Nekromanti Vad har du skrivit idag? [regler i trådstarten]

Gabrielle de Bourg

Gör nördiga grejer
Joined
5 Feb 2018
Messages
1,309
Jag satt uppe till klockan 2:00 och skrev klart ett äventyr till nästa Fenix, vilket gör att det tekniskt är idag. Hamnade i någon härlig och salig blandning i gränslandet mellan inspiration, övertrötthet och deadlinestress som gjorde att orden bara flög fram (att jag spellett äventyret innan bidrog såklart också, så det handlade mer om att få allt nedskrivet).

Dessutom hann jag också med att skriva om en ganska redig och kul artikel om rollspel för en kulturinstans under eftermiddagen.

Idag var produktiv. Det var roligt – och välbehövt!
 
Joined
15 Nov 2004
Messages
3,426
Location
Maastricht
Åkte till jobbet 1 timme tidigare så jag kunde sätta mig och skriva vid ett bekvämt skrivbord.
Fick nedpräntat ett par rader inför Söndagens möte, så jag är nöjd.
Har även fortsatt skrivit på mitt spel och musik relaterade projekt. Det löper på bra nu. I det allra flesta fall. Sitter mer fast i skrivandet när det gäller ett större projekt som snart är klart. Om det kan jag ej yppa något. Men ni blir varse, förhoppningsvis senare under 2019.
 

God45

#PrayersForBahakan
Joined
23 Oct 2012
Messages
17,541
Igår skrev jag en recension för den här sidan, ett äventyr för Hydra (Hail Hydra!). Jag skissade också lite mer på min barnbok för Bonnier tävlingen.
 

entomophobiac

Low Prep High Play
Joined
6 Sep 2000
Messages
8,640
Location
Uppsala
Blev ytterligare Best igår. Ska försöka få klart SL-tips-kapitlet ikväll tänkte jag. Börjar bli riktigt nöjd med helheten faktiskt och ser fram emot att dela det med dem som orkar läsa! Har även pratat lite med ett tryckeri, och funderar på att trycka upp några stycken för eget bruk.
 

.113

Swashbuckler
Joined
8 Feb 2012
Messages
2,660
Location
norrlänning
Jga har inte skrivit något. På väldigt länge. Och då har jag ändå varit hemma sjukskriven med pajat knä i ca 2 till 3 månader nu.

Jag gör mest en post för att jag ska skämmas lite så jag kanske faktiskt sätter mig och skriver något ;)
 

.113

Swashbuckler
Joined
8 Feb 2012
Messages
2,660
Location
norrlänning
.113;n327165 said:
Jga har inte skrivit något. På väldigt länge. Och då har jag ändå varit hemma sjukskriven med pajat knä i ca 2 till 3 månader nu.

Jag gör mest en post för att jag ska skämmas lite så jag kanske faktiskt sätter mig och skriver något ;)
Det här är alltså någon form av regel 2, ett försök att faktiskt få till skrivande.
 

God45

#PrayersForBahakan
Joined
23 Oct 2012
Messages
17,541
Jag har skrivit om Sekulära martyrer efter speltestet igår. Jag försöker också göra mitt ”Nazisterna har tagit över Malmö” scenario publiserbart. Måste göra Kapten Välfärd till en canon karaktär. Gjorde också den här kampanj postern (Karaktärerna är alltså Styx, Slöjan, Kapten Välfärd och Kapten Ålahuet): https://ibb.co/9phyxcr
 

wilper

Gubevars en rätt produktiv människa.
Joined
19 May 2000
Messages
7,918
Location
Nordnordost
Jag har skrivit en artikel till Hydra #9. Det var skoj, jag lyckades ju inte hinna med något till #8, men nu verkar jag vara på banan igen. :)
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,605
Location
Rissne
Idag kom jag äntligen igång med lite skrivande igen. Det blev två texter till äventyret:

Våning ?4

Detta är komplexets nedersta våning. Schaktet fortsätter ytterligare fem meter, men de sista fyra innan dess absoluta botten är fyllt med svart, oljigt vatten och rötter som brutit sig in genom sprickor i betongen. Dörren ut mot våningen är stängd men kan lätt öppnad manuellt via en ratt på höger sida.

