KH Krun

afUttermark

Swashbuckler
Joined
17 Oct 2011
Messages
2,016
Jag sitter och småpular med mitt KH äventyr och har hamnat i Krun. Del-Äventyret kommer utspelas i Gokorum, på damvidderna och i den lilla kuststaden Muratz.

När ni tänker på Krun hur ser ni det framför er?
Är jorden på Arramasslätten brukad eller är det en livlös plats plågad av gudarna.
Ge mig spelledare tips om Kruns geografi
 
Krun torkar ut, sakta men säkert. På sina håll är det bördigt, och såväl magi som konstbevattning tillämpas. Men tänk Iran, Israel eller Turkiet. Det finns alltså gott om odlad mark.

Ju närmre Dammvidderna man kommer desto mer renodlad stenöken blir det, och på sina håll är det såklart sandöken.

Så i princip kan man göra lite som man vill. Kartan kan användas som guide. Färgen skvallrar lite om hur växtligheten ser ut.
 
Krun torkar ut, sakta men säkert. På sina håll är det bördigt, och såväl magi som konstbevattning tillämpas. Men tänk Iran, Israel eller Turkiet. Det finns alltså gott om odlad mark.

Ju närmre Dammvidderna man kommer desto mer renodlad stenöken blir det, och på sina håll är det såklart sandöken.

Så i princip kan man göra lite som man vill. Kartan kan användas som guide. Färgen skvallrar lite om hur växtligheten ser ut.
Satt med den svartvita kartan. Växlar om nu
 

Bergen norr och öster om Rabul är svala och det är hyfsat med nederbörd, så området runt är bördigt. De bemedlade har ofta villor på slutningarna, med stora vinodlingar och fruktträd och fontäner och färgglada fåglar etc. Gokorum ligger ju i den norra avstickaren så det kan vara lite hur man vill där. Kanske är det en fattig bergsregion eller så är det prunkande trädgårdar för aristokratin. Eller båda. Eller nått annat.
 
Arramasslätten, med dess böljande fält och fruktträdgårdar. Vilken idyll! Apelsinlundar som steker i solen. En lat herde som vilar sig under skuggan av olivträden. Stora vinodlingar. Det gistna kvarnhjulet som sakta gnisslar för strömmen i de enkla terrakottakanalerna. En ensam ryttare med bössan över axeln och hårt lindad turban på väg hem till sin lilla förläning. En enkel men välmående byggd.

Vad kan vara mer fridfullt! Men tvärs genom landskapet skär Lilla Banérleden som ett sår från Rabul till Sargos. Hela Kopparhavets handlare, skojare, rövare och legosoldater i långa karavaner på väg från storstaden för att vinna skatter och rikedommar, eller tillbaka till storstaden för att spendera dem på den enda plats som verkligen räknas. Landsvägen är som en förlängning av Rabuls Stora Basaar, och rättstvister och gillesfejder följer de varutyngda massorna. Som ett pärlband längs vägen ligger karavanserajer som lika gärna kunnat vara ett andra Rabul, full av prål, flärd och de senaste danserna, underhållning och intriger. Kontrasten mellan det varma, svettiga stimmet bland Banérledens serajer, och det lantliga lugnet utanför dessa kaklade väggar - där endast en enstaka gam hörs kraxa - är total!
 
Slavar eller livegna på fälten?
Tänker själv slavar och fryntliga bönder
 
Slavar eller livegna på fälten?
Tänker själv slavar och fryntliga bönder

Det var ju typiskt dig att sätta fingret på de stora politiska tvistefrågorna! Enligt Saffranstavlorna, uråldrig krunsk hävd och i den allmänna uppfattningen är det ju väldigt enkelt: här odlar självägande, fria krunska medborgare som har både rätt och plikt att hålla en åker i bruk.

I verkligheten har markerna, även här i Kruns gamla kärnland, slagits samman i väldiga ägor och latifundier som drivs av köpmän, banérherrar och andra stormän. Bönderna är antingen fattiga medborgare på arrende, eller i vissa fall skuldslavar. Slaveri är ju trots allt inte förbjudet i Krun, även om det anses gå emot medborgarandan. Skuldslavarna arbetar därför för det mesta med förhoppningen, eller villfarelsen, att deras slaveri blir kortvarigt.
 
På åkrarna slita svartalfer, sida vid sida med barbosker, penner, melukhier och råttfolk. Övervakade av minotauriska och kentaurisla förmän också dessa brännmärkta med slavrunan. På kullen ligger en vacker vit villa där vi tas emot av husslavar, vart vi vänder oss i Krun kan man se de brännmärkta. Vi ska förse dem med kunskap om att det finns ett annat liv.” Sista brevet hem av Ygdan Grahf, Haddashier
 
Krun är för mig mer Bysans, Perserriket eller Ottomanska riket än rom, antika grekland eller vikingatid. DVS slaveri finns, men är begränsat. Kanske 10 snarare än 30% av befolkningen. Klassiska slavstater är annars Felicien, Krilloan och Erebosiska Arkipelagen. Zorakins, Karduniens och Berendiens livegna är ju inte långt från slavar de heller.

