Små historiska fakta som kan vara intressanta i rollspel

Quadrante

Grisbonde
Joined
14 Mar 2003
Messages
5,178
Location
Skellefteå,öjebyn,umeå
Har "kämpat" emot kartor under spel men alltid fått ge efter till slut. Just för hur man förhåller sig och uppfattar sin omvärld när den betraktas genom beskrivningar och när den förmedlas av en karta. Rum, mindre platser som en gård, torg, stadsdel kan nog underlättas av kartor och vara på sin plats. Man bör ha god uppfattning om allt man kan se. Men det kan nog vara en egen tråd.
 

Rymdhamster

ɹǝʇsɯɐɥpɯʎɹ
Joined
11 Oct 2009
Messages
12,575
Location
Ludvika
Den här videon poppade upp i mina rekomendationer, där en kille läser upp vad jag tror är ett utdrag från ett tal som Wyatt Earp höll om "gunfighting".


Tre saker fann jag synnerligen intressanta:

  • De riktigt skickliga skyttarna (och han singlar ut de som faktisk försörjde sig på "gunfighting" snarare än de som skjuter prick) ägnade mycket tid åt att matcha teknik mot utrusting. Rätt hölster och rätt teknik för olika vapen var nödvändigt för att bli riktigt bra. Och att många modifierade avtryckarna på sina vapen för att uppnå bra resultat. En del avlägsnade till och med avtryckaren helt och avfyrade sitt vapen enbart genom att dra tillbaka hammaren med tummen och sen släppa den. Ej att förväxlas med "fanning the gun" som enligt honom var fullkomligt värdelöst.

  • Han nämner att folk ofta missförstår honom när han säger att det är viktigt att "ta tid på sig att sikta ordentligt". Han säger att vad han pratar om är bara en bråkdel av en sekund. Den tid som krävs för att faktiskt höja revolvern och rikta den mot målet, snarare än att klämma av skotten när pippan är halvvägs från hölstret till målet. Han understrycker att muskelminne och reflexer fortfarande är helt avgörande. Hans slutcitat tycker jag är fantastiskt slående och kan appliceras i många delar av livet (även de som inte kretsar kring skjutvapen och ond bråd död): "Fast is fine, but accuracy is final. You must learn to be slow in a hurry".

  • Slutligen, det var inte alls ovanligt med skyttar som bar och till och med använde två revolvrar. Om inte annat för psykologiska i att visa att man hade tillräckligt mycket eldkraft (tillräckligt många laddade kulor) även om man möte flera motståndare samtidigt. Men att det avgörande för att faktiskt använda två revolvrar samtidigt, krävde att man var lika bra skytt med båda händerna. Och att även då handlade det om att skjuta med en hand i taget. Antingen fem gånger* med ena handen och sen fem gånger med andra, eller allternerande skott. Men att när man såg bilder på folk som avlossade båda revolvrarna sammtidigt från höften så tittade man på "either a fake, or a fool".

*Han bekräftar det många moderna skyttar som använder gammeldags revolvrar säger; att man lämnar kammaren som hanen vilar på tom för säkerhets skull, då säkerhetsmekanismerna inte var lika utvecklade förr.


//Edit: Erm, som vanligt; av mig helt overifierade källor.
 
Last edited:

Gamiel

Myrmidon
Joined
22 Dec 2013
Messages
3,686
Location
Stockholm
Och att även då handlade det om att skjuta med en hand i taget. Antingen fem gånger* med ena handen och sen fem gånger med andra, eller allternerand skott.
Om jag mins rätt så ser vi det senare göras i filmen Tombstone, i scenen där Wyatt Earp skjuter Cowboys* vid floden
* gänget, inte kofösare
 

Rymdhamster

ɹǝʇsɯɐɥpɯʎɹ
Joined
11 Oct 2009
Messages
12,575
Location
Ludvika
Är det här historiskt? Well, det är ett tusen år gammal träd, så typ:



Om jag förstått allt rätt (och det är fullt möjligt att jag missuppfattat saker), så är det där ett enda träd med väldigt långa grenar som ormar sig fram över marken (förutom att det ser ut som att det sticker upp ett par palmer i ena hörnet).

