Troberg
Sinister eater
- Joined
- 27 Jun 2001
- Messages
- 18,418
Grundförutsättningar:
Spelarna är i ett rike ganska likt forna Egypten, Lumekhet, med vissa kritiska skillader. Det går att läsa mer här, men behövs inte: http://troberg.synology.me/generica/gm/Generica/Heroica/2. Nations/Lumekhet.html
Det styrs av två personer, en solkung och en måndrottning. Religionen är att de är solen och månen, manifesterade på jorden. Solen leder människorna där genom livet, och månen leder dem tillbaka till återfödelse när de dör.
Grejen är att det blivit maktkamp mellan dem.
Spelarna får hjälp av Månen, men Solen gör en kupp och arresterar henne (och spelarna blir "wanted"), och planerar att avrätta henne. Upplägget är sådant att spelarna ska känna en viss skuld som gör att de räddar henne.
Problemet:
Jag känner att Månen är en karaktär som har en potentiell intressant utvecklingsarc. När hon räddas så har hon hela sitt liv passats upp av slavar på alla sätt. Hon har aldrig ens torkat sig i röven själv. Hon tror själv att hon är Månen, en gud. När hon hamnar i detta läge så är hon helt plötsligt totalt i en situation hon inte på något sätt är förberedd för, och faller då tillbaka på det hon vet: beordra folk. När det inte funkar, så ser jag en arc som, över lång tid, går från "Hon vet att hon är gud och alla ska lyda" till att bli nedkickad från piedestalen, för att sedan kravla sig upp som en vanlig person. Typ.
Skulle kunna vara coolt.
Men, problemet här är: Varför ska spelarna ens vilja ha med henne en sekund längre än nödvändigt?
Hon är påfrestande, speciellt i början. Hon har inga användbara förmågor. Sure, hon vet en del om Lumekhet, hur makt funkar där, kultur, religion osv, men det är ju bara intressant fram tills de lämnar Lumekhet. Hon är ingen diplomati, hon kör den Trumpistiska modellen "Jag är gud, och du ska lyda". Alla varianter på fysisk prestation funkar inte. Hon är inte speciellt bildad, hon hade rådgivare för sånt. Osv.
Lägg till det att merparten av besättningen har goda skäl att hata slaveri.
Jag tror att den rätta vägen är att göra henne genuint oanvändbar, och låta hennes arc handlar om att hitta en roll, att passa in, att lära sig.
Men, det löser inte problemet. Vad har spelarna för anledning att inte bara dumpa henne i första bästa hamn?
Eller är det bara bäst att släppa av henne någonstans, där hon försöker få ihop en armé för att återta tronen, och sedan via rykten höra att hon misslyckats?
Spelarna är i ett rike ganska likt forna Egypten, Lumekhet, med vissa kritiska skillader. Det går att läsa mer här, men behövs inte: http://troberg.synology.me/generica/gm/Generica/Heroica/2. Nations/Lumekhet.html
Det styrs av två personer, en solkung och en måndrottning. Religionen är att de är solen och månen, manifesterade på jorden. Solen leder människorna där genom livet, och månen leder dem tillbaka till återfödelse när de dör.
Grejen är att det blivit maktkamp mellan dem.
Spelarna får hjälp av Månen, men Solen gör en kupp och arresterar henne (och spelarna blir "wanted"), och planerar att avrätta henne. Upplägget är sådant att spelarna ska känna en viss skuld som gör att de räddar henne.
Problemet:
Jag känner att Månen är en karaktär som har en potentiell intressant utvecklingsarc. När hon räddas så har hon hela sitt liv passats upp av slavar på alla sätt. Hon har aldrig ens torkat sig i röven själv. Hon tror själv att hon är Månen, en gud. När hon hamnar i detta läge så är hon helt plötsligt totalt i en situation hon inte på något sätt är förberedd för, och faller då tillbaka på det hon vet: beordra folk. När det inte funkar, så ser jag en arc som, över lång tid, går från "Hon vet att hon är gud och alla ska lyda" till att bli nedkickad från piedestalen, för att sedan kravla sig upp som en vanlig person. Typ.
Skulle kunna vara coolt.
Men, problemet här är: Varför ska spelarna ens vilja ha med henne en sekund längre än nödvändigt?
Hon är påfrestande, speciellt i början. Hon har inga användbara förmågor. Sure, hon vet en del om Lumekhet, hur makt funkar där, kultur, religion osv, men det är ju bara intressant fram tills de lämnar Lumekhet. Hon är ingen diplomati, hon kör den Trumpistiska modellen "Jag är gud, och du ska lyda". Alla varianter på fysisk prestation funkar inte. Hon är inte speciellt bildad, hon hade rådgivare för sånt. Osv.
Lägg till det att merparten av besättningen har goda skäl att hata slaveri.
Jag tror att den rätta vägen är att göra henne genuint oanvändbar, och låta hennes arc handlar om att hitta en roll, att passa in, att lära sig.
Men, det löser inte problemet. Vad har spelarna för anledning att inte bara dumpa henne i första bästa hamn?
Eller är det bara bäst att släppa av henne någonstans, där hon försöker få ihop en armé för att återta tronen, och sedan via rykten höra att hon misslyckats?