Små historiska fakta som kan vara intressanta i rollspel

En festlig grej som jag såklart glömmer källan på är att det inte alltid har varit en grej att kunna läsa texter tyst innantill.

Jag minns något brev där någon skriver hem, jag har för mig att det är tidig medeltid, och är förundrad för han har mött en lärd man som kan titta på en text och sedan vet vad som står utan att behöva ljuda.
 
TobiasEkwall said:
Jag minns något brev där någon skriver hem, jag har för mig att det är tidig medeltid, och är förundrad för han har mött en lärd man som kan titta på en text och sedan vet vad som står utan att behöva ljuda.
Click to expand...

Det här har berättats om Caesar också, men jag vet att folk inte riktigt är överens om saken.
 
TobiasEkwall said:
En festlig grej som jag såklart glömmer källan på är att det inte alltid har varit en grej att kunna läsa texter tyst innantill.

Jag minns något brev där någon skriver hem, jag har för mig att det är tidig medeltid, och är förundrad för han har mött en lärd man som kan titta på en text och sedan vet vad som står utan att behöva ljuda.
Click to expand...
Det berättades om kyrkofadern Ambrosius.

Källan är hans kollega Augustinus, i dennes Bekännelser.
 
Mekanurg said:
Därtill hade många välbeställda romerska hushåll en ung läskunnig slav som läste upp boktexter för sina herrar. Det fanns ju ingen bot för synfel, medfödda eller åldersrelaterade.
Click to expand...

Inte bara detta, utan det var också inte helt prestigefyllt att faktiskt läsa. Som Jesper Svenbro förtjänstfullt skildrar i Myrstigar var den skrivande någon som upplevdes som den aktiva, dominanta parten, medan läsaren var en passiv mottagare -- kopplingen till den samtida synen på sex mellan män är inte oavsiktlig, och skildras också i grovkorniga och direkta termer i samtida graffiti. Att som grekisk eller romersk patriark göra sig till ett språkrör för någon annans ord var att placera sig i en underordnad position, och då var det bättre att låta en slav göra det.

Här kan man peka på hur högläsningskulturen, där de flesta inte kunde läsa tyst, också gjorde läsningen performativ på ett annat sätt än den är idag. Att läsa en gravinskription innebar också att man faktiskt högt uttalade den dödes namn, och på så vis återkallade någon liten bit av dem tillbaka till livet. Den performativa aspekten finns så klart i ännu högre grad i rent muntliga kulturer, där det inte finns något sådant som en berättelse som bara "är" -- berättelsen återkallas och återskapas alltid när den uttalas, och detta görs alltid i ett sammanhang (se även Walter J. Ong, Muntlig och skriftlig kultur).
 
Svarte Faraonen said:
Inte bara detta, utan det var också inte helt prestigefyllt att faktiskt läsa. Som Jesper Svenbro förtjänstfullt skildrar i Myrstigar var den skrivande någon som upplevdes som den aktiva, dominanta parten, medan läsaren var en passiv mottagare -- kopplingen till den samtida synen på sex mellan män är inte oavsiktlig, och skildras också i grovkorniga och direkta termer i samtida graffiti. Att som grekisk eller romersk patriark göra sig till ett språkrör för någon annans ord var att placera sig i en underordnad position, och då var det bättre att låta en slav göra det.
Click to expand...

Det där tänkesättet sätter poetissan Sapfo i en annan dager. Coolt.
 
Om jag minns rätt så under guldrushen i Kalifornen, så var det billigare att skicka kläder på tvätt med båt från San Fransisco till Hawai'i och få dem tvättade där och sedan få dem tillbakaskickade än att få dem tvättade i stan.
 
