Omröstning - hur känner du inför ankor i rollspel?

Hur känner du inför ankor i rollspel?

  • Bottenlöst hat. Utrotning är det enda rätta!

    Votes: 7 4.8%

  • Ogillande. Jag ser helst att ankor inte förekommer i spelvärlden.

    Votes: 23 15.9%

  • Jag har inga särskilda känslor i någon riktning.

    Votes: 32 22.1%

  • Gillande. Jag skulle kunna tänka mig att ha en anka som rollfigur.

    Votes: 43 29.7%

  • Obegränsad kärlek. Det behövs fler kvackande hjältar i rollspel!

    Votes: 40 27.6%
  • Total voters
    145
Dr_Dängrot said:
Jag tror du läser in för mycket.

Det handlar nog inte om kränkt/ifrågasatt självbild av sin maskulinitet utan nördar är överlag oerhört passionerade när det kommer till det mesta som berör nördkultur.

Vart nån annanstans hittar du folk som diskuterar och på allvar kan bli osams om vilken franchise som är bäst star wars eller star trekk och vem som har dom bästa superhjältarna DC eller Marvel eller om en magiker kan kasta fireball under vattnet osv eller massa annat nördrelaterat som gemene man aldrig ens skulle komma på att bli upprörd över eller ens diskutera ifrån första början.
Click to expand...

Det verkar som att jag behöver förtydliga mig. Jag påstår alltså att rollspel är en töntstämplad företeelse. Delvis kan jag förstå varför. Ofta handlar spelen om att med muskelstyrka döda en fiende. Alltså fiktion om klassiska machokillar och deras hjältedåd. Spelen ser inte alltid ut så, men ofta. Kontrasten mot dem som spelar är slående. Många rollspelare - och här tar jag mig friheten att generalisera en smula - ser inte ut som Conan barbaren. De är mer lika ankorna, som är allt annat än macho. Därför tror jag att ankorna roar folk här inne särskilt mycket. Det blir en sorts kollektiv självironi. Ju mer ankor, desto roligare. Det står dig fritt att tycka något annat. Kvack!
 
Conan said:
Måste måste det inte, men det hjälper.

Absolut, vill man ha ett humoristiskt spel passar ankor nog in ganska bra, precis som rymdvikingarna gjorde i Neoviking. Vill man ha ett mer realistiskt spel passar rymdvikingar och ankor in sämre än te.x. orcher (även om det finns rymd, ankor och har funnits vikingar men inga orcher).
Click to expand...
Men eftersträvar vi i en fantasy(FANTASI)värld att uppnå realism , har vi inte redan passerat den gränsen med Orcher, alver , dvärgar , hober , flygande jätteödlor som sprutar eld och gamla gubbar i spetsiga hattar som kastar eldbollar runt sig?
 
Franz said:
Jag vet inte, personligen tycker jag att det är kul att diskutera rollsprlsrelaterade företeelser. Att folk svarar någon som skriver något och att en diskussion uppstår är ju själva grundprincipen på ett forum, så det är ju inte så konstigt.
Click to expand...

Du har helt rätt, men på det här forumet är i det avseenden osedvanligt lågt i tak. Diskussioner beivras ofta med varningar, avsättningar och låsningar (dock inte denna va nån märklig anledning), och som man ser av det här tråden är det många som nöjer sig med att positionera sig genom att häva ur sig dryga kommentarer istället för att diskutera de frågor som ältas. Du, Dr Dängrot, Måns och några fler är i det avseendet ganska ovanliga här.
 
När någon gjorde Kalle Anka rösten:


*under en hel kampanj* förstörde det grejen för mig.

Men jag har förstört Pookas i Changling the Dreaming och Kenku i D&D för en hela spelgrupper för alltid också så det är inte som att jag är bättre än någon.
 
Dr_Dängrot said:
Men eftersträvar vi i en fantasy(FANTASI)värld att uppnå realism , har vi inte redan passerat den gränsen med Orcher, alver , dvärgar , hober , flygande jätteödlor som sprutar eld och gamla gubbar i spetsiga hattar som kastar eldbollar runt sig?
Click to expand...

Full realism vill man förstås inte ha, precis som man inte avkräver det av någon film eller tv-serie. Men det måste vara realistiska inom ramarna för det universum som man spelar i.
 
Oscar Silferstjerna said:
Det verkar som att jag behöver förtydliga mig. Jag påstår alltså att rollspel är en töntstämplad företeelse. Delvis kan jag förstå varför. Ofta handlar spelen om att med muskelstyrka döda en fiende. Alltså fiktion om klassiska machokillar. Spelen ser inte alltid ut så, men ofta. Kontrasten mot dem som spelar är slående. Många rollspelare - och här tar jag mig friheten att generalisera en smula - ser inte ut som Conan barbaren. De är mer lika ankorna. Därför tror jag att ankorna roar folk här inne särskilt mycket. Det står dig fritt att tycka något annat. Kvack!
Click to expand...

Bara så att jag förstår dig rätt , menar du att folk roas av att spela ankan för att dom indentiferar sig med ankan den "komiska tafatta" underdog pajasen ?

