Alltså, alla de element som finns i stories som legitimerar fascism eller fascistiska ideal fanns naturligtvis även innan fascismen dök upp som ideologi, eller ens den moderna staten. Fascismen dök ju inte upp ur intet, utan bygger på en massa äldre idéer, tribalism och en massa annat bös.
Fascister använder ju inte bara post-fascismgrundandet-berättelser i sin propaganda, liksom. Tvärtom gillar de att hämta legitimitet i äldre legender. Det passar ju jättebra ihop med konstruktionen av ultranationen. Jag brukar ofta tänka mig att fascismen på många sätt är en modern kodifiering av en hoper intuitivt och känslomässigt grundade tendenser som jag hoppats att vi som mänsklighet vuxit ifrån. Något slags primitiv rest från en tidigare era, som getts nytt uttryck.
(EDIT: Nu hittade jag ordet jag sökte! Atavism! Fascism känns som en atavism i ett modernt, någorlunda civiliserat samhälle)
(Nu ska jag undvika att göra en alltför lång utläggning här, men en i mina ögon central grej för fascismen men som absolut inte är unik för den, är att man har en större tillit till intuitionen och magkänslan än till faktiskt fysiskt existerande verklighet och t.ex. forskning. Jag brukar ju tjata om "inre sanning"; nazisterna motiverade sin användning av falsarier som Sion Vises Protokoll i sin propaganda med att de bar på en "inre sanning" om judenheten. Saker anses sanna för att de känns sanna, och sedan är allt runtomkring mest bara verktyg för att sprida eller legitimera. Och det här med "känns det sant så är det sant" är ju en synnerligen intuitiv position, som man som människa behöver tränas ur för att kunna släppa, i regel.)
Så att till exempel vedergällning och hämnd existerade innan fascismen ens var påtänkt påverkar ju över huvud taget inte huruvida berättelser om hämnd som berättas 2026 legitimerar eller hjälper till att underbygga en fascistisk världsbild.
Fascister använder ju inte bara post-fascismgrundandet-berättelser i sin propaganda, liksom. Tvärtom gillar de att hämta legitimitet i äldre legender. Det passar ju jättebra ihop med konstruktionen av ultranationen. Jag brukar ofta tänka mig att fascismen på många sätt är en modern kodifiering av en hoper intuitivt och känslomässigt grundade tendenser som jag hoppats att vi som mänsklighet vuxit ifrån. Något slags primitiv rest från en tidigare era, som getts nytt uttryck.
(EDIT: Nu hittade jag ordet jag sökte! Atavism! Fascism känns som en atavism i ett modernt, någorlunda civiliserat samhälle)
(Nu ska jag undvika att göra en alltför lång utläggning här, men en i mina ögon central grej för fascismen men som absolut inte är unik för den, är att man har en större tillit till intuitionen och magkänslan än till faktiskt fysiskt existerande verklighet och t.ex. forskning. Jag brukar ju tjata om "inre sanning"; nazisterna motiverade sin användning av falsarier som Sion Vises Protokoll i sin propaganda med att de bar på en "inre sanning" om judenheten. Saker anses sanna för att de känns sanna, och sedan är allt runtomkring mest bara verktyg för att sprida eller legitimera. Och det här med "känns det sant så är det sant" är ju en synnerligen intuitiv position, som man som människa behöver tränas ur för att kunna släppa, i regel.)
Så att till exempel vedergällning och hämnd existerade innan fascismen ens var påtänkt påverkar ju över huvud taget inte huruvida berättelser om hämnd som berättas 2026 legitimerar eller hjälper till att underbygga en fascistisk världsbild.
Last edited:
