Det kan det finnas, men jag vänder mig lite mot olika ”negativa” förklaringar varför man vill ha fakta, statistik, och en sammansatt värld. Det är inte brist på fantasi, utan jag ser verkligen det positiva i upplevelsen av att en värld existerar utanför ens eget spelbord. T ex att massor av andra spelare över decennier kan ta del av samma värld; att en värld kan byggas på och utvecklas över lång tid; att en värld som är beskriven på ett ”neutralt”sätt med en massa fakta kan skapa en kännbar plats för fantasin att utforska.
Och det är ju trist. Samtidigt får man ha viss respekt för att den enes irriterande detaljfokus är den andres inlevelsebrytande slarv. Generellt borde ju oftast sådana krockar uppstå för att person A tror att det finns underförstådda realiteter i settingen som person B inte är medveten om. Det kan vara svårt att navigera runt och blir i slutändan en fråga om preferenser i gruppen. Sen kan vissa spel vara mer eller mindre inbjudande till dem (vår värld lär ju vara värst på det sättet).
Det här är ju först och främst en av forumets coolaste trådar, i närminne! Men helt ärligt vågar jag påstå att majoriteten av alla fantasykartor som används i rollspel har improviserats.
"Här har vi ökenlandet, där är djungellandet, och sen här ligger skurklandet med en vulkan märkt 'brännbart'!"
I spel kanske ni behöver hitta ett vadställe över floden—och för den upplevelsen gör det inte jättestor skillnad om floden ritats ut med hjälp av förståelse för plattektonik och vattenerosion eller för att det bara blev så. I spel är den precis lika blöt oavsett vad.
Jo jag är med på det. Jag tycker bara det finns en anledning att vara medveten om att vi talar om situationer när en person faktiskt inte tycker det låter trovärdigt. Visst, oftast är det spelarens ansvar för allas kul att släppa det, men här pratar vi väl om undantagen.