Bakom dörren möts rollpersonerna av en mörk korridor. Precis som i stora delar av komplexet i övrigt syns effekterna av tidens tand och Grönskans anfall. Åtskilliga väggpaneler saknas och bakom dem syns avslitna kablar omgärdade av svart mossa och från taket hänger kablar inslingrade i rötter. Inaktiva vapen sitter monterade här och var längs väggarna.

I korridorens bortre ände finns ytterligare en dörr, och så länge det fortsätter vara mörkt i korridoren kan man se ett svagt ljussken komma från en glipa.

Söderblom kan se rollpersonerna via en infraröd kamera, och kommunicerar med dem via en högtalare. Han vill att de skyndar sig; han är otålig och ser väldigt mycket fram emot att få träffa människor av kött och blod igen.

Herr Söderblom, förmodar jag

Rummet bakom dörren i korridorens slut är varmt och lyses upp av olika skärmar och datorkonsoller som är utspridda över hela utrymmet. I mitten av rummet finns en högteknologisk stol på en cylindrisk upphöjnad, och på stolen sitter ett ruttnande lik. Från liket går tre kabelknippen till stora servertorn som omger upphöjnaden.

Lukten, om rollpersonerna hade kunnat känna den, är fruktansvärd.

I den bortre änden av rummet finns en stor metalldörr. En skylt ovanför den bär texten “SERVERRUM”. Dörren kan öppnas av Anders, av en duktig hacker eller genom våld.

Kort efter att de klivit in i rummet kommer Anders Söderblom att börja prata med dem igen.

Överallt finns uppbrutna paneler, improviserade lösningar och delar som inte alls passar in. Teknik• låter rollpersonerna avgöra att servertornens system verkar ha reparerats många gånger genom att oviktiga system kannibaliserats och använts som reservdelar.

Det är lätt att konstatera att detta är samma rum som rollpersonerna sett Anders Söderblom befinna sig i, och det går också snabbt för den som vill det att hitta kameran som Söderblom synts genom. Den är trasig, och Teknik•• visar att den inte fungerat på årtionden.

Det ruttnande liket på stolen bär resterna av en vit forskarrock och en namnbricka där det står “A. Söderblom”. Om rollpersonerna har Teknik•• eller Cybernetik•• och sedan tidigare känner till att uploading som teknologi existerar, så kan de utifrån kablarna fästa vid likets huvud bekräfta att det hela rör sig om primitiv uploading-teknologi och att Söderblom därmed sannolikt befinner sig i de tre servertornen.

Anders kommer att bli mer och mer orolig, om rollpersonerna inte ger honom de svar han vill ha. Han såg dem gå in genom dörren, så varför är de inte där han är?

Om rollpersonerna gör att det går upp för honom att han är död och uppladdad så kommer hans initiala reaktion att vara panik och misstro. Han kommer att anklaga rollpersonerna för att ljuga, vara agenter för Grönskan, eller för någon av de grupper som tidigare anfallit komplexet (Alpha/66 eller Cortical Systematics). Han kommer att försöka hindra rollpersonerna från att lämna stället innan de “berättat sanningen”. Det är inte omöjligt att lugna ner honom, men svårt – låt gärna spelarna fundera ut strategier och spela ut dem. I värsta fall får de slå sig ut – observera då vilka system de kopplat in Anders i på vägen ner.

Det är inte speciellt svårt att slå ut Anders. Allt som krävs är att de tre servertornen förstörs eller deaktiveras. Han har inte ens några försvar i rummet. Att döda Anders är inte en fråga om stridskapacitet, utan en fråga om moral och taktik – finns det något att vinna på att låta honom leva? Har man rätt att döda honom? Är han en levande varelse, eller är det mer som att stänga av ett datorprogram? Uppmuntra gärna den sortens diskussioner mellan spelarna, ifall de dyker upp, men tvinga inte fram dem.


Det här är alltså... Jag vet inte, "klimax" för äventyret? Det är ju ingen stor bossfajt eller så, men det är ett möte som byggts upp under åtminstone de senaste tre våningarnas dungeoncrawlande.

