Rekommendera fantasylitteratur

Ja, tror jag läste åtminstone en av böckerna i serien när jag var yngre och att jag gillade den! Minns dock inte vad böckerna handlade om. Har för mig att settingen var en slags blandning av fantasy och nutid?

Det är en Dying Earth-setting.
 
Lord Dunsany bör alla fantasyfantaster ha provat på. Via biblioteken bör det gå att få tag på Älvkungens dotter eller Huset vid världens kant som samlar några av hans noveller, eller så väntar man någon månad tills Hastur förlag kommit ut med Sorglösa dagar på Yann och andra fantastiska berättelser. Det är korta noveller, så det går snabbt att läsa vid sidan av någon episk mastodontserie.
 
Ja, tror jag läste åtminstone en av böckerna i serien när jag var yngre och att jag gillade den! Minns dock inte vad böckerna handlade om. Har för mig att settingen var en slags blandning av fantasy och nutid?
En framtid så avlägsen att tekniska lämningar uppfattas som magi. Barocka samhällsinstutitioner, en ung torterares väg till makten, minnets och berättandets opålitlighet, religion och melankoli.
 
Vill du ha något lite ovanligare inom fantasygenren rekommenderas Leigh Bardugos böcker i GrishaVerse. Det är ytterst lite att ignorera vad gäller ordinarie YA-troper. Det är mest att alla är alldeles för unga i andra sviten (av tre) som retar mig.

1715668089458.jpeg
Det här är den första.

Men annars har du mängder med klassisk fantasy. Magiker, stora riken i krig, arméer och långa sökande resor, magiska varelser och allt annat man vill ha. Med skillnaden att världen är byggd med utgångspunkt i sekelskiftets Ryssland, inte i generisk riddartidseuropa. Så arméerna har gevär och uniform, alla dricker te ur samovarer, folk heter sånt som Lantsov och Nazalayenzky, och den moraliskt tveksamme hovprästen kallas Apparatchik.

Väl värt att läsa. Den svenska översättningen är överraskande bra dessutom.
 
Visserligen inte fantasy men Guillous Arn-böcker är tillräckligt påhittade för att iaf lämna den historiska litteraturen bakom sig. Svärd, riddare och fejder. Rätt underhållande med.
Med den logiken måste jag också tipsa om en av världens bästa böcker, som jag läste om för några år sedan. Den svenska översättningen håller absolut. Jag pratar förstås om Jag, Claudius av Robert Graves.
 
Elizabeth Moons Paksenarrion-trilogi är väldigt bra och något jag återkommer till med jämna mellanrum.

Katherine Kerrs Deverry-serie är också bra, men man kan nöja sig med de första fyra eller åtta böckerna. De efterkommande tolv blir lite bloatiga.
 
Anna Jakobsson Lund skriver Sveriges bästa fantasy. Hon är alltid mån om att läsaren ska hänga med, så även om det är helt främmande världar och magi så blir du aldrig bortkollrad bland påhittade ord. Min favorit är Equilibrium:

Equilibrium följer Ari som är kemist och jobbar vid Universitetet i Kintoro. Tyvärr är hens situation bräcklig, dels har hen en förmåga som hen måste dölja, dels är hens bror en av rebellerna som slåss mot staten. När så ett terrordåd sker måste Ari fly och hamnar då i Porto Luando och det är här boken verkligen lyfter. Ari med sin förmåga får nämligen jobb på en varieté och gömmer sig för Kintoros agenter i det öppna genom att uppträda på scen som magiker. Naturligtvis kan hen inte gömma sig för evigt och hela berättelsen får ett explosivt slut.

Det som gör boken så bra är (bland annat):
A) Settingen, The Prestige fast i 1920-talets nattlivsBerlin förlagt i fantasy-Maputo
B) Att Jakobsson Lund så övertygande gestaltar en icke-binär huvudperson
C) Språket, så enkelt och så bra!
D) Enpetare, en ensam och avslutad bok, inga oändliga "trilogier" här inte

Läs och bli ett fan du med.

Annars har hon också skrivit Metallsviten: Blynätter, Silvergryning samt Järndagar som är något så fantastiskt som sågverksfantasy som utspelar sig i och kring Näsvik (dvs fantasy-Sundsvall). Gillar du kombinationen klasskamp, alkemi, intriger och konspirationer mot en fond av brukspatroner och magiinkvisition i en avslutad serie så behöver du inte leta längre.

Eftersom hon skriver bra finns hennes böcker på i princip alla Sveriges bibliotek...
 
Per Jorners Efter lägereldarna har skön stämning med lite Drakar och Demoner-feeling.

Christina Brönnestam skrev Svart eld, men inte så mycket mer. Den boken är dock riktigt bra!
 
Hur kan ingen ha rekommenderat Amber-sviten av Roger Zelazny ännu? Multiversum styrs av en kungafamilj. De bråkar med varandra och besöker olika skuggvärldar. Vi följer en av de nio prinsarna som ska… typ hämnas på en annan av prinsarna?

70-tal och bra fart. Andra omgången med ny huvudperson är från 80-talet och inte lika väl mottagen, men jag gillade den med båda genomläsningarna.
 
Hur kan ingen ha rekommenderat Amber-sviten av Roger Zelazny ännu? Multiversum styrs av en kungafamilj. De bråkar med varandra och besöker olika skuggvärldar. Vi följer en av de nio prinsarna som ska… typ hämnas på en annan av prinsarna?

70-tal och bra fart. Andra omgången med ny huvudperson är från 80-talet och inte lika väl mottagen, men jag gillade den med båda genomläsningarna.
Jag skyller på alldeles för mycket att göra på jobbet just nu. För Roger Zelazny var min absoluta favoritförfattare.
Tyvärr finns det alldeles för lite av honom på svenska. Förutom Amber-serien från Wahlströms Fantasy tror jag bara att det finns Skuggornas herre (Jack of Shadows) utgivet på svenska.
 

Fucking tragiskt att tillståndet för bokmarknaden (och svenska språket) är sådant att en av världens bästa fantasyförfattare knappt finns i svensk översättning, och allt som finns är hans äldsta böcker, sedan länge slutsålda.

(Jag erkänner villigt att jag själv är del av problemet, dock).
 
Fucking tragiskt att tillståndet för bokmarknaden (och svenska språket) är sådant att en av världens bästa fantasyförfattare knappt finns i svensk översättning, och allt som finns är hans äldsta böcker, sedan länge slutsålda.
Ja det är värdelöst. Men folk läser inte böcker, verkar det som.
 
Back
Top