Mrund utforskar Coriolis

mrund said:
Äventyret ”Arams hemlighet” av M. Lilja m.fl. presenterar i några få meningar vad som kan vara den märkligaste spelledarperson jag någonsin har stött på: den förståndshandikappade gigolon Amil. Han bor i det enda lilla samhället på den gudsförgätna planeten Jina, där han är en av fyra personer som prostituerar sig på badhuset och på den lite mera populära av två krogar. Här är allt vi får veta om honom.



Det finns flera sätt att värdera stycket om Amil. Grundproblemet är om han skall uppfattas som en komisk, tragisk eller tragikomisk figur. Över lag beskrivs kurtisaner i positiva ordalag genom allt material om Coriolis 2016. De är inte offer, de är skickliga proffs. Det finns inget som tyder på att Amil är tvungen att jobba som kurtisan. Snarast verkar det som om han är stolt över det. Men vad menar egentligen Lilja & Co?

1) Det är lyteskomik och funkofobi.
2) Det är homofobi, en drift med Amils effeminerade manér.
3) Det synliggör funkisar och ger dem en roll som de aldrig annars får spela.
4) Det synliggör prostituerade och deras utsatta position.
5) Det hyllar prostituerade, samtidigt som det är en drift med den förståndshandikappade som inte klarar av att prostituera sig på ett skickligt sätt.

Jag vet inte!
Click to expand...
Hur får du det till att Amil har en funktionsnedsättning?
 
mrund said:
Fattar, du menar att folk tycker han är fjollig och larvig, men att han kanske inte är dummare än snittet.
Click to expand...
En byfåne är väl en person som är socialt utstött och inte riktigt klockar de sociala koderna. Behöver ju verkligen inte ha med funktionsnedsättning att göra - eller med personen själv, kan ju vara vanlig mobbing.

Homofobin undra jag också lite vad du får den ifrån? Det står väl inget om hans sexuella läggning? Eller är det så att alla kurtsianer är bi?
 
Ordet fåne var en gång i tiden det politiskt korrekta ordet för en person med intellektuell funktionsnedsättning. Man skiljde mellan stillsamma fånar och utagerande dårar.

Amil läspar och skorrar på R:en. En gång i tiden kraftigt fjolligt kodat.
 
Tror generellt att man ska vara försiktigt med att tillskriva diagnoser till rollpersoner och SLP:er. Det landar lätt fel.
 
mrund said:
Ordet fåne var en gång i tiden det politiskt korrekta ordet för en person med intellektuell funktionsnedsättning. Man skiljde mellan stillsamma fånar och utagerande dårar.

Amil läspar och skorrar på R:en. En gång i tiden kraftigt fjolligt kodat.
Click to expand...

Ja, jag säger inte att din läsning är konstig, bara att det kanske inte är den enda möjliga.
 
mrund said:
Att kalla någon för fåne är att tillskriva personen en diagnos.
Click to expand...

Det är inte min språkkänsla, och jag tror inte heller det är en särskilt spridd läsning av ordet fåne. Jag hittar inte heller något om funktionsnedsättning på SO eller SAOL.

Jag tror det här kan röra sig om en missuppfattning av hur ordet Fåne används.

Jag kan helt klart förstå att man kan ha använt ordet fåne för att beskriva personer med funktionsnedsättning, särskilt innan man började prata i termer av diagnos. Men jag delar inte uppfattningen av att det har blivit en etablerad betydelse av ordet.
 
Jag talar över lag en ganska ålderdomlig svenska. Jag lärde mig läsa i Nils Holgerssons underbara resa från 1907, och inom mig tycker jag nog omedvetet att det är normal nutidssvenska år 2026. En gång i tiden var jag en pojke som pratade som en gammal bok. Nu är jag snart en gammal man som pratar som en ännu äldre bok.

Men OK Leon, det här intresserar mig: ge mig din läsning av stycket jag citerade. Min fråga är inte avsedd att vara konfrontativ, något slags utmaning, utan jag är genuint intresserad av hur olika vi kan läsa samma text.
 
mrund said:
Jag talar över lag en ganska ålderdomlig svenska. Jag lärde mig läsa i Nils Holgerssons underbara resa från 1907, och inom mig tycker jag nog omedvetet att det är normal nutidssvenska år 2026. En gång i tiden var jag en pojke som pratade som en gammal bok. Nu är jag snart en gammal man som pratar som en ännu äldre bok.
Click to expand...
Jag är också bekväm i ålderdomlig svenska. Jag tror inte det är det diskussionen handlar om.
mrund said:
Men OK Leon, det här intresserar mig: ge mig din läsning av stycket jag citerade. Min fråga är inte avsedd att vara konfrontativ, något slags utmaning, utan jag är genuint intresserad av hur olika vi kan läsa samma text.
Click to expand...

