För mig har nog Kult fungerat de gånger då det handlat om karaktärerna, deras mörka hemligheter och att man rent av spinner prepp runt dessa mer än att man spelar klassiska äventyr och där spelets backstory ska avslöjas. Fortfarande peppad att spela gamla klassiska boxen med just den ingången med de färdigheter man tagit till sig efter massa års spelande, för i realiteten var det kanske en halv session jag lyckades få till så i ungdomen, annars förstod jag nog bara inte riktigt hur det hängde ihop? Varför skapade vi dessa otroligt intressanta karaktärerna med sina egna plågade bakgrunder och det kändes som att ALLT skulle handla om just dem och hur dessas historik var intrasslade i väven av lögner som världen bestod av, istället blev det mer effektsökeri och räls. Så tycker ju det är helt fel att tänka att poängen är att avslöja backstoryn, överlag är jag ju högst tveksam till den ingångentill rollspelande, tvärtom tycker jag den inte alls bör finnas där som annat än lite material att trassla in mörka hemligheter i.
Sen huvudfrågan då, måste det vara äckligt och hemskt? Tror inte det, men det måste nog vara skevt? För mig är Kult inte äckelskräck, utan mer den där skeva skräcken där man inser att det som är hemskt är något man måste dyka ner i och äga kanske? Eller att någon annan äger det skeva och man själv inte förstår det? Tror helt klart det finns grader där att arbeta med, allt beöver nog inte vara kött, glas, läder och stål i en sexig/äcklig kombo.