Små historiska fakta som kan vara intressanta i rollspel

Ibland dyker det upp intressanta men suspekta termer i media-flödet som får en att fundera: "Kan det vara sant?". Ett sådant som dök upp i dag var Scutum Pugnalum som då skulle vara en stor rektangulär sköld med ett kraftigare svartkrutsvapen i som bland annat skulle används till vildsvinsjakt. Man tänker sig att den är så stor att den ställs på marken (som stöd).

Detta visade sig vara falskt, precis som jag misstänkte. Finns inga belägg för ett sådant vapen - vilket iof inte betyder att det inte skulle ha funnits stora rektangulära sköldar med skjutvapen i. Men om de funnits så finns ingen bevarad och termen är påhittad oavsett, finns inga historiska belägg för det.

Däremot finns det gott om exempel av sköldar med svartkrutsvapen, s.k. Gunshields. Dessa är dock relativt små (men kraftiga) och runda med en handbössa inbyggd.

1774889511703.png

De var förmodligen tänkta att användas vid närstrid, t.ex. stormning, bordning och av livvakter som skyddsvapen. De var inte vanliga, utan användes antagligen av någon form av elitsoldater med specialiserade uppgifter.

---

Förutom det så fanns det stora sköldar för skyttar, t.ex. pavis eller mantel (i princip en bärbar vägg). Men de hade inga inbyggda vapen - i alla fall finns inget sådant bevarat.

---

Betyder detta att det aldrig funnits en stor sköld med inbyggd bössa? Nej, det gör det inte. Någon har helt säkerligen testat att tillverka en sådan vid något tillfälle - experimentlustan har varit stor historiskt. Men, det gjordes antagligen bara som experiment och det visade sig inte vara framgångsrikt. Det kan så klart ha funnits ett fåtal exemplar som testades på något slagfält, men inte tillräckligt många för att något exemplar skulle ha bevarats och de har i så fall varit så misslyckade att ingen krönikör har noterat dem.

---

För rollspel då? Ja, i en värld med monster och magi så kommer det att utvecklas nya typer av vapen. En Scutum Pugnalum? Tja, varför inte? Om den kan fylla någon roll.
 
1280px-Red_Guard_machine_gun_Helsinki_1918.jpg



:gremgrin:
 
”Många föreställer sig svartkonstböcker som tunga pjäser med guldbokstäver på läderpärmar. Men svartkonst var förbjudet, därför är böckerna små och enkla.”

Och

”Ofta i ’vanliga’ receptböcker. På ena sidan räkenskaper, på nästa förklaras hur man lagar en strumpa, följt av en formel för att göra någon osynlig, en formel för att skydda mot stöld eller råd och bot mot galenskap”

 
”Många föreställer sig svartkonstböcker som tunga pjäser med guldbokstäver på läderpärmar. Men svartkonst var förbjudet, därför är böckerna små och enkla.”

Och

”Ofta i ’vanliga’ receptböcker. På ena sidan räkenskaper, på nästa förklaras hur man lagar en strumpa, följt av en formel för att göra någon osynlig, en formel för att skydda mot stöld eller råd och bot mot galenskap”

När jag skrev c-uppsats för länge sedan satt vi på DAUM och läste om kloka gubbar i västerbotten på gulnade gamla papper och microfilm.
En av de roligaste grejerna vi hittade var en gubbe som gjorde tvärtom. (Det här var 1800-tal så man blev ju inte brände på bål längre)

Men han skröt vitt och brett om sin svartkonstbok som han fått när han "gått i pactum med faan" sen visade han upp en tjock läderinbunden lunta.

Sen när gubben dog visade det sig att det var ett medicinskt uppslagsverk från Uppsala.

Så i den mån storyn är sann så känns det ju som ett PR-trick. Jag menar om du ska bli hjälpt av någon, väljer du någon som läst en medecinbok eller en tvättäkta MAGIKER!
 
Den här har något, men jag vet inte varför jag tycker det. Boken säljs på Tradera just nu. Undrar hur det var att skriva en bok om det här ämnet (han satt alltså och tänkte på fläckar under andra världskriget, eller?). Var Helmer Hylander en hård och sträng man eller var han mest tyst? Ingen aning, men han var förmodligen jäkligt bra på att få bort fläckar. Hans bok har fan i mig ingen inställsam titel heller. Den är vad den heter och inget annat.

Grunderna för fläckurtagning av Hilmer Hylander, 1945​



IMG_2774.jpeg
 
Last edited:
Den här har något, men jag vet inte varför jag tycker det. Boken säljs på Tradera just nu. Undrar hur det var att skriva en bok om det här ämnet (under flammande världskrig, antar jag). Eller kanske bara leva med någon som gör det. Var Helmer Hylander en hård och sträng man eller var han mest tyst? Ingen aning, men han var förmodligen en ledande expert på fläckar.

Grunderna för fläckurtagning av Hilmer Hylander, 1945​



View attachment 29588

Synd att det bara är grunderna, man hade ju gärna velat få veta de mer avancerade metoderna.
 
Synd att det bara är grunderna, man hade ju gärna velat få veta de mer avancerade metoderna.

Jo, men det är möjligt att de kom i uppföljaren. Den kom året efter och har en lika rafflande titel: Skador på tvättkläder. Jag gillar boktitlar som inte fjäskar. Kanske en bra titel på ett CoC-scenario? Hilmer Hylander är en bra SLP. Har han kanske försvunnit spårlöst?

 
Jo, men det är möjligt att de kom i uppföljaren. Den kom året efter och har en lika rafflande titel: Skador på tvättkläder. Jag gillar boktitlar som inte fjäskar. Kanske en bra titel på ett CoC-scenario? Hilmer Hylander är en bra SLP. Har han kanske försvunnit spårlöst?


