Rangertheman
Myrmidon
- Joined
- 15 Dec 2015
- Messages
- 4,741
Jag har inte heller lyssnat på den längre diskussionen än. Daði på Mystic Arts gjorde också en promenadfilm där han kommenterade Colvilles tankar.
Vilken typ av spelledare är du?
- Thread starter Rangertheman
- Start date
Jag gillar världar som hänger ihop logiskt, men det är ju inte alltid man spelar i sin egen hemmabyggda värld. Idealt 4, skulle jag nog säga. Favoriten är när karrarna själva följer sina knäppa ideer och rollspelar fram saker att reagera på.
StradhLestat
Möjliggörare
Hybrid mellan 1, 2 och 4.
Olika doser vid olika tillfällen.
Vid korta/oneshots så är det mesta av 1 i mitt huvud bara och delar av det kan visa sig i spelet. Där jag tycker det tillför ngt. Ibland stannar det i huvudet, för ingen av spelarna efterfågar eller gör saker som skjulle avslöjat de "utbyggda detaljerna". Ibland väver jag in det oavsett
Olika doser vid olika tillfällen.
Vid korta/oneshots så är det mesta av 1 i mitt huvud bara och delar av det kan visa sig i spelet. Där jag tycker det tillför ngt. Ibland stannar det i huvudet, för ingen av spelarna efterfågar eller gör saker som skjulle avslöjat de "utbyggda detaljerna". Ibland väver jag in det oavsett
folketsfiende
drömvändare
Definitivt mest 4 för min del. Jag gillar att ta spelarnas idéer och sätta dem i scenariot/världen/systemet och se hur de fungerar.
Vad gäller världsbyggande uppskattar jag rollspel som har en välbyggd "värld", tex MUA och Coriolis, detta eftersom det ger goda förutsättningar för stil nummer 4.
Vad gäller världsbyggande uppskattar jag rollspel som har en välbyggd "värld", tex MUA och Coriolis, detta eftersom det ger goda förutsättningar för stil nummer 4.
Jag har på sistone funderat en del på att vara spelledare som ritualhållare. Om vi ser rollspel som ritual, innebär det att man inte bara ser spelandet som underhållning eller berättande, utan som meningsskapande handlingar med tydliga strukturer, roller och övergångar. Spelledarens roll då är att skapa ett stabilt ramverk där mening kan uppstå kollektivt. Spelledaren är den som håller elden levande så att andra kan värma sig, utan att elden bränner ner huset. Men, jag har inte tänkt färdigt om detta.
Men annars var jag från början en världsbyggare . För att sedan bli mer berättelsefokus och nu ännu mer gruppfokus. Därav mina funderingar om rit.
Men annars var jag från början en världsbyggare . För att sedan bli mer berättelsefokus och nu ännu mer gruppfokus. Därav mina funderingar om rit.
Rickard
Urverk speldesign
Jag håller helt med om detta.
"Moderator" är ett konstigt namn för att bygga gruppkonsensus.
verlandes.
rollspelskollektivet
Tycker flera av begreppen är lite luriga. "Författare" tycker jag t.ex. signalerar att spelledaren vill ha full kontroll över narrativet, snarare än att hen har ett visst narrativt fokus.
Inte nödvändigtvis, jag kan absolut se mig själv som en ”moderator” i en del grupper, och tycker det är ganska förnöjsamt! Bygger på att flera spelare är entusiastiska och det handlar mer om att fördela rampljuset eller putta fokuset dit man vet de kan bidra mest.
Inte relaterat till konsensus, men väl till att hantera grupp.
Jag har nog varit med i för många teaterföreningar för att associera ”författare” med speciellt mycket narrativ kontroll…
verlandes.
rollspelskollektivet
Man har ju spelat med, eller hört om, spelledare som egentligen inte vill ha sina spelares input utan mest berätta en historia åt dem, så det är ju en grej. Men i modellen ovan så hamnar ju de som "drivs av stämning, dramatik och karaktärsutveckling" under författare - vilket jag tycker är lite missvisande.
