Nekromanti Vikten av att vara hjälte?

Ackerfors

Ackerfors

Alas, your rapids!
Joined
21 Jan 2001
Messages
7,505
Hur viktigt är det egentligen att vara hjälte när man rollspelar? Jag tycker att DnD är roligare än Eon på grund av att det är lättare att vara hjälte i DnD. Vad tycker ni? Är det verkligen så viktigt att vara hjälte som jag vill få det att låta som?

Är det någon som har provat på att spela med en NPC eller SLP som huvudperson i ett äventyr?

Viva la HJÄLTARNA!!! :gremwink:
 
jag skiter i att vara hjälte. jag tål inte att vara hjälte. jag vill vara skurk. helst riktigt djävla elak åxå. eller så kan jag spela en normal människa, fast lite elak... men inte hjälte. jag har spelat en SL-karaktär som bara var ute efter att döda rollpersonerna... en fet sumobrottarfängelse vakt. :C) det var ganska kul... fast jag var inte med så länge då jag råkade spetsa mig på mitt eget spjut...
 
Njaa..

Visst så är det ju kul att vara hjälte. Men jag föredrar att ha en bra karaktär som jag spelar med. Sen att han råkar bli hjälte ellre nått sånt spelar mindre roll.
 
Hjälte och hjälte

"Hur viktigt är det egentligen att vara hjälte när man rollspelar? Jag tycker att DnD är roligare än Eon på grund av att det är lättare att vara hjälte i DnD. Vad tycker ni? Är det verkligen så viktigt att vara hjälte som jag vill få det att låta som?"

Vad menar du med "hjälte"?

Menar du en person som är jävelbäst på allt, slaktar orcher i tusental och inte kan misslyckas med något (dvs ungefär som vem som helst som Jan Guillou sätter i huvudrollen), nej. Jag kan inte identifiera mig med stålmän, oavsett om de har blå trikå med röda kalsonger och röd mantel, vit tabard med rött kors eller flottans marinblå uniform.

Menar du en person som man sympatiserar med, som påverkar sin omgivning och som är huvudperson i en berättelse, definitivt. Det är dock inte samma sak som att vara bäst. Det är också därför jag föredrar avslutade kampanjer framför evighetskampanjer. I en sådan avslutad kampanj är det bra mycket lättare att vara huvudperson och påverka omgivningen. Man behöver inte vara bäst i sådana kampanjer. Det räcker med att man är rätt man på rätt plats och tar tag i saker och ting.
 
bort med hjältarna!

de e tråkiga och stereotypa, halvt kobolder oxå för den delen!
inte bra...
tycker tvärtom att Eon är bättre en D&D, därför att man inte är för mycket hjälte i Eon... samt att det finns känsla i Eon.


bonde ska man va! , nja nu e jag väll lite drastisk kanske :gremwink:
 
Re: Hjälte och hjälte

Med hjälte menar jag en person som är jävelbäst. Ifs blir aldrig mina karaktärer det, men det är en helt annan sak. :gremblush: :gremwink:

Vem man sympatiserar med är ju upp till var och än. Jag vet inte om jag sympatiserar med stålmän (jag sympatiserar snarare med McGyver än Stålmannen) då jag inte är sådan själv.

Men som sagt, hjälte är Stålmannen (!?)... :gremsmile:
 
Re: Njaa..

Jag förstår inte riktigt vad skillnaden på hjälte och en bra karaktär att spela med är? :gremsmile:
 
Min teori om hjälte !

Om du frågar mig vad en hjälte är. Så är det en person som är oerhört god, gör bara goda saker, är ridderlig till förbannelse osv.
Men med min karaktärer så spelar jag inte alltid genomgod & snäll....
 
Stämmer !!

Ja, jo det har du ju rätt i...
Tor att jag hållre mig nånstanns i mellanregistret av halvhjältar & småskurkar...
 
Re: Hjälte och hjälte

"Men som sagt, hjälte är Stålmannen (!?)... "

Och Stålmannen är trist, just för att han enbart är jävelbäst.

Den jävelbästa figuren i Västmark, riddar Gared, riddarnas riddare, förpassades till birollsfacket. Huvudrollen fick istället innehas av hans väpnare, Tuva, som på sin höjd är kompetent. Hon utvecklas också hela tiden och blir bättre, men det spelar ingen roll; det är inte vad hon är bra på, eller ens hur bra hon är, som gör Tuva till hjälte (eller snarare hjältinna), utan vad hon gör.

Så jag vill nog säga att det är skillnad på hjälte och jävelbäst. Hjältar är personer som gör hjältedåd, inte ett mått på hur bra de är. Jävelbäst är personer som är snuskigt bra, men det säger ingenting om vad de gör. Och hjältar som är jävelbäst har en tendens att vara tristare än hjältar som inte är jävelbäst, iom att de förra inte kan utvecklas. Man kan inte bli bättre än bäst.
 
Re: Stämmer !! (Lite OT)

En såndär som .... Ehm Han Solo typ? Som egentligen är egenkär men då och då måste göra gott eftersom det finns något som heter "samvete" eller för att ens med(s)spelare kräver detta? Själv så varierar det förstås. Kan ibland vara ärkegod och äckligt självuppoffrande ... särskilt när jag är en ung och ganska så idealistisk riddare i DoD... Men han lyckades alldeles för ofta ställa till det genom otaliga fummel....
Men DET är en annan historia
 
Nått sånt ja !!

Nått sånt ja, där så har du en ganska bra beskrivning på de karaktärer som jag brukar spela. Med lite variation förståss. Det är de karaktärer som jag tycker är roöigast att spela.
 
Re: Nått sånt ja !!

Jodå
Jag tror att det är nog något sånt som de flesta spelar - i varierande och viss mån förstås - men ändå.
Själv så har jag fortfarande inte listat ut vad som passar mig bäst att spela. Dvärg kanske...
En sak vet jag
Jag passar inte som väderkvarnstrut.... Har försökt, men den där dominansen vill bara inte infinna sig
 
Själv hör jag till dessa anti-hjälte typer. Gillar inte tanken att en Rp ska få stämpeln hjälte efter att denne har uppnått en viss nivå på erfarenhet och sedan bli herr oövervinnerlig genom att få en massa förmågor över en natt. Bra exempel på detta är DoD.
Det som avgör om man är känd eller inte är ens rykte. Detta rykte kan vara bra (= man blir en "god hjälte") eller mindre bra, rent ut sagt skit (= man blir en "ond hjälte"). Dock är man känd (vilket vi alla vill :gremtongue:). Att man är känd betyder dock inte alltid att man är bra och herr oövervinnerlig som kan slakta en hel här av drakar med en nysning.

Undrar vad min poäng är... :gremcrazy:
 
Eon [OT]

"Och hjältar som är jävelbäst har en tendens att vara tristare än hjältar som inte är jävelbäst, iom att de förra inte kan utvecklas. "

Jag säger bara: Herr Ivian. :gremwink:
 
Jag gillar inte att spela hjältar á la Arn. Eller för den delen långa "Ni är de enda som kan rädda världen" kampanjer. Rollpersonerna behöver inte vara dåliga men bör vara mänskliga. Riktiga människor är ytterst sällan så endimensionella och färglösa som den gode Arn som verkligen är ett praktexempel på en stereotyp hjälte.
 
Jag föredrar att rykte hålls på mellannivåerna, att man är känd som en tvivelaktig figur, men knappast är "ond". På så vis blir man aldrig riktigt säker på om folket i staden ska låsa in sina döttrar eller be att få höra om ens eskapader.
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top