Vad gör en SL bra?

[Rangertheman]

Instämmer med de som sagt nyfiken och lyhörd. De egenskaperna kommer man långt med. Och som @Rickard är inne på: en spelledare är som allra bäst i en grupp som liknar hen, i spelstil och inställning.

 

[verlandes.]

Jag fnulade lite fram och tillbaka på det där och kom på några arketyper, nån slags utkast till egenskaper man kan se hos bra SL. Just för att det är roligt att diskutera några konkreta exempel, se vad andra tänker om dem, och kanske komma på fler sätt att SLa på bra o kul sätt!

Regelsnillet: Lär sig krångliga system på nolltid men är samtidigt beredd att göra en ruling och skarva när så krävs. Försöker inte briljera med sina regelkunskaper utan får bara spelet att flyta på snabbare även med med crunchiga system.

Improvisatören: Skapar vitt och brett i ögonblicket och är redo vad RPna än tar sig för, följer deras handlingar och den historia de skapar. Preppar namnlistor och platser, SLP och prylar som kan stoppas in lite var de behövs.

Teaterapan: Kör på med röster, minspel, märkliga SLP och monster, engagerar RPna och folierar deras upptåg. Passar gruppen som gillar att rollspela och leva ut sin RPs personlighet. Håller teatern i proportion till spelets mål - allt broderas inte ut, bara det som passar spelet.

Den Abstrakte: Beskriver med ett utifrånperspektiv situationer, SLP och dialoger. Lutar sig in i det speliga eller närapå brädspeliga i vissa spelformer. Passar spelgrupper där RPna mer är verktyg i spelvärlden snarare än stora personligheter som ska spelas ut.

Vilka har jag missat?

Jag tror jag vänder mig lite mot hela frågeställningen. Tror få, om några, spelledare faller inom en enda arketyp. Bara under en spelträff kan jag hinna beta av flera av de där exemplen.

Det är lite i människans natur att vilja hitta såna modeller (lex Thomas Erikson), men jag ställer mig frågande till hur uttömmande diskussioner kring dem faktiskt blir!

 

[zonk]

Jag tror jag vänder mig lite mot hela frågeställningen. Tror få, om några, spelledare faller inom en enda arketyp. Bara under en spelträff kan jag hinna beta av flera av de där exemplen.

Det är lite i människans natur att vilja hitta såna modeller (lex Thomas Erikson), men jag ställer mig frågande till hur uttömmande diskussioner kring dem faktiskt blir!

Jag tror precis som du att man kan ha mer eller mindre i sig av alla de där, snarare än att man är en av dem enbart!

Sen tror jag diskussionen blir mkt mer uttömmande än att inte ha den alls, eller bara säga "det beror på" och lämna det där. Det beror absolut på, men det är väl inget så svårfångat att det inte går att diskutera?

 

[Necronauten]

Jag tror precis som du att man kan ha mer eller mindre i sig av alla de där, snarare än att man är en av dem enbart!

Sen tror jag diskussionen blir mkt mer uttömmande än att inte ha den alls, eller bara säga "det beror på" och lämna det där. Det beror absolut på, men det är väl inget så svårfångat att det inte går att diskutera?

Det är ju inget nytt koncept. Guy Scarlander pratar om olika typer i sin bok Practical Guide to become a Great GM där han presenterar lite olika typer av spelledare och säger att vi alla plockar från alla stilar. Jag tänker mig själv det lite som en spindeldiagram. Jag böjer en hel del på regler. Älskar att improvisera. Röster tycker jag är kul, men orkar inte alltid att upprätthålla det osv.

Jag tycker däremot det finns en enorm utmaning till att blir en "bättre" spelledare. Jag vet ju vad jag själv letar efter, men att få feedback från sina spelare är tusan knepigt. Sen blir man ju fort hemmablind med sin/sina regelbundna grupper. Man blir ganska snabbt bekväm med vad som funkar helt okej.

 

[krank]

Jag tänker att en av anledningarna till att jag gillar det svenska uttrycket spelledare mer än både game master och dungeon master är att det som gör en (traditionell) spelledare till en bra spelledare på rätt många sätt är ungefär samma egenskaper som gör en ledare till en bra ledare.

Jag har erfarenhet av att vara lärare, ungdomsledare och regissör för ungdomsteater och kortfilm. Jag har ju också såklart erfarenhet av chefer på olika nivå.