Då rollspel iaf för mig handlar om eacapeism borde jag då inte snarare vilja spela Conan pälskalsong barbaren då det är något jag aldrig kan uppleva i verkliga livet utan endast fantasin ?
 
Oscar Silferstjerna said:
Det verkar som att jag behöver förtydliga mig. Jag påstår alltså att rollspel är en töntstämplad företeelse. Delvis kan jag förstå varför. Ofta handlar spelen om att med muskelstyrka döda en fiende. Alltså fiktion om klassiska machokillar och deras hjältedåd. Spelen ser inte alltid ut så, men ofta. Kontrasten mot dem som spelar är slående. Många rollspelare - och här tar jag mig friheten att generalisera en smula - ser inte ut som Conan barbaren. De är mer lika ankorna, som är allt annat än macho. Därför tror jag att ankorna roar folk här inne särskilt mycket. Det blir en sorts kollektiv självironi. Ju mer ankor, desto roligare. Det står dig fritt att tycka något annat. Kvack!
Click to expand...

Jag tror självironin ofta kan vara ett sätt att värja sig mot töntstämpeln, genom att visa för sig själv och andra att man inte tar det där med att döda drakar på allvar. Men är inte säker på att omgivningen uppfattar det som mindre töntigt.
 
Dr_Dängrot said:
Bara så att jag förstår dig rätt , menar du att folk roas av att spela ankan för att dom indentiferar sig med ankan den "komiska tafatta" underdog pajasen ?

Då rollspel iaf för mig handlar om eacapeism borde jag då inte snarare vilja spela Conan pälskalsong barbaren då det är något jag aldrig kan uppleva i verkliga livet utan endast fantasin ?
Click to expand...

Ankan bryter mot machostilen i spelvärlden. Därför blir ankan rolig att spela. Och ja, det är nog också en sorts identifikation, men på ett komiskt sätt. Som att spela en karikatyr eller seriefigur. Det blir alltså både eskapism och identifikation.
 
Conan said:
Full realism vill man förstås inte ha, precis som man inte avkräver det av någon film eller tv-serie. Men det måste vara realistiska inom ramarna för det universum som man spelar i.
Click to expand...
Jag förstår din stance.

Där vi skiljer oss åt är att jag inte ser ankan som realismbrytande i en spelvärld där vi har flygande pantrar , vargmän , hälften häst hälften man personer , svanmöer mm mm .

Det jag skulle se som realismbrytande inom kontexten för en sådan spelvärld skulle vara om det plötsligt kom Aliens med laserpistoler och star wars storm tropers eller tyska SS soldater
 
Dr_Dängrot said:
Jag förstår din stance.

Där vi skiljer oss åt är att jag inte ser ankan som realismbrytande i en spelvärld där vi har flygande pantrar , vargmän , hälften häst hälften man personer , svanmöer mm mm .

Det jag skulle se som realismbrytande inom kontexten för en sådan spelvärld skulle vara om det plötsligt kom Aliens med laserpistoler och star wars storm tropers eller tyska SS soldater
Click to expand...

Jag tycker alla dem varelser du nämner är ganska realismbrytande och exempel på såna jag slipper ser. Undantaget är väl vargmän som jag tycker är ganska coola, men som gärna får ha en INT på 5 och inte kunna prata människospråk.

Sen tror jag att det är lättare att finna acceptans för realismbrytande varelser om dem är relativt ovanligt förekommande. Så som monster och olika humanoida avarter i någon periferi. Så gärna en farlig vargman ute på tundran, men ogärna som spelbar person som befolkar en massa civilicerade städer.
 
Anthrox said:
Vad f-n säger du! Ankor är ju tokmacho <3 (även om jag känner att jag här behöver en definition av ordet)
Men ärligt talat, ankor i DoD är i min värld jämförbara med rubbitar. Och det är ju ingen köttätare som är tyken mot en rubbit.
Click to expand...

Håller med. Jag identifierar mig verkligen inte med en anka, min avatar till trots. Min kärlek till ankor bottnar i min kärlek till det absurda, det märkliga och det som stryker mothårs (mot...fjäders?). Samt att jag ärligt talat har svårt att ta något på allvar.
 
Conan said:
Jag baser det på att dem rollspelare jag träffat irl inte håller på och koketterar om hur töntigt det är i alls samma utsträckning.
Click to expand...
1. Koketteras det verkligen med det? Är det inte snarast en typ av running gag?
2. Varför skulle de rollspelare som du träffat privat va mer representativa än folk som hänger på WRNU?
3. Vad har det med ankor att göra? Tror du att den allmäna statusen på rollspel i samhället beror på förekomsten av ankor?
 
Last edited:
Fiender och ankor vet man var man har dem, men de smutsiga neutrala, vem vet vad de kan hitta på?
 
PhilArt said:
1. Koketteras det verkligen med det? Är det inte snarast en typ av running gag?
2. Varför skulle de rollspelare som du träffat privat va mer representativa än folk som hänger på WRNU?
3. Vad har det med ankor att göra? Tror du att den allmäna statusen på rollspel i samhället beror på förekomsten av ankor?
Click to expand...

1. ja
2. för att jag upplever att dem kommer från ett bredare spektra
3a) du får läsa tråden, 3b) nej, varför frågar du?
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top