Torbern Klason
Gammal rollspelsräv
Hej
Jag heter Torbern Klason och kom i kontakt med drakar och demoner under 1984 när jag var 9 år gammal. Ett par klasskamrater (tjejer) spelade ett äventyr och berättade om det hela. Jag önskade mig genast den svarta boxen i födelsedagspresent och 8 Mars 1985, 10 år gammal (mitt på internationella kvinnodagen) så fick jag den svarta boxen. På den tiden innehöll den några tennfigurer som min storebror Johan målade. Mamma fick läsa igenom reglerna för oss och sedan diskuterades allt livligt runt matbordet. Med hjälp av en kompis, Jonny så började jag, min tvillingbror Fredrik spela där Johan fick vara SL.
Första äventyret var skelettbyns hemlighet. Där spelade jag en jätte och det var först när vi nästan var klara med katakomberna som vi kom på att en 6 meters jätte inte klarar att gå igenom en 2 meters hög katakomb.
Nästa äventyr var spindelkonungens pyramid, där jag spelade en tjuv. Det började illa med att vi gick rakt in i första fälla och nästa avled....sen kom en mumie och det var lunchtid. Runt bordet diskuterades det vitt och brett hur man stoppar en mumie. Vi blev eniga om att hälla vatten över den för då borde bandage osv omvandlas till gips (brosan hade gipsat armen året innan)....det gick åt pipan och vi var nära döden igen men vi sprang för glatta livet och sprang in i en skattkammare där Jonny dog. Han trodde att gelemonstret var en skatt av guld och hoppade rakt in i den och dog. vi andra två mötte slutet vid den sista väktaren, Lepra, en enorm spindel.
vi blev så sura att vi genast slog fram 3 nya RP.... tre sura dvärgar. Två krigare och en köpman, sedan gick vi till den enbente mannen i staden som gav uppdraget och (om jag minns rätt klådde upp honom och bröt av hans krycka för vi tyckte att han lurat våra tidigare rollpersoner). Sedan gick vi beväpnande till tänderna in i pyramiden och slog ihjäl allt och alla.
Sedan följde diverse äventyr bland annat Döda skogen och Maktens portar. Tre krigare som bankade skiten ur allt och alla i döda skogen. Jag funderade på att lära mig slagsvärd men SL (Johan insisterade på att jag skulle lära mig bredsvärd). Sedan satt han och skrattade gott att ingen kunde använda de magiska vapen vi fann i döda skogen och maktens portar. Istället roade han sig med att ta död på oss igen. Dock lyckades min karaktär fly ut med typ 2 kp och jag drog de andra med mig som halvdöda.
Sen följde svart duel där SL satt och mös.... vi lyckades nämligen inte med navigera och sjökunnighet och gick på grund varenda eviga gång och drunknade. När vi sedan lyckades simma in så stod det ett gäng orcher som satte oss i fängelse så dog vi där. Efter 4-5 försök och alla dött hela tiden så slog jag hål i saken och valde en pirat anka som kunde 3 ting, Simma 100%, sjökunskap och navigera som en expert. Genast gick det bättre och SL satt och var sur över att vi navigerade förbi på hajar och rev. På stranden nedgjorde vi orcher och elände precis som Amerikanerna landsteg i normandie 1944. Dock gick vi däck igen genom fällor och SL var SÅÅÅÅ nöjd när alla utom anka dog igen. Så vi gjorde comeback och lyckades klara det hela.
Sedan blev det svavelvinter och oraklets 4 ögon. Under svavelvinter kampanjen så dog allihopa i omgångar. Enbart en rollperson (Daniel) överlevde från start till mål. Oraklets 4 ögon blev så svårt att vi helt sonika slutade spela rollspel. SL tog död på oss och gruppens motivation genom fällor och Radborama.
Sedan låg rollspelandet nere i drygt 7-8 tills Dungeons & Dragons 3.0 släpptes. Då spelade vi det i några månader och sedan gick vi tillbaka till DoD och körde igenom hela ärans väg och klarade av det. Därefter gav vi oss på svavelvinter igen men gruppen fick upplösas vid svavelgruvan då folk flyttade hit och dit.
Men förra året fick jag DoD23 i födelsedagspresent och vi startade om med en ny generation av spelare i åldern 7-11 år. Vi har jätteroligt med Dimmiga Dalen och vi är så tacksamma till Fria Ligan för deras jättebra produkt. Jag var lite skeptisk i början men ju mer jag spelar desto roligare är det.