Efter det där så blir det alltså en titt bakom den nämnda dörren, lite interaktion med det som finns där bakom, och sedan mest vad man kan kalla för lite "nedtrappning" och sedan färd hemåt, med ny kunskap och en hoper spännande framtidsmöjligheter i släptåg... Men det här äventyret börjar närma sig "färdigt", så snart kan jag börja leta korrläsare... Snart...
 

2097

deleta mitt konto tack
Joined
20 Sep 2014
Messages
3,643
Mitt dayjob ju är att jobba på ett friformsscenario på en konstskola men jag har dåligt samvete att jag inte istället kokade ihop något mkt blorbigare! Är ju extra pepp på blorb nu när folk äntligen börjar fatta. Och nu hinner jag inte för vi ska speltesta scenariot nästa vecka. Eller… kanske finns det fortfarande tid… …?
 

luddwig

Lawful evil
Joined
30 Jan 2013
Messages
5,573
Idag (eller egentligen igår eftersom det är efter midnatt) har jag i huvudsak skrivit i en annan tråd här på forumet. Kontentan av den är att en genväg jag använt inte riktigt håller. Det hade jag nog egentligen på känn, men ville inte riktigt erkänna det för mig själv för att bespara mig en del jobb. Dock är det mödan värt om slutresultatet blir bra, vilket det förhoppningsvis blir.
 

entomophobiac

Low Prep High Play
Joined
6 Sep 2000
Messages
8,640
Location
Uppsala
Givetvis blivit en del Best senaste tiden. Försöker bli klar med hela SL-kapitlet.

Här är ett smakprov. (Dock inte korrekturläst ens en vända än, så jag förbehåller mig min rätt att ha stavat, syftat, och grammatikat fel.)

SPÅR & VILLOSPÅR.
Det krävs oftast ytterst lite för att få en spelgrupp att komma igång, men att ge dem ett par spår att börja undersöka är en bra start.
Idén med Best är att du inte ska behöva förbereda särskilt mycket. Exakt vilken ordning du vill göra saker i är upp till dig, men här finns verktyg för att skapa undersökningen, i nästa kapitel finns verktyg för att skapa besten, och i sista kapitlet finns verktyg för konfrontationen med besten.
Tänk dig först ungefär hur många scener du vill att hela jakten på den här besten innebär. Rulla sedan ett antal tärningar lika med det numret. För ett enkvällsscenario funkar 2-5 tärningar. För en längre kampanj kan du rulla många fler än så.
Vilken tärning du rullar är upp till dig. t6:or är utgångspunkten, men dessa kommer ge fler ledtrådar och färre konkreta spår. Särskilt om du slår få. Du kan slå högre tärningar för att generera fler konkreta spår. t8:or, t10:or, t12:0r, eller till och med t20:or om du känner dig särskilt generös eller bara vill öka tempot på undersökningen.
Du kan även rulla en slentriantärning under spel för att lägga till en ny scen. Följ bara samma instruktioner. Detta kan vara väldigt användbart för när spelarna börjar spekulera, för att se om det leder dem vidare eller bara är ett sidospår. Idén är att du inte ens själv riktigt vet vad som pågår.

1. Villospår.
2. Indicium.
3-5. Ledtråd.
6+. Spår.

Slår du inga sexor (eller högre) så kommer inte jägarna hitta några direkta spår på egen hand i den här undersökningen, men de kan hitta tillräckligt med ledtrådar för att hamna på rätt spår ändå.

villospår. Ett villospår är något som är direkt felaktigt. Påståendet att trollkarlen i byn är inblandad kan vara ett sådant, eller den brunfärgade hårtofsen som är från besten men som är väldigt likt manen på borgmästarens häst. Villospår kan leda till långa komplexa undersökningar för sig själva, men tanken är att det inte ska ta mer än en scen i anspråk innan jägarna vet att det är ett villospår.

indicium. Indicium befinner sig i gränslandet mellan ledtrådar och villospår. Klösmärkena på trädet kan absolut vara från besten, men kan också vara något annat. Ljudet i väggarna kan också vara besten, men kan även vara råttor. Som verktyg är indicium väldigt behändiga, för spelarnas egna spekulationer kan inspirera dig att omvandla dem till antingen spår eller ledtrådar längs vägen och de kan även inspirera dig till fler detaljer kring besten.