Dilandau said:
Så nära som på 80-talet var det också en jäkla skillnad, vilket jag omdömeslöst försökte snacka om här:

Vansinniga grejer man fick göra som barn

På tal om det här inlägget så vill jag prata lite om ... barnkultur. Vet inte om det finns kvar men när jag var barn så kunde man på den lokala leksaksaffären köpa något som hette cowboy tändstickor som man inte behövde plån för utan som gick att antända mot alla skrovliga ytor. Vilka, med...
www.rollspel.nu www.rollspel.nu
Click to expand...

När vi gick på högstadiet kom vi på att man inte behövde de där cowboytändstickorna om man bara var engagerad nog och nyttjade exempelvis de slitna inte helt släta stenfönsterbrädena på skolan. Vad vi inte tänkte på var att något som räffligt nog för att tända säkerhetsstickorna hade viss inverkan på strukturen på tändstickstoppen.Plötsligt kunde det flyga iväg en brinnande bit av tändmaterialet från tändstickan. Hade man otur träffade det en syntettröja eller om det var tur för den brann så snabbt att det enbart brann upp ett stort hål i stället för att den tog fyr.
 
JohanL said:
I en antik setting kommer böcker i det format vi känner dem - codex - att vara mycket mindre vanliga än bokrullar, eller till och med helt saknas. När man talar om hur många "böcker" ett antikt verk tar upp, handlar det om antalet bokrullar av en viss längd.
Click to expand...
Om jag inte missminner mig så kommer ordet volym av just ordet för skriftrulle. Jag vill minnas att en rulle maximalt kunde rymma ungefär 40 sidor modern pocketbok. Det stämmer hyfsat med mitt exemplar av Odysséen, varje sång var en rulle.
 
Svarte Faraonen said:
På gränsen mellan Spanien och Portugal låg fram till år 1864 mikrostaten Couto Misto, en plats som inte så mycket hade grundats som uppkommit på grund av krångliga vasallförhållanden som mer eller mindre av en händelse innebar att den fungerade som en självständig stat.
Click to expand...
Borde finnas kvar som i praktiken självständig stat i Troubleshooter! så man kan ha äventyr där
 
Svarte Faraonen said:
På gränsen mellan Spanien och Portugal låg fram till år 1864 mikrostaten Couto Misto, en plats som inte så mycket hade grundats som uppkommit på grund av krångliga vasallförhållanden som mer eller mindre av en händelse innebar att den fungerade som en självständig stat.
Click to expand...

Även idag (och sedan århundraden tillbaka) har Andorra dubbla feodalherrar, numera biskopen av Urgell i Katalonien och Frankrikes president.

Det är antagligen en stor anledning till att det förblivit självständigt med två kolosser som grannar.
 
Last edited:
JohanL said:
Även idag (och sedan århundraden tillbaka) har Andorra dubbla feodalherrar, numera biskopen av Urgell i Katalonien och Frankrikes president.

Det är antagligen en stor anledning till att det förblivit självständigt med två kolosser som grannar.
Click to expand...

Vilket lustigt nog får konsekvensen att presidenten i detta mest republikanska land samtidigt är en monark.
 
Om man vill ha lite annorlunda intriger så förekom tydligen under senmedeltiden/renässansens början att matematiker duellerade om positioner med matteproblem. Att komma underfund med något nytt, exempelvis ett sätt att lösa tredjegradsekvationer, ledde till ett övertag eftersom man då självklart hemlighöll detta och gav tredjegradsekvationer till sina motståndare. Förutom att bromsa utvecklingen kunde detta leda till man lyckas tjata till sig en lösning men under ed att inte berätta för någon. Plötsligt sitter man där med ett stort framsteg men kan inte berätta. Om du lyckas snoka rätt på lösningen annorlunda beskriven i någon tredje parts dagbok kan man tycka att den är tillräckligt annorlunda för att inte täckas av eden och sprida lösningen. Plötsligt ser maktbalansen annorlunda ut och man har skaffat sig en fiende.

Myten säger även att pythagoréerna mördade en filosof för att denne inte skulle sprida den nyvunna kunskapen om irrationellt/-a tal (v/2) då detta rimligen skulle sprida kaos i världen.
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top