcken och fantasyn verkligen få trivas om de får förhålla sig mer på en mytisk ”sago”-nivå som sprudlar av symboler och metaforer.

Jämför med bröderna Grimms blodigaste verk. Eller Clark Ashton Smiths skräckberättelser om nekromantiker, tortyrlabyrinter, eller okända mörka gudar i djungeltempel, som oftast slutar i grym ironi. Eller jämför med spel som Trophy Dark, Bluebeard’s Bride, eller Token.

Även filmen The Green Knight tyckte jag var utmärkt i sin blandning av mytologi/fantastik och skräckelement.

Jag tror @God45 har skrivit något i stil med detta, jag parafraserar lite halvdant från minnet: man skapar en situation som spelarna och rollpersonerna verkligen bryr sig om. Och sedan bara förstör man allt. Man gör att situationen blir ohygglig, vidrig, hopplös. Man gör monster som är metaforer för det värsta som människor kan göra.

Så jag tror att så länge vi som spelar känner något för den fiktiva situationen så kan man nog skapa bra skräck av typ vilken genre som helst.
 
Last edited:
Back
Top