ledtråd. Bevismaterial, förhörssvar, märkliga sammanträffanden, och allt sådant som handlar mer om en jägares polisiära magkänsla än om fakta. Ledtrådar har koppling till besten på något sätt. Det är det enda de har gemensamt. Vissa kommer visa sig meningslösa längs vägen, andra kommer leda till riktiga spår.

spår. När något är en konkret kvarlämning från vidundret som inte ens den mest rationalitetsidkande individen kan bortse ifrån så är det ett spår. Det jobbigaste med spår är att de har som mest gemensamt med villospår. Enda skillnaden är att det här är på riktigt.
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,605
Location
Rissne
Idag har jag skrivit en hel del. Eller ja, jag tog ett par timmar nu på eftermiddagen och klämde ur mig 800 ord:

==Serverrummet==

Ariadnenätverkets utrymme i datacentret består av två huvudsakliga delar; dels labbet där Anders Söderbloms öde beseglades och dels en serverhall där forskarna lagrade sina resultat och sin data. Av säkerhetsskäl var servrarna helt avskurna från både omvärlden och resten av datacentret. Det enda sättet att komma åt informationen i dem var en handfull terminaler i labbet och i serverhallen.

När rollpersonerna träder in i serverhallen ser de att de stora servertornen antingen sprängts eller demonterats extremt oförsiktigt; det ligger datorskrot utspritt över hela rummet. Alla väggar och en stor del av golvet är dessutom täckta av de svarta rötterna som sprider sig ut från stora hål i ytterväggen. Luften är tjock av både damm och sporer.

I rummets mitt finns ett klotformat skal, en elektrifierad bur som verkar vara ihopbyggd av lösa reservdelar och löst skrot. Här och var finns öppningar man kan se in genom. Här och var lyser dioder och små skärmar.

Om rollpersonerna undersöker rötterna närmare ser de att många av dem är förbrända och döda, och överallt ligger livlösa svarta skalbaggar. Om de väntar en stund kan de se en levande skalbagge som försiktigt kryper in mot buren och, när den kommer inom ett par decimeter från skalet, ges en kraftig stöt och dör.

Rötterna styrs av rothjärtat på föregående våning (s. XX). Om rollpersonerna lyckats oskadliggöra det eller driva det på flykten så är också allting väldigt tyst och lugnt här. Annars rör sig rötterna hela tiden lite, och de verkar uppmärksamma rollpersonernas intrång. Dröjer de kvar för länge kan mycket väl något större och farligare komma inklättrande genom hålen, till exempel ett av mullvadsdjuren från våning ?2.

Genom hålen i buren kan rollpersonerna se en humanoid men uppenbart cybernetisk torso med tillhörande huvud. Det är Atun, den siste överlevande från Alpha/66.

==Möte med Atun==

Atun kommer att göra sitt bästa för att övertala rollpersonerna att hjälpa hen bort från den nuvarande situationen. Genom att samtala med hen kan rollpersonerna få reda på följande:

* Atuns namn och att hen skickades hit för att försöka hindra Grönskan från att komma åt Ariadegruppens forskningsresultat.
* Att hen inte var ensam, men att de flesta av hens vänner dog på vägen ner.
* Att hen kommer från arkologin Aurora, som ligger norrut. Där bor flera miljoner människor (Atun håller alla siffror ganska vaga). Stad Ett är inte den enda arkologi som klarat sig.
* Att Aurora inte kände till att Stad Ett klarat sig, även om man hoppades.
* Att hen nätt och jämnt lever efter att ha behövt självförstöra både armar och ben pga Grönske-infektion. Att det är hen själv som konstruerat buren kring sig som försvar.
* Att hen varit här och lyckats hålla Grönskan stången i fem år.
* Att hen har koordinater till en av Auroras utposter, där rollpersonerna också kan få bli de första från Stad Ett som knyter kontakt med arkologin i utbyte mot att de tar med sig Atun upp. Hen kan se till att de får ett bra mottagande.

Hen vill inte berätta hur mycket av hen som är biologiskt kontra cyborg. Detta eftersom hen vet vilket sprängstoff uploading kan vara för ett samhälle, och hen vet inte ifall Stad Ett nått lika långt som Aurora. Hen vill därför inte avslöja att hen är 100% artificiell. Dessutom är hen inte en fullständig kopia av sitt original, utan bara en begränsad version specialanpassad för just det här uppdraget. Den sortens extremt precisa psykokirurgi ligger också långt bortom vad som är möjligt i Stad Ett just nu.

