Ja, det stämmer.Wolves of Calla är det väl?
Har alltid hört gott om Wolves of the Calla, och just den har gjort mig sugen på att fortsätta serien (har bara läst, och älskade, de två första som ung). Gissar att det är ovärt att läsa den fristående?Jag är väldigt förtjust i Wolves of the Calla, där main-questen tar en paus och vi får se att alla i gänget nu är fullvärdiga gunslingers och vad sånna faktiskt gör!
Har alltid hört gott om Wolves of the Calla, och just den har gjort mig sugen på att fortsätta serien (har bara läst, och älskade, de två första som ung). Gissar att det är ovärt att läsa den fristående?
Har alltid hört gott om Wolves of the Calla, och just den har gjort mig sugen på att fortsätta serien (har bara läst, och älskade, de två första som ung). Gissar att det är ovärt att läsa den fristående?
Ja, det stämmer.
"I just found this world a hard place to be good in," says [...], then he closes his eyes and, with an expiration of breath, goes still.
Vet inte riktigt varför men jag vill säga att det är från Irvine Welshs Filth. I vilket fall är det nåt jag läst, för för länge sedan att minnas säkert tydligen.Alright!
Nytt citat. Bok igen. En dödsscen.
Vet inte riktigt varför men jag vill säga att det är från Irvine Welshs Filth. I vilket fall är det nåt jag läst, för för länge sedan att minnas säkert tydligen.
Den är väldigt svår att hoppa till är jag räddLiksom, du måste minst läsa de andra böckerna i serierna innan den, The Stand och Salem’s Lot.
Alltid kul hur olika man tycker - jag tycker att backstoryn i Wizard And Glass var det enda bra i hela serien, och Blaine the Mono det absolut sämsta i en redan dålig serie.Finns ingen anledning att hoppa. Blaine The Mono är ju med i böckerna mellan. Det är skrivet som en följetong. Om man ska hoppa så är Wizard and Glass mest Rolands origin-story. Vilket jag inte alls var intresserad av.
Alright!
Nytt citat. Bok igen. En dödsscen.
Låter som något rätt hårt.Alright!
Nytt citat. Bok igen. En dödsscen.
"I just found this world a hard place to be good in," says [...], then he closes his eyes and, with an expiration of breath, goes still.
"I am damned," thinks [...] in a sudden moment of self-awareness reserved for those who are soon to die. He feels that somewhere down the line he has made a grave mistake, but this realisation passes in a dreadful heartbeat, and is gone – leaving him in a room at the Grenville Hotel, in his underwear, with nothing but himself and his appetites.
Ah det är The Death of Bunny Munro, av Nick Cave dåOkej, vi tar ett till från samma bok. Inledningen.