Evolution och skapande gudar i en fantasyvärld

[lupmet]

Jag kunde inte hitta att detta diskuterat förr men det har börjat gnaga att det inte är ovanligt att olika raser har beskrivits som att de har anpassat sig till en viss miljö eller utvecklat vissa egenskaper. Exempel är olika alver (frostalver, havsalver, ...) och svartfolk. Även moderna rollspel har en tendens till att låta en ras flytta till en viss miljö och över generationerna evolverar de och anpassar sig till miljön.

Det som gnager lite i min världsbyggarsjäl är hur detta rimmar med aktiva, skapande gudar? Vad är era erfarenhet ifrån de spel ni spelar, hur uppstår nya intelligenta och ointelligenta raser? Finns evolution i en fantasyvärld som ni ser det?

 

[erikt]

Det finns ingen egentlig motsättning mellan skapande gudar och evolution. De skapade varelserna är helt enkelt inte statiska utan kan förändras vartefter generationerna passerar.
En intelligent art kan ha utvecklats från en annan art, eller ha skapats precis som den är av någon gud. Både möjligheterna kan förekomma i en och samma värld.
Man kan naturligtvis också låta gudarna ge evolutionen en liten diskret knuff här och där för att få varelser att utvecklas i "rätt" riktning.

 

[Leon]

Athos (Kopparhavets hjältars spelvärld) är väldigt mycket en skapad/magisk värld. Men det utesluter verkligen inte att varelserna förändras och utvecklas. Åtminstone två av våra folkslag har blivit dramatiskt (traumatiskt) omskapade av världsomvälvande händelser. Men inte, per se, av evolution.

Men även i Athos har vi typ ett inslag av evolution - eller snarare Lamarckism. Våra Orchfolk anpassar sig snabbt till sin omgivning, och dyker därför upp i en uppsjö av former, storlekar och utföranden som egentligen inte är egna underarter utan snarare lokala anpassningar.

 

[DanielSchenström]

Jag har läst så många olika världar att de flesta varianterna verkar finnas nånstans.

Jag ser det inte som konstigt att en art eller ras efter sin skapelse ändå utvecklar sig efter sin miljö. Men jag skulle inte heller se det som konstigt att en aktiv gud med full tillåtelse att göra som den vill kan se till att en art eller ras utvecklar sig eller inte.

Rent generellt så i de flesta miljöer jag sett så skapar gudarna en massa saker och sen sitter de mest och fiser/ger kraft till präster/demoner etc och struntar i om en tidigare skapelse ändrar sig på nåt sätt.

En annan möjlighet är ju att allt uppkom genom evolution, men gudar uppstått genom folks tro.

Området känns som en möjlighet att skapa en unik mytologi för ens värld.

I de världar jag skapat själv:
Arcturia. Ett konstant krig mellan raserna ledde till att det idag bara finns två raser kvar människor och alver. Människorna leds av sin gud i fysisk manifestation (mer som en avatar, en väldigt mäktig men ändå skadad och förstörbar form) medan alverna som inte hade någon gud istället gått i allians med en mäktig demon för att skydda dem. Den gick jag aldrig in på hur raserna skapats och vart gudarna kom in.
Nabourne. Här finns både gudomliga väsen och påhittade gudar och den lokala traditionella religionen har mer skyddshelgon och är som olika filosofiska skolor. Jag tänker mig att världen är skapad av en gud inspirerad av andra tidigare skapelser, men inte att det funnits någon lång period innan de intelligenta arterna skapades. Ursprungsguden är borta men mindre (typ standard-AD&D-gudar) finns nu som resultat av folks tro.
Champions of the Eternities. Multiversum skapades på nåt sätt och gudomliga (som i mäktiga) väsen och evolution har bägge bidragit till olika skapelser, tillsammans, eller enskilt. De olika gudarna är olika i sin inställning till evolution och anpassning.
Werld101. Överguden skapade tre avkommor som fick göra 33 världar var för att öva sig, och sen tillsammans skapa den 101:a (den första är gudarnas egen värld). De har studerat andra världar, testat sig fram och den 101:a världen har evolverat fram med guidning. Man låter efter skapelsen varelserna sköta sig själva och anpassa sig eller inte.
Feorien. Som Nabourne i grunden men utan filosofin. Idag finns inga supermäktiga gudar som skulle kunna skapa eller ändra på de varelser som finns biologiskt utan det sker genom evolution.

 

[lupmet]

Förutsätter inte evolution DNA? Andra mekanismer är såklart möjliga men blir snabbt krångliga, såvida en inte ser magi som en radioaktiv, muterande strålning där viljan hos den som utsätts påverkar mutationen (”jag fryser” ger köldtålighet) och mutationen sker då inom en generation (men ärvs).

För övrigt är jag personligen mycket förtjust i Pratchetts teologi: gudar får kraft genom folks tro, de dör om ingen tror på dem. Det ger dock en hönan-och-ägget-problematik om vad som skapade allt.

 

[Bolongo]

I en fantastisk värld vill jag gärna säga att Lamarckism är sant.

 

[Skarpskytten]

Förutsätter inte evolution DNA? Andra mekanismer är såklart möjliga men blir snabbt krångliga, såvida en inte ser magi som en radioaktiv, muterande strålning där viljan hos den som utsätts påverkar mutationen (”jag fryser” ger köldtålighet) och mutationen sker då inom en generation (men ärvs).

För övrigt är jag personligen mycket förtjust i Pratchetts teologi: gudar får kraft genom folks tro, de dör om ingen tror på dem. Det ger dock en hönan-och-ägget-problematik om vad som skapade allt.

Nja, evolution förutsätter någon slags mekanism för att bära arvsanlag. Darwin visste inget om DNA när han kläckte evolutionsteorin.

Also, deism plus evolution funkar hur bra som helst som metafysisk i en fantasivärld. Men deism tycks inte vara stort i fantastiken. Det är roligare med antropomorfa gudar, antar jag. Eller Lovecraftianska monstrositeter.

 

[afUttermark]

Fördelen med ett fantasyspel med Gudar är ju att man kan bestämma helt fritt. Orcher föds ur jorden. Alver är myror. Minotaurer föds av havsgudinnan och vandrar upp ur havet som ett åriga kalvar.

 

[Mekanurg]

Min spelvärld Gondica är en monoteistisk plats med teleologisk evolution, dvs den biologiska utvecklingen leder åt ett visst håll. Perspektivet är dock över tidsåldrar så evolutionen är inte uppenbar för de personer som lever i kampanjnuet.