Och jag ser definitivt stora likheter. Lyhördhet. Förmåga att få saker att flyta på. Fingertoppskänsla. Visa respekt. Vara kunnig och förberedd. Kunna organisera och delegera. Se alla, så ingen blir bortglömd. Utmana lagom mycket, men också låta folk glänsa / göra det de är bra på. Vara lugn och kunna diskutera saker som en vuxen människa utan att brusa upp.

Och omvänt; när jag stör mig på spelledare så är det ju också ofta samma saker som jag finner irriterande hos andra sorters ledare och chefer: my-way-or-the-highway, bristande respekt/fingertoppskänsla, aggressivitet, osv.

 

[zonk]

Det är ju inget nytt koncept. Guy Scarlander pratar om olika typer i sin bok Practical Guide to become a Great GM där han presenterar lite olika typer av spelledare och säger att vi alla plockar från alla stilar. Jag tänker mig själv det lite som en spindeldiagram.

Ah, den låter intressant! Vilka typer tar han upp - är det liknande det jag skissade ovan eller annorlunda?

Jag tycker däremot det finns en enorm utmaning till att blir en "bättre" spelledare. Jag vet ju vad jag själv letar efter, men att få feedback från sina spelare är tusan knepigt. Sen blir man ju fort hemmablind med sin/sina regelbundna grupper. Man blir ganska snabbt bekväm med vad som funkar helt okej.

Ja - det är ju lite där det är intressant att diskutera vad som gör en SL bra! Så man kan funta på hur man själv spelleder, om det är nåt man är hemmablind för, som man kan tänka på under spel.

 

[Bombu]

SL ska ha en vision om vad vi ska spela,
Dvs både system och värld.

SL ska beskriva tillräckligt mycket för att spelarna i gruppen ska kunna agera i enlighet med grundvisionen av världen.

Här kommer nästa steg, dvs när SL tar upp tillräckligt mycket av det spelarna bollar tillbaka till SL.

SL ska kunna lyfta upp och skjuta tillbaka både Spelare (karaktärer eller spelarna), monster och NPCs.

SL ska kunna balansera saker tillräckligt bra.

SL ska däremot inte vara perfekt, bara tillräckligt bra.

 

[Necronauten]

Ah, den låter intressant! Vilka typer tar han upp - är det liknande det jag skissade ovan eller annorlunda?


Ja - det är ju lite där det är intressant att diskutera vad som gör en SL bra! Så man kan funta på hur man själv spelleder, om det är nåt man är hemmablind för, som man kan tänka på under spel.

Dom han tar upp är väldigt liknande. Så här beskrivs dom ungefär (han går in i mycket mer detalj än vad jag orkar i denna post):

Rulers Interpreter - Spelledaren som kör RAW. Nyttjar slumptabellerna och följer "slaviskt" tärningarna. Tar äventyret slut i förtid för att folk rullar dåligt så är det så.

Simulationist - Denna spelledare preppar väldigt mycket inför sina sessioner med kartor, handouts och detaljerade beskrivningar av personer och platser.

Modular - En spelledare som föredrar att spela färdiga äventyr/scenarion så att dom "slipper" improvisera och kan fokusera på det dom tycker är viktigt i ett rollspel.

Narrator - Använder rollspel som ett tillfälle att berätta storslagna historier. Spelledaren ser strid som drama och inte med taktisk finess. Spelledaren är inte alltid så intresserad av spelarnas historia utan försöker få dem att anpassa sig efter världen/historien.

Author - Nästan precis som Narrator, men denna spelledare försöker imponera på sina spelare med fantastiska äventyr, världar, platser och historier.

Winner - Detta är den enda dåliga spelledaren som författaren presenterar. Och det är en spelledare som anser att det är jag-mot-dom. Det är en tävling där det handlar om att motarbeta sin spelare så mycket som möjligt.

 

[Skald]

Olika spelformer har olika "naturlagar", med en nick år @Skald s kriterier så skulle jag nog närmast bli förolämpad om inte spelledaren hade lite slumptabeller och vi spelade OSR, medan jag antagligen hade tänkt att det var ett brott mot naturlagarna om slumptabellerna dök upp när vi spelade en spelform där de inte passar.

Jag vill superdupermegagärna (bucketlistnivå) spela en riktigt oldschool vildmarkskampanj med slump för allt man stöter på, från hexkräl i landskapet till hexkräl i underjorden. Det ju enormt enormt långt från att *rull, rull, blädder* träffa 1D4+4 vättar i trapphuset till nästa våning i Moria.
Jag spelar helst inte levelbaserade spel i grupp övht med nått enstaka undantag, så därav blir min ståndpunkt något hårdkokt i frågan.
(Massor levelbaserat i mitt solospelande dock )