Mina tankar går ju så klart genast åt fantasy, där det är är typ en ent eller något som slumrar. Men skulle absolut kunna vara coolt ävenur rent ickemagiskt perspektiv som center för en druidkult eller något.

Länk till artikeln, som vanligt är alla källor av mig overifierade.
 

Gamiel

Myrmidon
Joined
22 Dec 2013
Messages
3,686
Location
Stockholm
I HPPodcraft episoden om Beowulf så tar gästkommentator Dr. Catherine Batt upp att en intressant skillnad mellan gåvorna som delas ut för dådgörande i den antika grekiska världen kontra den fornnordiska dito. I den förra så är gåvorna kvinnor, medan i det senare är det guld smycken.
 

Skarpskytten

Ödestyngd världsvandrare
Joined
18 May 2007
Messages
6,176
Location
Omfalos
I HPPodcraft episoden om Beowulf så tar gästkommentator Dr. Catherine Batt upp att en intressant skillnad mellan gåvorna som delas ut för dådgörande i den antika grekiska världen kontra den fornnordiska dito. I den förra så är gåvorna kvinnor, medan i det senare är det guld smycken.
Jag gillar att de fornnordiska muskelhjältarna hellre ville ha blingbling än sexslavar som tackpresenter. Mellan hjältedåden tittade de säkert på ”pimp my armour” på asa-teve.
 

Skarpskytten

Ödestyngd världsvandrare
Joined
18 May 2007
Messages
6,176
Location
Omfalos
Tror att i vissa av fallen så är det att kvinnorna blir deras fruar, eller söners fruar. Men jag kan missminna här.
Det är ändå hela den här grejen med att män ger bort kvinnor till andra män som är rätt sunkig, för att inte säga hemsk. Inte för att våra anfäder var några flaggviftande feminister; de hämtade sina sexslavar utomlands. Vilket man säkert kan göra ett mörkt rollspel av.
 

Cybot

Mest spelbar
Joined
19 Oct 2001
Messages
4,709
Location
Helsingborg
Som historienörd känner jag mig tvingad att påpeka att illustrationen om kastspjut/slungor/pilbågar i det här inlägget har fel.

Under hela brons och tidiga järnåldern så hade slungor en längre effektiv räckvidd än vad pilbågar hade (över 400m). Orsaken varför man slutade använda slungor är att de kräver skickliga användare (mer så än pilbågar, som i sin tur kräver lång tid att lära sig) och inte var så effektiva när stora sköldar och heltäckande rustningar var vanliga. Slungor användes i en större omfattning och mycket senare än vad folk tror. Även under sen romartid så var slungan ett viktigt vapen i fält, och de användes vid belägringar fram tills när arquebuser/musköter tog över rollen som vapen nummer 1.
 

Quadrante

Grisbonde
Joined
14 Mar 2003
Messages
5,178
Location
Skellefteå,öjebyn,umeå
Finns en hel del vapen och sätt att slåss som vi helt ignorerar eller inte förstår (om man inte är historienörd) … så även om illustration har fel (historiskt) så har den också rätt (illustrerar reglerna). Men det är lika frustrerande ändå :)
 

Leon

Leo carcion
Joined
8 Mar 2004
Messages
7,021
Jag gillar att de fornnordiska muskelhjältarna hellre ville ha blingbling än sexslavar som tackpresenter. Mellan hjältedåden tittade de säkert på ”pimp my armour” på asa-teve.
Eller bröd.

Slåss och dö för mig så får ni bröd och mjöd.

Typ plotten i Y Gododdin. Och ursprunget till engelskans Lord (via Knut Lavard - samma ord som 'loaf' - brödgivare).

Men riddarromanser är ju typ bara "pimp my armour". Halva niebelungenlied handlar om allt bling som hjältarna har - guld, ädelstenar, fina tyger. grymma hästar. Hade de kunnat hade de lätt sänkt sin springare och monterat högtalare med fet bas!
 

Franz

The force is female
Joined
4 Dec 2010
Messages
6,774
East London's "knocker-uppers" paid to shoot peas at windows to wake up over sleepers so they didn't lose their jobs.

