Små historiska fakta som kan vara intressanta i rollspel

Last edited:
Det är också spännande att det inte är något snack i Bibeln om att det inte skulle finnas magiker - Moses är bättre än Faraos magiker, men de har utan minsta tvivel verklig magi, och problemet med Häxan i Endor är att hon kan nekromanti.
Med sedvanlig varning för mindre än total AI-pålitlighet:

1783182137123.png
 
Det är påfallande hur många kätterier som mest tyckte att Påven borde ha mindre makt, och där Påven inte alls höll med.
Rosens namn visar på hur tight demarkationen kunde vara - franciskanerna hamnade precis på den ortodoxa sidan, utan någon marginal.

(Eller för den delen, Origines, där man fasen överraskas att han inte klassades som kättare med tanke på vad han säger.)
 
Man skulle ju kunna tro det, men hen har en historik av hastverk. Skapa världen på sex dagar.... inte konstigt att det blev buggigt.
Påminner mig om någon av Humes religionskritiska resonemang, där han säger att det är fullt möjligt att vi lever i en värld som var en av de första som Gud tillverkade. För att den är buggig. Nu ligger den och samlar damm i ett hörn av Guds verkstad, bortglömd och lite pinsam. Han är engagerad i sina nyare, mycket bättre världar.
 
Last edited:
Apropå bra personal så verkar det ju ha varit ett problem i alla tider. Finns gott om ordspråk på temat drängar, tjänstefolk och herrar. Ett par exempel:
  • “God tjänare är sin lön värd.”
  • “Sådan herre, sådan dräng.”
  • “Lata herrar, lata drängar.”
  • “När dålig tjänare får råda, så är herr’n i våda.”
  • “En lat tjuv skadar mindre än en trög dräng.”
  • “En skabbig häst äter lika mycket som en god.”
  • “Ett skabbigt får smittar hela hjorden.”
 
Påminner mig om någon av Humes religionskritiska resonemang, där han säger att det är fullt möjligt att vi lever i en värld som var en av de första som Gud tillverkade. Föra att den är buggig. Nu ligger den och samlar damm i ett hör av Guds verkstad, bortglömd och lite pinsam. Han är engagerad i sina nyare, mycket bättre världar.
Medan Leibniz säger att det är den bästa av alla möjliga världar, vilket inte får Gud att se särskilt kompetent ut.
 
Påminner mig om någon av Humes religionskritiska resonemang, där han säger att det är fullt möjligt att vi lever i en värld som var en av de första som Gud tillverkade. Föra att den är buggig. Nu ligger den och samlar damm i ett hör av Guds verkstad, bortglömd och lite pinsam. Han är engagerad i sina nyare, mycket bättre världar.
#bythos
 
Medan Leibniz säger att det är den bästa av alla möjliga världar, vilket inte får Gud att se särskilt kompetent ut.

Vem är vi att göra den bedömningen? Jobs bok handlar om detta. Vi har ingen möjlighet att bedöma Guds verk. Det är som om ett kvalster skulle försöka göra en bedömning av internets påverkan på den globala ekonomin.

”Bildad från Shuach sade:
Makten är hans, han inger fruktan,
han som skapar sin ordning i himlarna.
Hans skaror är utan tal,
alla nås av hans ljus.
Hur kan då en människa ha rätt mot Gud,
en av kvinna född vara ren?
Inte ens månen är vit i hans ögon,
inte ens stjärnorna är rena,
än mindre människan, det krypet,
människobarnet, den masken!”
 
Han uppger att den ende Guden heter Elohim, "gudarna".

Jag pluggade gammaltestamentlig hebreiska för den månglärde professor Gösta Vitestam i Lund för 40+ år sedan. Även han hävdade att gammaltestamentlig filologi är kul. Här följer några korn av hans visdom:

Elohim är ett substantiv i singular, det ser man på de associerade verbformerna som står i tredje person singular: breshith bara'* Elohim et ha-shamayim ... = i begynnelse skapade Gud himmel ... Professor Vitestam förklarade att vi här ser ett slags pluralis-majestatis-kontruktion.
*bet-resh-alef är verbet "skapa" i tredje person singular perfektiv aspekt. Pluralformen är bar'u.

Ordet gudar är elilim.

Det finns några hebreiska substantiv som på ytan ser ut som ett plural, men som är de facto är singular, såsom mayim (vatten), shamayim (himmel), ofanayim (cykel).
 
Vi har ingen möjlighet att bedöma Guds verk. Det är som om ett kvalster skulle försöka göra en bedömning av internets påverkan på den globala ekonomin.
Mja, fast kvalster är inte skapelsens krona.

Vi människor är uttryckligen anledningen att världen finns. Den finns till för oss. Så det vore konstigt om inte vi kunde bedöma den.
 
Back
Top