Svarte Faraonen
Sumer is icumen in
Jag gillar Mutant: år Nolls Ark- och utforskningskoncept i stora drag. Tyvärr upplever jag att utförandet inte är helt i min smak – därav en funderingstråd kring hur man kan göra det bättre.
En sak jag upplever som lite oklar är det här med hur utforskad zonen är. Å ena sidan verkar spelet utgå från att nästan ingenting är utforskat – å andra sidan finns det spelledarpersoner som betecknas som "zonstrykare" och liknande, vilket väl pekar på att man gör någon sorts expeditioner. Man har också en diegetisk karta. Jag tänker att Arken kanske borde börja med lite fler utforskade områden. Relaterat till detta är att Arken från början har absolut ingenting – inga jaktlag, inga odlingar, ingen kultur, etc. Istället kör man på den gamla tropen med att äta konserver, vilket ju egentligen är helt logistiskt orimligt. Att det skulle finnas nog med konserver för att hålla hundratals mutanter vid liv i flera år känns bisarrt, så jag tror jag hade föredragit att utgångsläget är någon form av enklare jakt, samling och odling som sedan kan förbättras när man bygger upp Arken ytterligare.
Det andra bekymret hör ihop med mutanternas metaplot – framför allt att de i sin barndom genomfört en massmigration från Eden, men att ingen tycks minnas detta. Har man aldrig pratat med andra om sin barndom? Varifrån man kommer? Den samhällsdynamik som målas upp i spelboken, med bossar och slavar, känns inte riktigt som en grej som passar i bilden av ett samhälle där alla vuxit upp tillsammans. Snarare känns den som något som hör hemma i mer klassiska postapo-bosättningar, där överlevare från många olika håll har samlats i någon krigsherres fästning. Just temat att hela Arken består av folk som närmast är "syskon" känner jag inte alls berörs i rollpersonsskapandet, utan där framstår det snarare som att man gör karaktärer som ska höra hemma i en värld där man inte är lika fast rotad. Arken borde vara mer av en by, med en stark upplevd gemenskap, om bakgrundshistorien ska passa in.
Jag tror väl att det jag eftersträvar är en Ark som på vissa vis är ett mer funktionellt samhälle – fattigt och på svältgränsen, men också präglat av starkare sociala band och med en viss kompetens i att försörja sig, framför allt eftersom konserver är en orimlig matkälla.
En sak jag upplever som lite oklar är det här med hur utforskad zonen är. Å ena sidan verkar spelet utgå från att nästan ingenting är utforskat – å andra sidan finns det spelledarpersoner som betecknas som "zonstrykare" och liknande, vilket väl pekar på att man gör någon sorts expeditioner. Man har också en diegetisk karta. Jag tänker att Arken kanske borde börja med lite fler utforskade områden. Relaterat till detta är att Arken från början har absolut ingenting – inga jaktlag, inga odlingar, ingen kultur, etc. Istället kör man på den gamla tropen med att äta konserver, vilket ju egentligen är helt logistiskt orimligt. Att det skulle finnas nog med konserver för att hålla hundratals mutanter vid liv i flera år känns bisarrt, så jag tror jag hade föredragit att utgångsläget är någon form av enklare jakt, samling och odling som sedan kan förbättras när man bygger upp Arken ytterligare.
Det andra bekymret hör ihop med mutanternas metaplot – framför allt att de i sin barndom genomfört en massmigration från Eden, men att ingen tycks minnas detta. Har man aldrig pratat med andra om sin barndom? Varifrån man kommer? Den samhällsdynamik som målas upp i spelboken, med bossar och slavar, känns inte riktigt som en grej som passar i bilden av ett samhälle där alla vuxit upp tillsammans. Snarare känns den som något som hör hemma i mer klassiska postapo-bosättningar, där överlevare från många olika håll har samlats i någon krigsherres fästning. Just temat att hela Arken består av folk som närmast är "syskon" känner jag inte alls berörs i rollpersonsskapandet, utan där framstår det snarare som att man gör karaktärer som ska höra hemma i en värld där man inte är lika fast rotad. Arken borde vara mer av en by, med en stark upplevd gemenskap, om bakgrundshistorien ska passa in.
Jag tror väl att det jag eftersträvar är en Ark som på vissa vis är ett mer funktionellt samhälle – fattigt och på svältgränsen, men också präglat av starkare sociala band och med en viss kompetens i att försörja sig, framför allt eftersom konserver är en orimlig matkälla.
