Vilket påminner mig om att det skulle kunna gå att bygga en D&D-värld där både klasser och grader var en grej. Ett skråväsende, ett ståndssamhälle. Som 1edAD&D hintade om med Thieves Guild, lönnmordarskrået, och druidväsendet.Känns som det finns ett klassamhälle skämt här.
Stämmer verkligen det? Hette det inte yrke redan i den första utgåvan av Drakar och demoner, utgivet fyra år innan den svenska D&D-utgåvan?@Oldtimer följde svensk D&D-tradition (pga var med och skapade den) och översatte class med klass.
Som också är skavigt, men alltså tidigare etablerat än yrke..
Jo, men D&D översattes delvis och spelades på svenska med svenska termer (och kopiösa mängder husregler) flera år innan DoD82.Stämmer verkligen det? Hette det inte yrke redan i den första utgåvan av Drakar och demoner, utgivet fyra år innan den svenska D&D-utgåvan?
(Vilket fått mig att tänka många gånger att en ÄKTA svensk retroklon av tidig D&D ska sättas med skrivmaskinstypsnitt och distribueras i plastfickor bundet i en tygpärm.)En drivande faktor, åtminstone i Göteborg, var @Oldtimer, som med sin husregelspärm ("MD&D") satte mycket terminologi och tidig svensk D&D-tradition på plats.
När vi spelade i Masthugget på tidigt 80-tal var det folk som på riktigt såg rollformuläret och raskt skrev "Arbetare" under "Klass:", innan SL hann ingripa och förklara.Känns som det finns ett klassamhälle skämt här.
Jag föredrar yrke eller sysselsättning. För mig känns värv inte alls som ett naturligt ordval.Det är ovanstående som gör "värv" till ett så bra begrepp.
Problemet med "yrke" är att det sällan är rollpersonens yrke att vara krigare, tjuv, präst, eller magiker. "Klass" i betydelsen "rollpersonskategori" är på så sätt mer beskrivande. Det är en spelteknisk term och ska därför skava lite och inte ge associationer till företeelser som är mer naturliga utanför spelet.Jag föredrar yrke eller sysselsättning. För mig känns värv inte alls som ett naturligt ordval.
Ja, särskilt när det gäller gammel-DnD som har "race as class". Yrke = dvärg funkar inte alls. Då är klass bättre. Andra alternativ skulle kunna vara typ eller kategoriKan det vara skillnad mellan DoD och D&D här?
Eller "roll". Förutom då invändningen att "roll" ofta avser hela karaktärskonceptet.Andra alternativ skulle kunna vara typ eller kategori
I fallet race-as-class så funkar "Arketyp: Dvärg" bättre. Men jag har aldrig gillat race-as-class så tycker "värv" och "folkslag" är snyggast.Funkar verkligen "Yrke: Dvärg"?
(Eller för den delen: "Värv: Dvärg")?
Jag gillar inte heller folkslag-som-klass, men jag vill att ordlistan ska funka för att retroklona B/X eller översätta LL till svenska.I fallet race-as-class så funkar "Arketyp: Dvärg" bättre. Men jag har aldrig gillat race-as-class så tycker "värv" och "folkslag" är snyggast.
Frammanande?... conjuration ...
Jag började med det. Om formlerna inom magiskolan är frammanande så kan det funka.Frammanande?
StåndJa, särskilt när det gäller gammel-DnD som har "race as class". Yrke = dvärg funkar inte alls. Då är klass bättre. Andra alternativ skulle kunna vara typ eller kategori
Dvärgaståndet är kort men kraftfullt, det vet alla.Stånd
Det är helt okej att skriva om rejält när man översätter och det är egentligen bäst så. Även om svenska och engelska är väldigt lika skiljer de sig helt och hållet åt på vissa punkter. Dessutom är engelskan ett extremt flexibelt språk medan svenskan har en del begränsningar, som sammansatta substantiv. Så i ett sådant här fall där det är fritt fram att göra som man vill med en översättning är det viktigt att inte stirra sig blind på den engelska terminologin utan att skriva om från grunden istället för att bara översätta ordagrant.Om man ska översätta text som använder "spell slot" behöver man skriva det fast på svenska. Skriver man en egen text kan man förstås skriva om.
Jag har någon tanke om att man borde skapa svenska referenstexter som är ganska trogna de engelska originalen. Sedan kan man skriva om mer fritt utifrån dem. Det är nog ett designmål med min D&D-ordlista tror jag. Då kanske "class" i första hand ska vara "klass", "experience points" vara "erfarenhetspoäng" och "wisdom" vara "visdom", medan spelmakare som gör olika varianter av D&D kan skriva om och använda begrepp som "värv", "äventyrspoäng" och "psyke".Det är helt okej att skriva om rejält när man översätter och det är egentligen bäst så. Även om svenska och engelska är väldigt lika skiljer de sig helt och hållet åt på vissa punkter. Dessutom är engelskan ett extremt flexibelt språk medan svenskan har en del begränsningar, som sammansatta substantiv. Så i ett sådant här fall där det är fritt fram att göra som man vill med en översättning är det viktigt att inte stirra sig blind på den engelska terminologin utan att skriva om från grunden istället för att bara översätta ordagrant.