Hur använder du ordet ”räls” och ”railroading”?

Hur använder du ordet räls?


  • Total voters
    32
Händer det där i verkligheten? Jag tror inte att jag stötte på detta ens under min ungdoms traddagar när vi alla var omogna och dåliga på rollspel.
O ja, alla exempel kändes väldigt igenkännbara för mig. Hänt mig flertalet gånger senaste åren, med många olika personer, och jag har definitivt gjort det själv.

Sen är förstås frågan var man drar gränsen mellan ”din idé var inte bra nog, försök igen”, ”det finns bara en tänkbar idé jag skulle acceptera”, ”jag har en annan idé”, osv. Väldigt flytande och beroende på stämning och inställning. Det en spelare tycker är rimligt och skulle passa in kanske en annan tycker är orimligt, och lägger sitt veto.

(Jag tänker att detta kan hända även i spelledarlösa spel, att någon känner sig begränsad och sina idéer ignorerade. Inte hänt mig själv i sådana spel vad jag minns, dock.)
 
Last edited:
O ja, alla exempel kändes väldigt igenkännbara för mig. Hänt mig flertalet gånger senaste åren, med många olika personer, och jag har definitivt gjort det själv.

Sen är förstås frågan var man drar gränsen mellan ”din idé var inte bra nog, försök igen”, ”det finns bara en tänkbar idé jag skulle acceptera”, ”jag har en annan idé”, osv. Väldigt flytande och beroende på stämning och inställning. Det en spelare tycker är rimligt och skulle passa in kanske en annan tycker är orimligt, och lägger sitt veto.
Jag blev en gång anklagad för att rälsa spelet eftersom jag inte tillät spelaren bygga en bomb av en en gammal tv och ett akvarium, så det är nog absolut en fråga om var man drar gränsen.
 
En intressant detalj tycker jag är själva uttrycket: ”rälsad”.

Man kan jämföra liknelsen att känna sig ”överkörd”. Hade det varit ett etablerat begrepp skulle dess innebörd och tolkning säkert också kunna skiftas med tiden, men grundliknelsen är tydligare obehagligt laddad. Att bli överkörd känns mer automatiskt och garanterat dåligt, medan att vara ”rälsad” eller satt på en räls i sig, som ordval är mindre tydligt dåligt. Att sitta på en berg-och-dalbana kan låta kul, eller spårvagn en effektiv transport!
 
Jag blev en gång anklagad för att rälsa spelet eftersom jag inte tillät spelaren bygga en bomb av en en gammal tv och ett akvarium, så det är nog absolut en fråga om var man drar gränsen.
Hur kunde du förneka spelare absolut frihet! Det är ju så rollspel marknadsförs! Att man har total frihet och kan göra vad man vill! Stygg SL verlandes.! 🤪
 
Jag blev en gång anklagad för att rälsa spelet eftersom jag inte tillät spelaren bygga en bomb av en en gammal tv och ett akvarium, så det är nog absolut en fråga om var man drar gränsen.
Jag har känt mig rälsad för att min rollperson inte fick en dejt!
 
En intressant detalj tycker jag är själva uttrycket: ”rälsad”.

Man kan jämföra liknelsen att känna sig ”överkörd”. Hade det varit ett etablerat begrepp skulle dess innebörd och tolkning säkert också kunna skiftas med tiden, men grundliknelsen är tydligare obehagligt laddad. Att bli överkörd känns mer automatiskt och garanterat dåligt, medan att vara ”rälsad” eller satt på en räls i sig, som ordval är mindre tydligt dåligt. Att sitta på en berg-och-dalbana kan låta kul, eller spårvagn en effektiv transport!
Är inte grejen att när jag satt mig på spårvagnen så finns bara en riktning, den riktning som loket drar mig mot? Samtidigt så faller det ju lite, märker jag, eftersom att ingen förhindrar dig att göra diverse tokigheter på spårvagnen utöver övriga passagerare (spelare) och konduktören (SL).
 