Du är något på spåret helt klart. Ser man på hans övriga böcker så finns ett tydligt tema i titlarna.
  • Bagareboken
  • Betsning, färgning och ytbehandling av trä.
  • Handbok i metallfärgning
  • Handbok om lod och lödmedel
  • Lod och lödmedel
  • Trätorkningsmetoder enligt nyare system
Knut Hilmer Reinhold Hylander verkar varit apotekare och fått Kungl. Patrioyiska Sällskapets guldmedalj, Sveriges Hantverksorganisations förtjänstmedalj i silver och minnesmedalj i guld.

Låter som en mycket bra SLP
 
Den här har något, men jag vet inte varför jag tycker det. Boken säljs på Tradera just nu. Undrar hur det var att skriva en bok om det här ämnet (han satt alltså och tänkte på fläckar under andra världskriget, eller?). Var Helmer Hylander en hård och sträng man eller var han mest tyst? Ingen aning, men han var förmodligen jäkligt bra på att få bort fläckar. Hans bok har fan i mig ingen inställsam titel heller. Den är vad den är.

Grunderna för fläckurtagning av Hilmer Hylander, 1945​



View attachment 29588
Nu ska man inte spekulera om diagnoser på avlidna människor, men…
 
Nu ska man inte spekulera om diagnoser på avlidna människor, men…

Diagnos? Det här är en man med sinne för det utomvärldsliga.

Här ser vi honom som laborant i Borås 1910. En gift man och familjefar. En strålande framtid väntar honom - inte minst som författare av mycket praktiskt inriktade böcker. Har han hunnit inleda sin bana som tidsresenär eller kommer det först senare? Och varifrån kommer egentligen hustrun och barnen? Från framtiden eller från det forntida Babylonien? Och vem är egentligen Hilmer själv? Varför är han så intresserad av fläckar och fläckborttagning? Ingår han i Skånska Ringen i Borås?


Jag tycker att att han känns som en given SLP i scenariot Fallet Hilmer Hylander, inledning på kampanjen Skuggor över Sjuhäradsbygden. Ytterligare scenarion i kampanjen: En glupsk man från Tranemo, Svindlande affärer i Bollebygd och finalen Borås fläckighet. I kampanjboken ingår även ett litet bestiarium: Det utomvärldsliga Sjuhärad.

Utredarna? De arbetar alla för den beryktade Borås Detektivbyrå.
 
Last edited:
Diagnos? Det här är en man med sinne för det utomvärldsliga.

Här ser vi honom som laborant i Borås 1910. En gift man och familjefar. En strålande framtid väntar honom - inte minst som författare av mycket praktiskt inriktade böcker. Har han hunnit inleda sin bana som tidsresenär eller kommer det först senare? Och varifrån kommer egentligen hustrun och barnen? Från framtiden eller från det forntida Babylonien? Och vem är egentligen Hilmer själv? Varför är han så intresserad av fläckar och fläckborttagning? Ingår han i Skånska Ringen i Borås?


Jag tycker att att han känns som en given huvudrollsinnehavare i scenariot Fallet Hilmer Hylander, inledning på kampanjen Skuggor över Sjuhäradsbygden. Utredarna? De arbetar alla för Borås Detektivbyrå.
Sedan när alla dött i en olycka som involverade en tvättmaskin, blekmedel och en surdeg så utreds de mystiska omständigheterna av Podcastare från Göteborgs studentradio.
 
Jag tänker mig att fläckarna är levande varelser från en annan värld. Hilmer Hylander har av misstag råkat släppa lös dem från apotekets labb. Om ingen stoppar fläckarna i tid tar de över både Borås och resten av Sjuhäradsbygden. Utredningen försvåras av traktens undre värld. Mängder av falska sedlar och flera stora laster av estnisk smuggelsprit är i omlopp. På något sätt blir de kriminella indragna i dramat kring Sjuhäradsbygdens växande fläckar.
 
Last edited:
Jag tänker mig att fläckarna är levande varelser från en annan värld. Hilmer Hylander har av misstag råkat släppa lös dem i labbet. Om ingen stoppar fläckarna i tid tar de över både Borås och resten av Sjuhäradsbygden. Utredningen försvåras av traktens undre värld.

Fördelen är att övergången mellan går långsamt för dem, så de går att gnugga tillbaka om man gör rätt.
 
Fördelen är att övergången mellan går långsamt för dem, så de går att gnugga tillbaka om man gör rätt.

Jag tänker mig att de egentligen inte alls är onda, utan bara väldigt främmande i vår värld. De reagerar på den miljö de plötsligt och helt ofrivilligt har hamnat i. Men de är ändå farliga och växer exponentiellt av ren överlevnadsinstinkt. Kanske kan de även ge sig på människor och andra levande varelser? Eller är det snarare människor som lockas att äta av de extremt väldoftande fläckarna och allt de omsluter?

Nu har vi snart skrivit så många inlägg att det här förtjänar en egen tråd.

Edit: i bestiariet som jag nämner ovan kan det ingå ett helt utomvärldsligt ekosystem som släpps lös i Sjuhäradsbygden. Tänker mig att fläckarna är genetiskt instabila, olika varandra och kanske också har helt olika agendor.
 
Last edited:
”Många föreställer sig svartkonstböcker som tunga pjäser med guldbokstäver på läderpärmar. Men svartkonst var förbjudet, därför är böckerna små och enkla.”

Som The Bluffer's Guide to the Occult (användbar liten bok) sammanfattar det:

Details [om magi] are usually found in books called grimoires. In films these are massive tomes, three feet thick, bound in leather. In reality they are normally pathetically thin, padded out with four thousand line drawings of pentacles and Hebrew words.
 
Back
Top