På samma sätt kommer hen att undvika diskussioner om uploading överlag. Om beslut ska tas om att dela med sig av uploading-teknologi så bör det beslutet fattas högre upp i befälskedjan. Atun är bara en fotsoldat, trots allt. På sin höjd kan hen tänka sig att, om hen pressas, bekräfta vissa grundantaganden rollpersonerna kan tänkas göra, som till exempel att uploading överhuvudtaget är möjligt och att man i Aurora åtminstone har tillgång till “något liknande”.

Om rollpersonerna bestämmer sig för att befria Atun så kan hen stänga av elektriciteten i buren så att de kan montera loss hens bål och huvud och ta dem med sig. Hen drivs av en intern reaktor, som också varit kraftkälla åt buren under de här åren, så när hen monteras loss slocknar också allt. Om rothjärtat inte är satt ur spel kan det nu bli ganska bråttom att ta sig därifrån, då det ser sitt byte komma ur sin kokong och återigen vara relativt oskyddat.

Om rollpersonerna inte befriar Atun eller aldrig går in i serverrummet så kan de få hitta koordinaterna till utposten från någon av Atuns döda kollegor – deras databanker kan ju vara mer intakta än de i robotskallen Pelopia Millenkamp fick tag på. Ett annat alternativ är såklart att helt enkelt låta någon annan få tag på koordinaterna och bli de första som knyter kontakt med Aurora.

Så, nu är det mest lite nedtrappning kvar. Först några korta rader om den expedition som konkurrerat med rollpersonerna genom hela äventyret (hur de hanterat komplexet, vad som händer om de kommit före rollpersonerna hit etc) och några om de två expeditioner som varit här tidigare i olika omgångar.

Sedan vad som finns på de där koordinaterna de kanske fick.

Och slutligen lite om hur alltihop mottas när de kommer hem till arkologin igen.

Så... Fyra hyfsat korta delar. Det borde jag kunna fixa inom de närmaste dagarna…
 

luddwig

Lawful evil
Joined
30 Jan 2013
Messages
5,573
Idag har jag skrivit några korta grejer om språk i Världsrymdens vagabonder men mest av allt har jag kollat på språkrelaterade klipp på YouTube samt läst udda artiklar om vilka slags ljud insekter kan göra. Var det givande? Ptja, det återstår att se.
 

Ekorren

Warrior
Joined
10 Nov 2009
Messages
297
Location
Gävle
Idag har jag skrivit lite på Exigents, en kommande bok till Exalted Third Edition. Jag har också skrivit ett manus för en video om rollspelsmakande. Senare ska jag nog skriva lite på ett eget science fiction-projekt om det finns tid över.
 

ceruleanfive

Bläckfisk
Joined
23 Feb 2017
Messages
2,729
Location
Eskilstuna
De senaste dagarna har jag klurat ut ett tjugotal växter till Vindsjäl-världen. Min upplevelse är att det är betydligt lättare att hitta på en mer egenartad frukt än det är att hitta på ett särpräglat djur, av någon anledning.
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,605
Location
Rissne
Idag har jag tvingat mig att skriva texten om den konkurrerande expeditionen, och hur den "slutgiltiga konfrontationen" med dem kan se ut lite beroende på vilken ordning rollpersonerna valt att göra saker och hur timingen ser ut.

Om Jacque och hans expedition hinner först till datacentret så kan rollpersonerna stöta på dem på våning ?2 eller ?3. De har varit oförsiktiga, och åtminstone ett par av dem har blivit skadade i stridigheter mot Grönskan eller säkerhetssystemen, eller genom att ramla ner genom något av schakten. De har gjort läger i väntan på att deras 3d-skrivare ska ha producerat de reservdelar och annat de behöver för att kunna ta sig uppåt igen. Jacque, som är förhållandevis oskadd, vill helst inte ge upp men inser att hans team inte är i skick att fortsätta. Här blir det upp till rollpersonerna huruvida de vill slå ihop grupperna och samarbeta, lämna den andra gruppen åt dess öde, eller kanske bara se till att klara sitt eget uppdrag och sedan hjälpa Jacque och de andra till säkerhet.