Hur som du skall givetvis köra ditt Krun! :)
 
Jag är dåligt insatt i ottomanska riket men trodde att de var en slavekonomi med tanke på att de hade så många slavsoldater
 
Krun är för mig mer Bysans, Perserriket eller Ottomanska riket än rom, antika grekland eller vikingatid. DVS slaveri finns, men är begränsat. Kanske 10 snarare än 30% av befolkningen. Klassiska slavstater är annars Felicien, Krilloan och Erebosiska Arkipelagen. Zorakins, Karduniens och Berendiens livegna är ju inte långt från slavar de heller.

Hur som du skall givetvis köra ditt Krun! :)
Tänker att jag hellre kör som det är tänkt om det finns en tanke.
 
Jag är dåligt insatt i ottomanska riket men trodde att de var en slavekonomi med tanke på att de hade så många slavsoldater

Deras slavsoldater (Janissarer, Kapikule) var inte en bred arbetsmassa utan en krigarelit. Du har samma fenomen i Egypten och Persien. I korthet är logiken samma som med det romerska pretoriangardet, du anställer/förslavar trupper direkt till kejsarmakten för att försäkra dig om deras lojalitet. Över tid blir de istället en maktfaktor i egen rätt.

Men du har ju rätt i att Ottomanska riket var en betydande slavekonomi, och djupt inblandad i den tidiga afrikanska slavhandeln. Så det kanske är ett dåligt exempel. Men man förknippar dem kanske mer med Janissarer, och med Harem, än med fält och åkrar.
 
Tänker att jag hellre kör som det är tänkt om det finns en tanke.

Tänk skuldslavar och arrendebönder! Särskilt på de stora ägorna. De kanske inte är brännmärkta bara, och har en inbiten föreställning om att slaveriet bara är "tillfälligt" och att de snart skall återupprättas.
 
Ja men nu när vi ändå är inne på slaveri. Krun måste väl ändå ha galärslavar och slavar i gruvorna
 
Det är ju en fantasysetting oxå och det vill man ju förhålla sig till. Så bönderna är främst krunier men är de människor. Är bondeyrket en mänsklig företeelse främst?
 
Ja men nu när vi ändå är inne på slaveri. Krun måste väl ändå ha galärslavar och slavar i gruvorna

Ja i båda fallen men med lite olika logik. I gruvorna tänker jag att de helt enkelt använder skuldslavar och fångarbete. I galärerna kan det vara lite samma, men tänker även att Krunska kaptener (som behöver roddarslavar) köper sin besättning på Kopparhavets slavmarknader. De hinner aldrig sätta sin fot på krunsk mark, och om de gör det så inhyses de i "hulks" så att den juridiska illusionen av att de befinner sig till sjöss upprätthålls. Så på galärerna går det mycket enklare att hålla storskaliga slavskaror under usla förhållanden.
 
Det är ju en fantasysetting oxå och det vill man ju förhålla sig till. Så bönderna är främst krunier men är de människor. Är bondeyrket en mänsklig företeelse främst?

Har håller vi oss generellt lite flytande. Man skall kunna spela i princip vilket folkslag som helst från vilken region från helst. Sedan finns det ju koncentrationer av folkslag - minotaurer i norra samkarna, ankor i västra kopparhavet, vargfolk på dammvidderna. Men den stora majoriteten av befolkningen är nästan alltid mänsklig. I Krun tänker jag nog att det är lite större övervikt människor än i andra delar av Kopparhavet, men även en del vargfolk och svartalfer. Men alla folkslag kan i princip återfinnas i alla samhällsklasser.
 
Det är ju dock så himla svårt med gruvdrift helt plötsligt dyker en armé med dvärgar upp och hävdar att den här ådern är deras helgade förfäders arv
 
Krun var nog en slavekonomi i större utsträckning förr, men de fick slut på områden att erövra och folk att förslava. Slavar, i allt väsentligt, är ju krigsfångar. Detta var alltså många generationer sedan och även om slavar fortfarande finns så utgör de en rätt liten del av befolkningen. Handeln sker på annat håll.

Så man kan med gott samvete använda krigsfångar, kastslavar som varit slavar i generationer, förslavade medborgar (pga av skuld eller annat) och så vidare.
 
Jo men bönder känns ju inte så dvärigt, eller alvlikt.
Känns inte heller som svartalfer odlar apelsiner
 
Back
Top