Det rör sig om en ganska förlöjligad karaktär med tydliga drag av fars.

Om man vill läsa karaktären som funkofob eller homofob så går det. Men det finns inget uttryckligt i beskrivningen som gör den läsningen nödvändig.

Jag tror definitvt han hade mått bra av att skrivas om till Arams hemlighet 2.0.
 
Aha, så Lilja & Co menar definitivt att Amil är löjlig, men inte för att han är dum i huvudet eller omanlig: han är bara världens klantigaste kurtisan?
 
Leon said:
En byfåne är väl en person som är socialt utstött och inte riktigt klockar de sociala koderna. Behöver ju verkligen inte ha med funktionsnedsättning att göra
Click to expand...
Är då "ett original" och "en byfåne" samma sak?
 
Han är enligt texten du citerade:
  • nära en byfåne
  • uppträder som en kurtisan men saknar stil, utseende och fingertoppskänsla för att vara äkta
  • läspning och skorrande "r" som han har lagt till sig för att vara sensuell (men misslyckas uppenbarligen kapitalt eftersom andra tycker att det är en olat)
  • sorglig skepnad
  • desperat
  • "kurtisan" (citationstecken)
  • tjänar magert uppehälle
Vilket tyder på någon slags ömkansvärd figur, men det enda i beskrivningen som bär någon ledtråd om funktionsnedsättning är väl egentligen att han är "det närmaste Arams ravin kommer en byfåne". Men byfåne beskriver väl snarare andras relation till honom är huruvida han har en funktionsnedsättning. Nu var väl byfåne knappast en diagnos som sattes av en läkare, utan snarare ett nedsättande begrepp som användes i vida begrepp om avvikande personer (inklusive funktionsnedsatta).
 
Zire said:
Han är enligt texten du citerade:
  • nära en byfåne
  • uppträder som en kurtisan men saknar stil, utseende och fingertoppskänsla för att vara äkta
  • läspning och skorrande "r" som han har lagt till sig för att vara sensuell (men misslyckas uppenbarligen kapitalt eftersom andra tycker att det är en olat)
  • sorglig skepnad
  • desperat
  • "kurtisan" (citationstecken)
  • tjänar magert uppehälle
Vilket tyder på någon slags ömkansvärd figur, men det enda i beskrivningen som bär någon ledtråd om funktionsnedsättning är väl egentligen att han är "det närmaste Arams ravin kommer en byfåne". Men byfåne beskriver väl snarare andras relation till honom är huruvida han har en funktionsnedsättning. Nu var väl byfåne knappast en diagnos som sattes av en läkare, utan snarare ett nedsättande begrepp som användes i vida begrepp om avvikande personer (inklusive funktionsnedsatta).
Click to expand...

En perfekt redogörelse för vad jag haltande försökte få fram ;)

En intressant fråga är hur byfåne förhåller sig till hovnarr (förutom den uppenbara skillnaden i social milieu)
 
Zire said:
det enda i beskrivningen som bär någon ledtråd om funktionsnedsättning är väl egentligen att han är "det närmaste Arams ravin kommer en byfåne". Men byfåne beskriver väl snarare andras relation till honom än huruvida han har en funktionsnedsättning.
Click to expand...
Nu kallar de iofs Amil för definitiv byfåne på sid. 7. Men det är nog ett av många exempel på att även detta tillbehör (liksom Det Döende Skeppet) är illa redigerat och uppvisar motsägelser. Det är till exempel tvetydigt huruvida Amil jobbar på krogen (sid. 7) eller vägrar jobba på krogen (sid. 19).
 
Jag tror att jag snarare läser karaktären som någon som försöker för hårt, som en tonåring som försöker vara cool som marline Monroe men totalt misslyckas och därför blir tragi-komisk.

Kurtisaner framställs ju som eleganta, högstatus figurer (jag skyller på fire fly) och då försöker den hör figuren och misslyckas, så lite buskis

Men då läser jag lite snällt
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top