För mig är räls en negativt laddad term i rollspel. Jag har nog aldrig hört någon berömma spelledaren för att hen rälsade äventyret så bra.
Jag har fått det berömmet två gånger, faktiskt! (Det ena var ett äventyr som bokstavligen utspelade sig på ett tåg och det enbart gick att gå framåt längs tåget)
 
Jag har fått det berömmet två gånger, faktiskt! (Det ena var ett äventyr som bokstavligen utspelade sig på ett tåg och det enbart gick att gå framåt längs tåget)
Det här får mig att fundera på om begränsade ytor kan upplevas som att spelarna blir rälsade. Jag vet inte om jag hört det, eller om det är ett falskt minne, men någonstans känns det som att jag hört att spelare kan uppleva det som rälsat om äventyret utspelar sig på en begränsad yta. Själv kan jag tänka att begränsad yta kan tillföra till spelet, då det blir mer koncentrerat. Jag tror det här är något som kommit med åldern för mig, jag gillar det begränsade formatet över det öppna formatet.
 
Hur kunde du förneka spelare absolut frihet! Det är ju så rollspel marknadsförs! Att man har total frihet och kan göra vad man vill! Stygg SL verlandes.! 🤪
Oironiskt så är det ett problem att det är så här många nybörjare får spelet förklarat för sig. De går in med vanföreställningen att de kan göra Vad De Vill, och så kommer jag och bah "app app app".
 
Oironiskt så är det ett problem att det är så här många nybörjare får spelet förklarat för sig. De går in med vanföreställningen att de kan göra Vad De Vill, och så kommer jag och bah "app app app".
Håller helt med. Det är ett problem att vi är usla på att förklara vår hobby på ett vettigt sätt. Jag är mer och mer för att förklara och berätta vad ett specifikt rollspel går ut på - istället för att dra till något vagt som bara skapar missförstånd.

Bättre då att säga "Fan, du skulle inte vilja vara med och lira lite rollspel? Vi lirar dungeons and dragons. I vår spelgrupp så är det mycket fokus på att delta i taktiska strider mot vidunderliga monster, däremellan sitter vi på ett påhittat värdshus och driver med varandra som om vi skulle vara våra påhittade rollpersoner".
 
Det har väl uppkommit som en negativ term, men sen tycker jag mig kunna uppfatta ett slags "reclaim the rail"-rörelse där man ändå kan diskutera styrkor i den linjära äventyrsstrukturen.

Själv har jag nog gått från att se ett rälsat äventyr som något absolut uruselt.till att kunna tycka det är lite småtrevligt här och var.
Ett uttryck av "reclaim the rail" är väl det som numera populärt kallas för "cinemtaic play" som kan vara mer eller mindre "Railrodat" eller i alla fall linjära till sin karaktär.
 
Ett väldigt typiskt rälsfenomen jag upplever stör många spelare är när ett äventyr innehåller en SLP som spelarna börjar misstänka för allehanda dåligheter. Äventyret är också skrivet på ett sådant vis att vederbörande måste förråda rollpersonerna på något vis och gärna komma undan med det – trots att spelarna redan långt på förhand börjat få misstankar, försökt förebygga precis det scenario som kommer inträffa, etc.
 
Är inte grejen att när jag satt mig på spårvagnen så finns bara en riktning, den riktning som loket drar mig mot?
Det finns tågväxlar. Det kan finnas valmöjligheter även när man åker på räls. Och man kan välja att stanna eller inte stanna vid stationerna. Beror så klart vem som sitter vid sparkarna.

Där jag skiljer mellan rälsad och det engleska railroaded.
 
Hur skulle du översätta respektive term?

I den mån jag skulle känna ett behov av översättningar, typ nått sånt här;

Railroaded - Överkörd/köra över (jag tror inte vi hade samma antagonistiska järnvägsrörelseexpantion som USA hade som jag misstänker bidragit till det ordets användning. Men jag kan ha fel)

Räls/rälsad - On the rails/linear.
 
Back
Top