Edition wars D&D

[erikt]

Intressant. Jag har nog en väldigt förutfattad bild av detta inser jag. Har alltid haft bilden att DnD4 blev helt utskrattat.

DnD4 fick mycket kritik, men utskrattat tror jag inte det blev.

Jag har ingen personlig erfarenhet av DnD4, men vad jag förstår så var det ett spel som visste vad det ville göra och gjorde det rätt bra. Problemet var att det inte riktigt matchade vad DnD spelare ville ha, och skiljde sig en del avseenden rätt mycket åt från tidigare DnD versioner så naturligtvis fick det kritik för att "inte vara riktig DnD".

 

[Oldtimer]

DnD4 fick mycket kritik, men utskrattat tror jag inte det blev.

Jag har ingen personlig erfarenhet av DnD4, men vad jag förstår så var det ett spel som visste vad det ville göra och gjorde det rätt bra. Problemet var att det inte riktigt matchade vad DnD spelare ville ha, och skiljde sig en del avseenden rätt mycket åt från tidigare DnD versioner så naturligtvis fick det kritik för att "inte vara riktig DnD".

Visst var det ett stort avsteg från 3E. Men 3E var i sig självt ett stort avsteg från AD&D2 (för att inte tala om D&D BECMI).

För min egen del, som ändå spelat D&D sedan 1975, var det första gången som D&D verkligen klickade för mig. Det var inte perfekt, men det var närmare vad jag ville att D&D skulle vara än någon annan version. Hade man lanserat det på ett bättre sätt och fått handlingsutrymme att göra en 4.5 (och då menar jag inte deras panikartade Essentials), tror jag att det hade kunnat bli riktigt bra.

Fast att det inte blev så, innebar ju att jag skapade min egen 4.5 som är det enda D&D jag spelar sedan dess.

 

[God45]

Tadaa!

Man, de här reklamerna är lite nostalgi för mig

När jag var ny började vi med AD&D. När folk ville börja spela en ”modern version med snygga bilder och fler klasser” så valde vi mellan Pathfidner och 4ed. Det blev Pathfinder för det var en bok för både spelledare och spelare istället för 2.

Sedan började någon spelleda 4ed och det var också jättekul. Warlorden var amazing.

Det bästa med 4ed/3.X kriget var att det ledde till OSR rörelsen som blev hemma för mig.

 

[krank]

4e är det enda D&D jag spelat och det enda jag varit det minsta sugen på att spela. Jag minns absolut hur utskällt det var – det roliga för mig var ju att 4E blev utskällt för (upplevde jag det som) exakt de saker som gjorde att jag inte gillade D&D3e. "Det är för mycket brädspel". Well…

Jag har goda minnen av 4e – min första spelgrupp när jag flyttade till Stockholmsområdet var e 4e-grupp ledd av Arfert och jag minns fortfarande min dragonborn-bard. Jag var dålig på matte och på reglerna och behövde hela tiden hjälp, men jag hade kul! För brädspel är kul, och 4e spelade vi väldigt brädspeligt. Det kändes mer "ärligt" än tidigare versioner, mer renodlat. Vill man göra annat än brädspelig strid så väljer jag ju alla gånger något annat än D&D…

Jag köpte till och med Essentials-grejerna själv, och spelledde ett par gånger. De och kartpaketen och en massa andra boxar står fortfarande här i nördhyllorna och väntar på att återupptäckas…