Last edited:
Rickard
Urverk speldesign
Alla rollerna som är i trådstarten sätter spelledaren i en auktoritetsposition. Den som kan spelet bäst, alternativt äger spelet, brukar vara den som kommer i en auktoritetsposition, men i Sverige med platt hierarki som företagsstruktur, där chefen är en del av dom anställda, så är det en rätt konstig inställning.
Jag är en spelare som råkar vara en spelledare.
Quadrante
Grisbonde
+1
Man kanske råkar ha flest idéer eller en vision, men man äger inte allt beslutsutrymme. Ibland är man inte ens den med idéer eller visioner, utan den som är där att samordna arbetet.
robinsuu
Veteran
- Joined
- 22 Aug 2020
- Messages
- 180
Förstår inte den tolkningen. Det finns rälsade äventyr och det finns öppna äventyr. Båda är skrivna av författare.
verlandes.
rollspelskollektivet
Om någon överför begreppet "författare" på en spelledare så är min tolkning att hen vill författa ett händelseförlopp i spelet och ha kontroll över narrativet - det är mycket möjligt att detta är en misstolkning från mitt håll.
Bifur
Veteran
- Joined
- 28 Dec 2015
- Messages
- 6,734
Känner väl igen mig lite i alla och har samtidigt invändningar mot alla.
Vad gäller författare kan jag skulle jag tänka på den som att rollen innebär att erbjuda en början och ett slut. Sen formas det där emellan lika mycket av alla spelare, ibland blir det en "berättelse" som kan återges på rimligt vis, ibland inte.
Vad gäller författare kan jag skulle jag tänka på den som att rollen innebär att erbjuda en början och ett slut. Sen formas det där emellan lika mycket av alla spelare, ibland blir det en "berättelse" som kan återges på rimligt vis, ibland inte.
robinsuu
Veteran
- Joined
- 22 Aug 2020
- Messages
- 180
Där håller jag verkligen inte med. Det där beror mer på vilken sorts författare du är. Många rollspelsäventyr (bland annat de flesta jag skriver) erbjuder en värld att spela i, verktyg för att utforska den världen, och sen släpps spelarna lös för att interagera med den världen bäst de vill. Det finns ingen given början och inget givet slut. Det skulle jag inte kalla att "författa ett händelseförlopp och ha kontroll över narrativet".
På det viset får även spelledaren vara med och upptäcka under äventyrets gång.
verlandes.
rollspelskollektivet
Jag tror vi pratar förbi varandra lite! Jag menar inte att författare i sig är ett negativt ord, jag menar att när man kallar spelledaren författare så uppfattar jag (möjligen felaktigt) en ton av att hen egentligen vill skriva en berättelse, inte spela ett rollspel.
Igen: det är bara min omedelbara tolkning, otroligt möjligt att jag läser in för mycket.
Det är väl inte helt självklart med så lite kontext, men "spelledaren som författare" bara sådär tolkar nog även jag spontant som en spelledare som drar åt att kontrollera narrativet för att få till en dramatiskt intressant historia. Det finns ju en lång historia av "spelledaren som regissör" som inte drar sig för att rälsa, som jag tycker det är lätt att man associerar till när jag hör "spelledaren som författare". Spelledare som regissör kom väl med en del bagage som kanske inte skulle flyga så bra idag.
Men tolkar jag mer välvilligt så kan det väl läsas som en spelledare som gärna vill få ut en spännande historia av spelpasset, men inte genom att hårdrälsa gruppen. Att vara ett fan av rollpersonerna, tänka på deras personliga motivationer, jobba med bomber och så vidare. En parallell är väl t ex hur vi i samberättande ibland kan tänka mycket på hur vi kan skapa en bra story, även om den skapas i nuet vid spelbordet, och det inte finns någon enskild spelledare.
Men tolkar jag mer välvilligt så kan det väl läsas som en spelledare som gärna vill få ut en spännande historia av spelpasset, men inte genom att hårdrälsa gruppen. Att vara ett fan av rollpersonerna, tänka på deras personliga motivationer, jobba med bomber och så vidare. En parallell är väl t ex hur vi i samberättande ibland kan tänka mycket på hur vi kan skapa en bra story, även om den skapas i nuet vid spelbordet, och det inte finns någon enskild spelledare.