Många av mina absoluta favoritkaraktärer är hellyckliga helyllemänniskor. De landar ofta bäst efter att jag blivit mätt på annat som är mörkare.
Hur får man en intressant rollperson?
- Thread starter ceruleanfive
- Start date
ceruleanfive
Bläckfisk
Ni har svarat fel, allihopa. Rätt svar var ”en rolig dialekt”.
That
En rollperson som är intressant och ger de andra spelarna något att spela med. Den buttre riddaren från monsterslaktarsläkt som har krav på sig att fixa fru för att föra släkten vidare*. Sedan de andra spelarnas mer eller mindre lyckade försök att hjälpa till..
En bra skapad rollperson och en spelare som får andra att växa hjälper spelledaren med världen.
/C
*jorå så att, faktiskt från vårt drullande i Dimmornas dal.., Anabella verkar vara ett bra kap hittills
Oscar Silferstjerna
Vasp?!
Jag tror inte att det går att säga något generellt om vad tricket är. Helt enkelt för att det inte finns ett enda trick utan många. Spelar man bara ett äventyr behöver hemligheten passa just det äventyret - och förmodligen också avslöjas i det (om det nu inte bara är den enskilde spelaren som har kul med hemligheten). I en längre kampanj kan det finnas flera lager i hemligheten - RP:n är inte bara KGB-agent utan jobbar egentligen som mullvad åt CIA men till slut visar det sig att KGB har känt till detta hela tiden och därför serverat vilseledande information etc.
Vad tricket är tror jag också har med settingen att göra. Vilken typ av hemligheter passar i Mutant? Eller Noir? Eller Call of Cthulhu? Det blir helt olika saker. Jag tror också att en del settingar passar särskilt väl för hemligheter medan andra inte alls gör det. En förutsättning för en mer komplicerad hemlighet är nog att karaktären inte dör genast. Att Ash i Alien blir intressant är för att man först har trott att han är människa (bara när man ser om filmen inser man att han är robotlik hela tiden). Så det handlar om att först bygga upp en förväntan, även om det är lätt att det blir förutsägbart om spelarna kan settingen bra.
En del settingar närmast är sina hemligheter. Tänker exempelvis på Mutant och Pyrisamfundets historia. Olika aspekter av den är ganska lätta att bygga in i enskilda personers bakgrunder - psi-mutationer, hemligt ursprung, koppling till enklav, medlemsskap i Järnringen eller annat sällskap etc. Egentligen fungerar många andra settingar på liknande sätt. Det finns något större att ta reda på i spel. Gör någon eller alla RP:na till en del av det. Om det är intressant för alla i spelgruppen att känna till hemligheterna i förväg beror förmodligen på hur man spelar och vad man tycker är viktigt för upplevelsen. Själv tycker jag att det är viktigt att kunna överraska varandra.
Last edited:
Eftersom jag spelar med ganska starkt fokus på att Lösa Äventyret™ så är "intressant rollperson" ju sällan mitt mål, men en sak jag missat om den nämns är att låta rollpersonen helt enkelt ha något att tillföra gruppen som ingen annan har. En förmåga som är hyfsat flexibel och kan användas i olika situationer till exempel. De bästa förmågorna är ju de som inte är one-trick-ponies; rena stridsförmågor är ju t.ex. aptrist medan "kan teleportera små saker upp till en meter" kan användas i tusen situationer på tusen olika sätt. Då blir rollpersonen användbar, och användbar är ju också en sorts "intressant" =) Dessutom en typ av "intressant" som inte distraherar från att Klara Äventyret™ =)
I de lägena tycker jag också att kontakter kan göra rollpersonen intressant! Typ om man har en historia till labbteknikern, eller känner en antikvarie, etc, etc. Det gillade jag verkligen när jag testade Blades in the Dark.
En intressant rollperson är en rollperson som man vill höra mer om.
Följande skulle jag vilja höra mer om:
Följande skulle jag vilja höra mer om:
- En rollperson som har tydliga svagheter som man förväntar sig kommer att komma i vägen för vad den hittar på.
- En rollperson som är i en väldigt besvärlig situation som tvingar den att fatta avgörande beslut.
- En rollperson som befinner sig i en osäker situation där det är oklart hur det kommer att sluta.
- En rollperson som är en trafikolycka man inte kan hålla blicken borta från. Det kommer att gå åt helvete på något sätt, frågan är hur.
- En rollperson som man kan känna sympati för, som fattar moraliskt begripliga beslut.
- En rollperson som dras till obalans och inte väntas behålla en statisk situation. Typ om rollpersonen blir bonde och söker sig till det lugna livet så vet man att tidigare eller snara framtida handlingar kommer att leda till att personen slits ur balansen och tvingas till intressanta val.
Rangertheman
Myrmidon
- Joined
- 15 Dec 2015
- Messages
- 4,337
Håller helt med! Hur rollpersonen interagerar med övriga rollpersoner och med spelvärlden är det som gör hen intressant.
