Det finns jättemånga ord för olika krigiska fenomen som idag är mer eller mindre utdöda,
Fältöverste - vad generaler kallades på 1500-talet.
Hövitsman - en officer
Resetyg - tungt rustade, beridna yrkessoldater
Men intressantast för rollspelare är kanske olika ord för utrustning.
Rör - gammalt ord för alla typer av handhållna krutvapen, dvs det kan vara både det vi skulle kalla pistol och gevär ("långt rör"). En lista med vad som fanns i alla rikets fästningar år 1560 fanns bland annat "rör", "långrör", "skifverör", "sintrör", "flamska rör", "snapprör", "svamprör", "små rör", "kopparrör", "sadelrör".
Hakar - standardordet för "gevär" på 1500-talet, motsvarande arkebus, som ersattes av musköter runt 1600. Halvhake var vapnet som bars i fält, det fanns tyngre varianter ("hela hakar") som främst användes i befästningar. I den nämnda listan ovan fanns "tellehakar", "hela hakar" samt tre typer av "halva hakar". "Halvhake" var alltså standardskjutvapanet för svenskt infanteri från det att armborstet fastade ut och fram till början på 1600-talet.
På samma lista finns ord för närstridsvapen som inte direkt är levande i svenskan längre: "spetsar" (pikar), "fyräggare", "köritsesvärd", "stijcksvärd", "rapper", "krumkote klinga", "degener", "fausthammare". "treäggare", "harnesksvärd", "paratesvärd". "Lans" är ett nytt ord, på 1400- och 1500-talet kallades detta för "glafv" och lansspetsar för "glafvens uddar".
Ryttarrustningar kallades "ryttartyg" (som i "tyghus", dvs statligt vapenförråd) och på 1500-talet skiljde man på "körtizer" eller "kyrasser" ("helrustning"), drabbtyg eller "drängetyg" (benen skyddas av stövlar, resten av kroppen av plåt), och "skyttetyg" (lättare skudd). Och hästpansar hette "bars". Fotfolk bar "knektetyg" eller "soldatharnesk" ("knekt" är inte en soldat i allmänhet, utan en infanterist).
Det här är bara ett axplock, jag hade kunna fylla på med tre, fyra gånger fler ord om krig från svenskan från 1400-talet och framåt.