Om Jacque och de andra kommer hack i häl på rollpersonerna så kommer Anders att informera rollpersonerna om att det kommer fler människor och fråga dem hur situationen ska hanteras. Om rollpersonerna hunnit koppla in Anders i några säkerhetssystem kan han använda dem för att bekämpa gruppen. Oavsett vilket kommer de att behöva tampas med en del av Grönskans bestar, som vaknat till liv under rollpersonernas färd nedåt.

Väljer de att låta Anders sinka dem så kommer de på vägen upp att möta gruppen i samma dåliga skick som ovan.
Skulle Jacque och hans grupp komma till centret flera steg efter rollpersonerna så beror deras öde givetvis på hur rollpersonerna lämnade den. Vilka som helst från expeditionen kan sedan återkomma i senare äventyr och antingen vara bittra och hämndlystna eller tacksamma, beroende på vad rollpersonerna lämnade efter sig.


En sak jag är ganska nöjd med i der här äventyret är att

det sannolikt inte blir någon slutstrid om det inte initieras av rollpersonerna. Det är fullt möjligt att lösa äventyrets klimax utan speciellt mycket våld alls – om RP bara är försiktiga på vägen ner, diplomatiska ifall de stöter på Jacque, snälla (eller helt hänsynslösa) mot Anders, och sedan konverserar med Atun så är allt liksom bara... klart.

Jag gillar det, eftersom jag verkligen, verkligen inte gillar "slutstrider". Jag tycker att de känns fantasilösa.

Om jag ids ska jag skriva något kort om de två tidigare expeditionernas öden också, och sedan är jag helt klar med det här datacentret. HELT. Jag har harvat på det i flera månader nu, jisses. Men jag blir nog ganska nöjd med resultatet. Och det är en sorts äventyr jag liksom aldrig skrivit förut, så det känns kul.
 

.113

Swashbuckler
Joined
8 Feb 2012
Messages
2,660
Location
norrlänning
jag har skrivit ner massa notes här på forumet, ska skriva ner lite mer å sedan gå igenom och börja pussla för att sedan faktiskt försöka komma någon vart! progress ppl
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,605
Location
Rissne
krank;n327508 said:
Om jag ids ska jag skriva något kort om de två tidigare expeditionernas öden också, och sedan är jag helt klar med det här datacentret. HELT.
Sådärja:

==Alpha/66== hade Svartlidens datacenter som sin sista anhalt. Expeditionen hade redan skickat backupper av sina dataloggar tillbaka till Aurora via bepansrad drönare innan de gav sig ner. De mötte starkt motstånd av Grönskan, som just då var mycket starkare i området än den är nu.

De lyckades kämpa sig ner till datacentralen, men bara en av dem – Atun – lyckades ta sig hela vägen in förbi Anders och in till Ariadnes databanker. Där anfölls han av Grönskan, men har lyckats hålla den stången. Databankerna innehåller inte längre någon känslig information, men det gör däremot Atun.

==Cortical Systematics== tog sig aldrig speciellt långt ned. De mötte för stort motstånd här, och var redan hårt åtgångna sedan tidigare. Bara en enda överlevde – Mikhail Häger, som tog med sig en robotskalle han hittade utanför komplexet och sedan tog sig hem till fots. Skallen tillhörde Sarai, en av Alpha/66-medlemmarna (vilket Atun kan informera om).

Och därmed så är det sista datacentret klart, och äventyret är därmed... nästan färdigt. Två delar till, sedan är det dags att ragga korrläsare. 36 sidor är det just nu, blir nog 37 eller 38 innan jag är helt klar. Yay! Första äventyret 23 sidor, andra 38, och sedan får vi se hur mycket det avslutande utredningsäventyret sväller upp…
 

Mekanurg

I'd rather be different than indifferent.
Joined
17 May 2000
Messages
7,899
Location
Port Kad, The Rim
Jag är nyss hemkommen från en veckolång odyssé i sydsvenska obygder. Tusan vad mycket John Bauer-skog man hittar mellan Varberg och Kalmar. ;-)

Inget skrivet, men min kompis Lennart och jag gick igenom Expert Nova och han levererade en del kloka synpunkter.
 
Top