Dock börjar de gamla rävarna från förr vakna till liv och vill ge svavelvinter en ny chans (SL vill rentvå sig från sitt ryckte som baneman), dock helst med Erik Granströms regelverk från 2012 (?). Om någon sitter och trycker på rollspelet svavelvinter och vill ev. sälja eller låna ut det (jag bor i Lund, skåne) så vore vi glada. Vi skulle vilja köra igenom svavelvinter under sommarsemestern men det verkar ju hopplöst att få tag på böckerna. Så hör gärna av dig om du vill låna ut, sälja osv.
mvh
Torbern Klason
Jag heter Torbern Klason och kom i kontakt med drakar och demoner under 1984 när jag var 9 år gammal. Ett par klasskamrater (tjejer) spelade ett äventyr och berättade om det hela. Jag önskade mig genast den svarta boxen i födelsedagspresent och 8 Mars 1985, 10 år gammal (mitt på internationella kvinnodagen) så fick jag den svarta boxen. På den tiden innehöll den några tennfigurer som min storebror Johan målade. Mamma fick läsa igenom reglerna för oss och sedan diskuterades allt livligt runt matbordet. Med hjälp av en kompis, Jonny så började jag, min tvillingbror Fredrik spela där Johan fick vara SL.
Första äventyret var skelettbyns hemlighet. Där spelade jag en jätte och det var först när vi nästan var klara med katakomberna som vi kom på att en 6 meters jätte inte klarar att gå igenom en 2 meters hög katakomb.
Nästa äventyr var spindelkonungens pyramid, där jag spelade en tjuv. Det började illa med att vi gick rakt in i första fälla och nästa avled....sen kom en mumie och det var lunchtid. Runt bordet diskuterades det vitt och brett hur man stoppar en mumie. Vi blev eniga om att hälla vatten över den för då borde bandage osv omvandlas till gips (brosan hade gipsat armen året innan)....det gick åt pipan och vi var nära döden igen men vi sprang för glatta livet och sprang in i en skattkammare där Jonny dog. Han trodde att gelemonstret var en skatt av guld och hoppade rakt in i den och dog. vi andra två mötte slutet vid den sista väktaren, Lepra, en enorm spindel.
vi blev så sura att vi genast slog fram 3 nya RP.... tre sura dvärgar. Två krigare och en köpman, sedan gick vi till den enbente mannen i staden som gav uppdraget och (om jag minns rätt klådde upp honom och bröt av hans krycka för vi tyckte att han lurat våra tidigare rollpersoner). Sedan gick vi beväpnande till tänderna in i pyramiden och slog ihjäl allt och alla.
Sedan följde diverse äventyr bland annat Döda skogen och Maktens portar. Tre krigare som bankade skiten ur allt och alla i döda skogen. Jag funderade på att lära mig slagsvärd men SL (Johan insisterade på att jag skulle lära mig bredsvärd). Sedan satt han och skrattade gott att ingen kunde använda de magiska vapen vi fann i döda skogen och maktens portar. Istället roade han sig med att ta död på oss igen. Dock lyckades min karaktär fly ut med typ 2 kp och jag drog de andra med mig som halvdöda.
Sen följde svart duel där SL satt och mös.... vi lyckades nämligen inte med navigera och sjökunnighet och gick på grund varenda eviga gång och drunknade. När vi sedan lyckades simma in så stod det ett gäng orcher som satte oss i fängelse så dog vi där. Efter 4-5 försök och alla dött hela tiden så slog jag hål i saken och valde en pirat anka som kunde 3 ting, Simma 100%, sjökunskap och navigera som en expert. Genast gick det bättre och SL satt och var sur över att vi navigerade förbi på hajar och rev. På stranden nedgjorde vi orcher och elände precis som Amerikanerna landsteg i normandie 1944. Dock gick vi däck igen genom fällor och SL var SÅÅÅÅ nöjd när alla utom anka dog igen. Så vi gjorde comeback och lyckades klara det hela.
Sedan blev det svavelvinter och oraklets 4 ögon. Under svavelvinter kampanjen så dog allihopa i omgångar. Enbart en rollperson (Daniel) överlevde från start till mål. Oraklets 4 ögon blev så svårt att vi helt sonika slutade spela rollspel. SL tog död på oss och gruppens motivation genom fällor och Radborama.
Sedan låg rollspelandet nere i drygt 7-8 tills Dungeons & Dragons 3.0 släpptes. Då spelade vi det i några månader och sedan gick vi tillbaka till DoD och körde igenom hela ärans väg och klarade av det. Därefter gav vi oss på svavelvinter igen men gruppen fick upplösas vid svavelgruvan då folk flyttade hit och dit.
Men förra året fick jag DoD23 i födelsedagspresent och vi startade om med en ny generation av spelare i åldern 7-11 år. Vi har jätteroligt med Dimmiga Dalen och vi är så tacksamma till Fria Ligan för deras jättebra produkt. Jag var lite skeptisk i början men ju mer jag spelar desto roligare är det.
Dock börjar de gamla rävarna från förr vakna till liv och vill ge svavelvinter en ny chans (SL vill rentvå sig från sitt ryckte som baneman), dock helst med Erik Granströms regelverk från 2012 (?). Om någon sitter och trycker på rollspelet svavelvinter och vill ev. sälja eller låna ut det (jag bor i Lund, skåne) så vore vi glada. Vi skulle vilja köra igenom svavelvinter under sommarsemestern men det verkar ju hopplöst att få tag på böckerna. Så hör gärna av dig om du vill låna ut, sälja osv.
mvh
Torbern Klason