Jag har varit med om en rollperson som vore hyperintressant om hen var en karaktär i en roman, men det fanns varken öppningar- eller dynamik gentemot de övriga rollpersonerna och då funkade det inte. Till råga på allt skavde hen mot premisserna för äventyret också. Hellre då en enkel servettskiss som formas av omgivningen och äventyret.
Rangertheman
Myrmidon
- Joined
- 15 Dec 2015
- Messages
- 4,337
Jag är generellt sett inte särskilt förtjust i hemligheter eller för mycket annat som inte delas med resten av gruppen. Om det inte är en uttalad del i scenariot, som till exempel i Alien, så riskerar det att skada tilliten mellan spelarna, mer än det tillför något till spelpassen.
Mogger
Hipsteranka
Jag tycker att det räcker med detta;
1. Vad vill din RP uppnå?
2. Varför?
3. Vad står i hennes väg? Varför har hon inte redan uppnått det?
Det här kan man diskutera runt och hela bordet bör vara med så får man en kreativ "RP-workshop" där alla bollar och brainstormar.
Det behöver inte vara krångligt eller unikt. Det viktigaste, tycker jag, är att du som spelare bryr dig. Annars är det bättre att slopa det och göra en RP som iaf passar in i sällskapet. Då kommer nog drivkrafterna och motgångarna ändå.
1. Vad vill din RP uppnå?
2. Varför?
3. Vad står i hennes väg? Varför har hon inte redan uppnått det?
Det här kan man diskutera runt och hela bordet bör vara med så får man en kreativ "RP-workshop" där alla bollar och brainstormar.
Det behöver inte vara krångligt eller unikt. Det viktigaste, tycker jag, är att du som spelare bryr dig. Annars är det bättre att slopa det och göra en RP som iaf passar in i sällskapet. Då kommer nog drivkrafterna och motgångarna ändå.
Jag tycker nog din synpunkt låter mer som en travestering på första meningen i Leo Tolstojs roman Anna Karenina: ”Alla lyckliga familjer liknar varandra, men den olyckliga familjen är alltid olycklig på sitt särskilda sätt."
Men bortsett från mitt kvasiintellektuella gnabb så är det en bra synpunkt
Jag tänkte när jag skrev det:Jag tycker nog din synpunkt låter mer som en travestering på första meningen i Leo Tolstojs roman Anna Karenina: ”Alla lyckliga familjer liknar varandra, men den olyckliga familjen är alltid olycklig på sitt särskilda sätt."
Men bortsett från mitt kvasiintellektuella gnabb så är det en bra synpunkt
- Är det här Dostojevskij, eller är det någon annan ryss? Jag borde kolla upp det.
- Hur fan stavar man Dostojevskij på svenska? Jag borde kolla upp det.
Unika karaktärer med egenheter, svagheter, relationer till andra karaktärer, SLPs, spelvärden och till vad spelet ska handla om gör en rollperson intressant. Detta ger spännande karaktärer som tar initiativ och som det är intressant att se hur det ska gå för dem.
Jag har utgått från ungefär följande:
Jag vill ha intressanta karaktärer men vill också att de ska gå snabbt att skapa. Jag överväger slumptabeller för ovan punkter, och/eller att en del punkter kan fylas i för session två.
nyvinter
Illustrationist
Det här håller jag inte med om. En hemlighet och dess konsekvenser försvinner inte bara för att någon vet om den, i varje fall inte de bra. Nu har du folk med hållhakar på dig istället. Och om den avslöjas dramatiskt för allmänheten, då kanske folk dömer dig för det i flera år.
Men hemligheter tycker jag drivs bäst av två motsatta krafter: (1) rollpersonen som inte vill att det ska avslöjas och (2) spelaren som vill att det ska komma fram. Men detta beror också på att jag tycker att om något inte kommer fram i spel, så spelar det ingen roll alls. Om jag har en hemlig identitet och det bara stannar mellan mig och spelledaren och aldrig påverkar spelet, då är det en helt meningslös hemlighet.
Mikl
Warrior
- Joined
- 11 May 2023
- Messages
- 333
Jag håller med de som tar upp svagheter som en nyckel till att göra en rollperson intressant. Men det behöver vara en svaghet som inte de andra spelarna stör sig på. Exempelvis, en kamrat som inte går att ta med någonstans utan att den gör bort sig blir tålamodsprövande i längden. Det kan i vissa fall vara roligt första gången men det blir gammalt snabbt.
Quadrante
Grisbonde
… med förbehållet att det är inte svagheten i sig, utan avvikelsen. Det finns något unikt att berätta om/med.
Ja, men det är ju något jag upplever snarare gör rollpersonen jobbig än intressant. I min spelstil, med fokus på att klara äventyret, då.
Det där är ju verkligen något jag vänder mig emot. Vaddå meningslös? Kanske är det meningslöst för de andra spelarna, men vad spelar det för roll? Din hemliga identitet påverkar ju hur spelet känns för dig, och det är väl en mening i sig?
Sedan är ju sådana där motsatta krafter helt anatema för mig, eftersom jag föredrar inlevelse och dieges… Men som sagt, det gäller ju bara min spelstil. Är man okej med en massa metatänk och så blir det ju såklart en annan avvägning.
Last edited: