Spel med Spelledare med låg tröskel

Lukas

Mannen i Gult
Joined
25 Jan 2010
Messages
3,822
Location
Huddinge
Tänk dig att du var i en situation där du ville spelleda en mindre kampanj i något hyfsat traditionellt (låt oss definiera det som spel med spelledare i den här tråden) , men av någon anledning så har du väldigt lite ork att förbereda saker. Vad hade du valt som känns som spelet med minst tröskel för dig att bara sätta igång med?

För mig skulle det några första editionen av apokalyps world, ett spel som trotts att det var många år sedan jag spelade så känner jag att jag kommer ihåg de flesta regler. Det är också så väldigt spelaragenda styrt, att jag innan spelmöte ett inte hade behövt göra något allt utan byggt spelvärlden genom frågor till spelarna. sedan mellan spelmötena, hade jag bara behövt komma ihåg vad som hänt, och kanske skriva något enstaka custom move till något av de etablerade hoten.

Vad hade varit ditt spel?
 
Är det fusk att säga Kutulu + Tatters of the King? För annars säger jag det. Mest för att jag kan både kampanj och spel typ utantill.

I andra hand Kutulu + nåt annat köpe. Fördelen med just CoC / ToC är ju att det finns rätt mycket man kan köpa och som inte kräver mycket jobb för att förbereda.

Annars vet jag inte. Jag vet inte om det går för mig att spela den sorts kampanj jag föredrar utan en massa förberedelser. Oneshots av typ Null State kan jag ju köra när som, men det är ju verkligen inte gjort för kampanjer, inte ens korta.
 
Jag kan köra OSR D&D helt ur minnet och det tar bokstavligt talar mindre tid att komma på en dungeon som räcker hela sessionen än de få minuter spelarna slår fram stats under.
 
InSpectres, eftersom spelet och spelarna gör det mesta. Det enda du behöver hitta på är hinder under spelets gång.

Det var spelet som räddade mig efter att jag bränt ut mig som spelledare. Annars hade jag troligtvis inte fortsatt med rollspel.

Jag gjorde en egen variant av spelet, där man spelar monsterjägare.

Annars hade det varit Askans och skuggornas stad.
 
InSpectres, eftersom spelet och spelarna gör det mesta. Det enda du behöver hitta på är hinder under spelets gång.
Ja, InSpectres är perfekt eftersom det ska spelas helt utan förberedelser, och relativt liten del av ansvaret ligger på spelledaren.
 
För mig är det nog vampire av vilken utgåva jag nu spelat senast. Jag slänger ur mig förutsättningarna karaktärerna börjar i på några minuter och sen under den halvtimme spelarna kastar ihop karaktärer ritar jag en mindmap med något dussin npcer och vad deras relationer och drivkrafter är. Sen är det bara att kasta in spelarna i fisktanken.
 
Cy_Borg.

Där finns en jätterik värld att utforska och genom karaktärsgenereringen får du helt naturliga anledningar att engagera dig i världen utan prepp. Dessutom finns en väldigt bra scenariogenerator! Även online:

Punkmaker

Som allt det inte vore nog ingår ett riktigt bra äventyr i regelboken.
 
Tänk dig att du var i en situation där du ville spelleda en mindre kampanj i något hyfsat traditionellt (låt oss definiera det som spel med spelledare i den här tråden) , men av någon anledning så har du väldigt lite ork att förbereda saker. Vad hade du valt som känns som spelet med minst tröskel för dig att bara sätta igång med?

För mig skulle det några första editionen av apokalyps world, ett spel som trotts att det var många år sedan jag spelade så känner jag att jag kommer ihåg de flesta regler. Det är också så väldigt spelaragenda styrt, att jag innan spelmöte ett inte hade behövt göra något allt utan byggt spelvärlden genom frågor till spelarna. sedan mellan spelmötena, hade jag bara behövt komma ihåg vad som hänt, och kanske skriva något enstaka custom move till något av de etablerade hoten.

Vad hade varit ditt spel?
Det system du redan kan, i en värld du redan kan.

Det är c:a 85% lättare att köra en favorit i repris, eller åtminstone återbesöka samma platser i ett system du kört mycket förr. För mig skulle det nog vara HT, eller År Noll vanilj. Jag har kört dem förr, jag gillar världarna, jag har systemen i ryggraden, etc.

Med det sagt är det inte nödvändigtvis lättare för spelarna att plocka upp det. Men om du som spelledare ska ha lägsta möjliga tröskel är det att köra något du kört förr och redan kan utantill.
 
Shadowdark. Busenkelt att slumpa fram allt man behöver från spelets många tabeller, och det är även enkelt att spelleda färdiga äventyr med i stort sett noll förberedelsetid.

(Drakar och Demoner -23 och Symbaroum sitter i ryggraden, så dem hade jag också snabbt kunnat börja spelleda.)
 
InSpectres är ett toppensvar. Lasers and Feelings och dess hack funkar ju väldigt bra om man är bekväm med improvisation. Sedan finner jag dem rätt tråkiga att spelleda och ännu tråkigare att spela, men det är i alla fall snabbt och enkelt. Och beroende på hur löst man kan tolka kriterierna i TS så kan jag också tänka mig att spelleda lite friformat relationsdrama. Bygg en relationskarta med spelarna, låt dem välja rollpersoner, och jobba sedan med spotlighttid, klippning, elda på konflikter och svårigheter där det behövs, men låt spelarnas agerande styra berättelsen i övrigt. Vill man ha lite mer kött på benen kan man köra detta med Utpost, som är typ detta formaliserat, men med en lite mer uppluckrad spelledarroll än vad du kanske är ute efter här.
 
Shadowdark. Busenkelt att slumpa fram allt man behöver från spelets många tabeller, och det är även enkelt att spelleda färdiga äventyr med i stort sett noll förberedelsetid.
Formgivningen i Shadowdark-äventyr (likaså äventyr till Old Scool Essentials osv) är verkligen optimala för att bara slänga fram på spelbordet utan prep
 
Vad hade varit ditt spel?
Jag hade nog tagit Kuf. Det GÅR att gräva ner sig fullständigt som SL i det spelet, men det går också att köra med väldigt lätt packning. Lyckas man bara få ihop en start-situation så går det utmärkt att bara vara en reaktiv SL och svara på vad spelarna hittar på, och från återhämtningsfaserna får man ofta tillräckligt bra stoff för att nästa äventyr i kampanjen skall nära nog skriva sig självt.

Å andra sidan så har Kuf varit vårt go-to-spel i flera år, så jag har utvecklat en känsla för vad som är "naturligt" där. Kanske är det svårare för andra, jag vet ärligt talat inte.
 
EZ D6? Jag har inte spelat det, bara läst det. Passar inte vår spelgrupp riktigt, men med trådstartens förutsättnignar skulle jag överväga det.
 
Hade spelat Pirate Borg (eller annat valfritt Borg), som @Khan skriver är detta större delan av anledningen. Det jag skulle tillägga till formulan är:
Enkel spelarinlevelse.
Att systemet/världen enkelt för spelarna att föreställa sig och att det är lätt för spelarna att känna delaktighet med sin SPs mål. Att leka pirat i ett skruvat Pirates of the Caribbean där man inte är jack sparrow utan han med glasögat (Ragetti eller Pintel, kommer aldrig ihåg) där ditt mål är att sno ett skepp för du måste fly inkvisitionen för ditt kätteri/äktenskapsbrott/röveri, känns tillgängligt på något sätt, för mig då. Ger utrymme att spela rövhattar med, eller missförstådda hjältar.
 
Back
Top