Mary Smith, a famous knocker-upper in London's East End, shot dried peas out of a pea shooter instead of a pole. She charged a sixpence a week for her pea-shooting service.

Some knocker-uppers simply banged on doors to wake up their customers, but they found that by doing this they were also waking up their customer's neighbours for free.

Mary Smith's pea shooting method solved this problem, as they tap of peas on the window was loud enough to wake up the clients without disturbing anyone else on the street.

She became one of the most beloved characters in the East End in the 1930s, with her nearest competition being a knocker-upper three miles away who used a fishing rod to tap on the windows.

She was so loved, that she had her own children's book written and named after her.

IMG_0059.jpeg
 

Gamiel

Myrmidon
Joined
22 Dec 2013
Messages
3,686
Location
Stockholm
371459632_1263309897906425_8668351565890247616_n.jpg
“Let it be clearly understood that no man need hesitate to challenge me because I am a woman, or think he will be called on to show me any consideration for that reason. I grant no favors and I certainly ask none… I hope someone who desires to sustain the reputation of his sex will challenge me before I get to be an old woman and give the ‘new woman’ another chance to prove she is the superior of man.”

Ella Hattan (1859-190?), known as “Jaguarina,” was one of the greatest swordswomen of the nineteenth century, and perhaps of all time. As America’s champion fencer, and proficient in the use of the foil, broadsword, rapier, dagger, and Bowie knife, Hattan would defeat more than sixty men in high-profile combats on both horseback and on foot; more than half of whom were fencing masters. In 1903, she recalled:

"A woman always labors under a disadvantage in any athletic tournament. Being a woman, she has to do twice the work any ordinary man would have to do to prove ability. In my case the audiences always seemed to take it for granted that there was a certain amount of gallantry on the part of the man fencing against me, simply because he was not fencing with one of his own sex. If any point was in doubt and was finally allowed to me, the spectators were sure to say; 'Oh, he’s gallant, and has allowed her that point.'
That was why I always put forward my utmost efforts to beat an opponent so hard, fast and decisively that there could be no possible doubt as to my superiority. Some of the scars I carry on my face, sword arm and body show conclusively how much chivalric consideration was shown me because I was a woman."

After retiring around 1907, Hattan completely disappeared from the public record. To this day, her ultimate fate remains a mystery.

från
 

Rymdhamster

ɹǝʇsɯɐɥpɯʎɹ
Joined
11 Oct 2009
Messages
12,575
Location
Ludvika
Sååå, Adam Savage (Mythbusters, Tested) håller på att fixa till en gammalträkista (jag har för mig att han har för avsikt att förvara replikor av Da Vinicis codexar i den).

I ett tidigare avsnitt nämnde han att rummet ombord på skepp där skeppskorporna förvarades ofta var klädda i "plåt" (jag minns inte om han sa något specifikt så som tenn, zink, eller koppar) för att förhindra att råttorna tog sig in och åt upp allting. Det är av mig helt overifierat, men jag tyckte det var coolt och det är det historiska fakta som jag grundar detta inlägg på.

Som bonus ville jag länka till hans senaste video där han bygger ett lås till kistan. Och då menar jag vekrligen "bygger ett lås", inte installerar ett färdigt lås =D. Han utgår från en gammal nyckel han gillar och bygger ett lås därefter. Han går inte in i minsta detalj så klart, och använder moderna verktyg. Men det gav mig en helt annan känsla för hur gamla lås funkade och att de nog var lite mer svårdyrkade än vad jag hade trott.


Och här är en av filmerna (han har fler på kanalen) där han visar några av Da Vincis anteckningsböcker (replikor) som man kanske kan inspireras lite av:


.
 

Zeedox

Hero
Joined
14 May 2021
Messages
1,278
Location
Stockholm
Kvinnor som lever tillsammans som gifta på 1700-talet, men blir utpressade av en annan kvinna för att hon inte ska avslöja hemligheten.

Såna här spännande historier gör mig ibland lite ledsen över att jag inte har med misogyni, sexuella trakasserier eller otolerans i mina spelvärldar. För vilket stoff! Utpressaren vore en toppenskurk att reda ut.

 
Top